Nr 81 2012

Charlotte S Helin värdig Lundmark-pristagare!

I samband med Tycho Brahe-sällskapets 75-årsjubileum i Lund i  går kväll, delades Knut Lundmark-priset ut:

Vinnare Charlottte S Helin!

Charlotte  fick priset i form av ett snyggt diplom plus 5 000 kr och en blomsterkvast för sina stora ideellt bedrivna populärastronomiska insatser i Knut Lundmarks anda.

Under astronomiåret 2009 jobbade Charlotte  intensivt med att missionera för vår vetenskap, men hon har också hunnit med  att nytända astronomiintresset i Halland (hon är ordf i HAS som i Hallands Astronomiska Sällskap), hon har yrkesmässigt jobbat med modeller till Tycho Brahe-museet på Ven och så har hon ytterst förtjänstfullt återupptäckt Frida Palmér, Knut Lundmark-eleven som blev Sveriges första kvinnliga fil dr i ämnet astronomi.

Grattis Charlotte!

W-bloggens ansvarige samt Anders Nyholm, ASTB:s vice ordförande, fick förtroendet att vaska fram lämplig kandidat i år, och det var aldrig nån tvekan:

Charlotte var outstanding!

Samtidigt bryter vi  nu genusvallen. Charlotte är den första kvinnan i den prisvärda Lundmark-leken. Tidigare pristagare är bl a prof Gunnar Larsson-Leander, Nils Hansson, Björn Stenholm, Klas Hyltén-Cavallius.

Knut Lundmark-priset instiftades i samband med ASTB:s 50-årsjubileum 1987, och initiativet kom från Kvällspostens dåvarande kulturredaktör som viggade sitt företag på ett antal tusenlappar.

Efter 1987 har priset delats ut med högst ojämna mellanrum och får i dag betraktas som ett av de finaste och mest prestigefyllda inom svensk populärastronomi. Tyngdpunkten ligger på ASTB:s sydsvenska  “spridningsområde”, det är ofrånkomligt. Och det är inte pengarna det handlar om, det är principen, som Hasse Alfredson skulle ha sagt.

Den lätt chockade Charlotte, som lurats ner till Lund genom sin make Arne Sikö, tänkte sig efteråt att satsa pengarna på ett nytt instrument till Hallandsamatörerna. Hoppas det blir en slant över till en flaska av nån sort!

PS. Vetenskapskaféet i Halmstad har öppet härnäst i morgon lördag 28 april då Per Ahlin (Per ger ut den årliga Astronomisk Kalender) från Folkobservatoriet på Stockholms söder på Strandg.2  (f.d.café Österskans) kl 11 lördagsshowar på ämnet  “Stjärnhimlens stenkakor”. Närvarande utlovas/hotas få lyssna till gamla skivbekanta med anknytning till astronomi.

Mer från jubileumskvällen

Mycket timade på vår 75-årskväll i Lunds Odd Fellow-lokaler…

… från och med  i går är nu vår nya, av Peter Linde skapade unika  Knut Lundmark-sajt igång, detta “ständiga work in progress”. Det är första gången en svensk astronom hedras på detta vis. Sajten finns här: www.knutlundmark,se

,,, kvällens huvudföredrag om svensk amatörastronomi och dess utveckling presenterades av idé- ch vetenskapshistorikerna Johan Kärnfelt, Göteborgs universitet, och Gustav Holmberg, Lunds universitet. Med  projektpengar från Riksbankens jubileumsfond har de några år på sig att famna ämnet. I deras blogg amatorastronomi.wordpress.com kan vi följa arbetets gång och, om vi vill (det vill vi!), kommentera arbetet och tipsa forskarna.

… tack till krögaren David Parry och hans medarbetare Anne, Bo och kocken Jonas för en matig och smaklig afton. Tack för snygg inramning, för lokal och teknik dessutom. Perfekt!

W-bloggen utdelar härmed en

i största storleken till alla för en ovanligt trevlig jubileumskväll. Slut med egenberöm!

En stjärnhop inuti en stjärnhop inuti en….

Att ta del av senaste ESO-pressmesset är som att se de där ryska babusjkadockorna inuti varandra, för stjärnhopen NGC 6604 framträder i ny dager på en färsk bild tagen med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2 meters-teleskop vid La Silla-observatoriet i Chile.

NGC 6604 är den ljusstarka gruppen stjärnor i den övre vänstra delen av bilden. Det är en ung stjärnhop som är den tätaste delen av en mer utspridd samling av ungefär 100 stjärnor som lyser med ett blåvitt sken I bilden ser vi också stjärnhopens åtföljande nebulosa – ett moln av glödande vätgas med katalognamnet Sh2-54 samt stoftmoln som finns runt omkring.

Runt 1784-85 blev William Herschel först med att katalogisera stjärnhopen, vars ljusstarka stjärnor är lätta att se med ett litet teleskop. De ljussvaga gasmolnen upptäcktes först så sent som på 1950-talet av Stewart Sharpless som noterade dem i fotografier från National Geographic – Palomar Sky Atlas.

I Herschels katalog fick objektet beteckningen H VIII-15, sonen John Herschel kallade den h3740 och den bär numret Cr 373 i lundaforskaren Per Collinders stjärnhopskatalog 1931.

William Herschel gjorde sin upptäckt under en av sina svepnignar med en 18.7-tums f/13-reflektor och han beskrev objektet som “a cluster of coarsely scattered stars.”

I dag vet vi följande:

► De unga, heta stjärnorna i NGC 6604 hjälper till att bilda en ny generation av stjärnor, genom att med hjälp av starka stjärnvindar och strålning trycka ihop materialet ur vilket stjärnorna bildas.

► Den andra generationen stjärnor kommer snabbt ersätta den äldre. Även om de mest ljusstarka stjärnorna är tunga förbrukar de sitt bränsle mycket snabbt och lever korta liv.

► Förutom NGC 6604:s estetiska kvalitéer finns det andra anledningar varför den fastnar i astronomernas blick, framförallt en underlig pelare av het, joniserad gas.

► Liknande pelare, där gas och stoft strömmar ut från unga stjärnhopar, har hittats även på andra ställen i Vintergatan och i andra spiralgalaxer. NGC 6604 är speciellt intressant eftersom den ligger relativt nära oss och därför går att studera i detalj.

► Den här pelaren, eller “skorsten” (chimney) , som astronomer ibland kallar den, är ofattbara 650 ljusår lång och står vinkelrät mot Vintergatans plan.

► Forskarna tror att det är de heta stjärnorna i NGC 6604 som ligger bakom att skorstenen skapats, men mer forskning behövs för att förstå dessa sällsynta strukturer till fullo.

Videofilmer  dokumenterar ESO:s första halvsekel

I samband med vårt europeiska sydobservatoriums femtio första år, tipsar Christian Vestergaard om två pedagogiska videofilmer på nätet som visar ESO:s och den astronomiska sydforskningens framväxt:

Är våra hjärnor skapta för att förstå universum?

I Göteborg på söndag samlas ett tvärvetenskaplig panel för att inför publik fundera kring människans plats i kosmos. Debatten är en del av Vetenskapsfestivalen.

Samtalsledare är kulturjournalisten Eric Schüldt, känd för det hyllade radioprogrammet Livet och döden i P1.

Hur kan vi orientera oss i ett expanderande, fascinerande men allt märkligare universum? Dagens upptäckter visar att planeter som påminner om vår kan vara mycket vanliga i vår galax, samtidigt som universum tycks bestå av mörk materia och mörk energi som inte ens forskarna begriper.

I panelen finns även:

Malcolm Fridlund, astronom och vetenskaplig projektledare för rymdsonden CoRoT. Han har varit med om att upptäcka några av de drygt 700 planeter som vi nu vet kretsar kring andra stjärnor.

Jo Salmson (Catharina Wrååk), författare till populära fantasyböcker för barn som även kommit ut med boken Om rymden.

Sara Blom, präst i Svenska kyrkan och disputerad fysiker.

Chantal Roggeman, forskare i neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hon har forskat om hur våra hjärnor hanterar stora och små tal.

Nils Bergvall, professor i astronomi vid Uppsala universitet och expert på universum och dess galaxer.

Tid och plats: Pedagogen, Hus A, Grönsakstorget, Göteborg. Söndag 29 april kl 14-15:30.

1. Finns det liv i vårt universum?

2. Finns det liv under nedslagskratrar?

Utropstecken!

Nu pustar vi ut efter jubileumskvällen och sätter punkt – nä, ett utropstecken –  för ett aktivt ASTB-år så här långt, som avslutades i Lund i går kväll med en vacker gratisshow på himlavalvet, en snygg månskära och så Venus.

Nästa gemensamhet är Ven-utfärden 9 juni. Anders Nyholm har redan fixat tidstrogen Tycho-utstyrsel!

Utropstecknet kan lämpligen se ut så här: