Rymdmusik torsdag kväll i Höör
Tyvärr kolliderar torsdagskvällens (27.2) ASTB-möte i Lund – det 400:e sedan starten 1937 – med rymdmusik-konserten på Stiftsgården Åkersberg. De som offrar mötet i Lund med Marie Dacke och dyngbaggarnas astronomi ska veta att i Höör kommer ett 60-tal elever i Höörs musikskola att sjunga både Stars Wars-musik och tolka andra rymdanknutna tongångar, och det blir också Månskenssonaten på den fina flygeln i Frihetens kapell.
Välkomna ÄVEN till Höör (start kl 19).
Så synd att vi ännu inte kan cloonas! Och just därför är jag i Höör – och höör sen!
Venus och månen observerade från – Häljarp!
Vårt ASTB-medlem, fotografen Piotr Koppe, tog i morse (onsdag 26.2) dessa två förnämliga bilder av "morgonstjärnan" Venus och månens kortmöte (en klassisk konjunktion) på himlavalvet.
Hur konjunktionen förlöpte på andra ställen i världen berättas här på spaceweather-com-sajten.
Så tändes vårt astronomiintresse (1)
Hur började vårt astronomiintresse?
Frågan ställdes i förra W-bloggen och här är två svar:
En av ASTB:s medicinmän, Hans Hilderfors, noterar för sin del:
– För min del var det Amatörastronomens guide, Folket i Bilds förlag, pris 16:75. Julklapp 1961!
Välkomna att berätta om ditt eget första inspirerande möte med astronomin.
Var det en bok, en film, en tv-snutt? Jag är nyfiken, bl a därför att jag är lätt glömsk och undrar vilken bok det var som först fick in mig på spåret. Det kan ha varit en barnbok, men definitivt spelade ju solförmörkelsen 1954 hemma i Höör en roll.
Om denna förmörkelse har för övrigt skådespelaren och skribenten Michael Segerström skrivit i sin nya, läsvärda och roliga bok Berättelser från Köpingen. Han påpekar att familjeutflykten till sommarhuset på Öland blev ett praktfiasko eftersom vädret var uruselt.
Facit:
"Länge låg bakelitglasögon och skräpade i sommarhuset efter den otroligt uppskrivna händelsen."
De bakelitglasögonen skulle han ha kunnat tjänat en hacka på i dag på Blocket!
Regulus ockulteras
En spännande förmörkelse av Regulus sker 20 mars, synlig för observatörer i New York och Ontario, berättar Astronomers Telegram.
Det är asteroiden Erigone som kommer i vägen för den ljusa stjärnan i stjärnbilden Leo/Lejonet, och tack vare det hoppas astronomerna få veta mer om den förmodade vita dvärg som snurrar i Regulus närhet. Och som förmodas vara ljusare än asteroiden (V= 12.4m).
3 D-krater på Europa
NASA släppte för någon tid sedan denna kraterbild i 3D-tänk från Jupitermånen Europa. Kratern bär namn Cilix, det är en klassisk nedslagkrater med ett omgivande bergstup på 300 m höjd över ett platt kratergolv med ett litet centralberg 200 m högt.
Bilden togs av NASA-sonden Galileo.
National Geographic visar nya Kosmos-serien
Tack till W-bloggskompisen Christian Vestergaard, som tipsar om att 48 länder börjar köra den nya Cosmos-serien nästan samtidigt i mitten av mars (16.3 kl 22.00). Kolla gärna tidigare W-bloggar om serien.
De som har National Geographic i sina kablar, kan notera följande:
Serien heter på engelska Cosmos: A Spacetime Odyssey, hyllar Carl Sagans tidigare serie på samma tema men har nu astronomiske megastjärnan – kalla honom inte supernova! – Neil deGrasse Tyson som ankare.
Första delen enligt National Geographics hemsida heter "Kosmos – en resa i tid och rum: Stå upp i Vintergatan", sen ramlar det på med delarna "Kosmos – en resa i tid och rum: Livets floder", "Kosmos – en resa i tid och rum: När kunskap besegrade skräcken".
Mycket bildmagik utlovas.
Vi vet ju här på W-bloggen att public service-företaget SVT försöker hänga på, hoppas de lyckas.
Om jag förstått signalerna rätt inleder Fox i USA serien redan 9 mars. Fox är en av sponsorerna, vilket är intressant med tanke på den kanalens superrepublikanska, ibland Tea Party-influerade tv-journalistik. Sen ska syndaren vakna!
Nova Del 2013 sågs av Pan-STARRS 1 före smällen
Världens största "Instamatic" har under 24 tillfällen – under drygt ett år – haft Nova Del 2013 i synfältet, innan utbrottet som i fjor gav oss en klassisk nova precis synlig för blotta ögat. Definitivt synlig var den i min fältkikare.
Studien visar att inga våldsamma ljuskurveförändringar ägde rum innan smällen, inte mer än några tiondels magnituder. Ibland skådade teleskopet samma trakt under en halv timmas mellanrum, men inget märkligt syntes.
Vad ska giganterna kallas?
Om tio-tjugo år har vi (= astronomerna som kommer efter oss) ett batteri av nya, ENORMA teleskop att handskas med. Vad ska de kallas? Tack till den roliga sajten XKCD som gett oss denna "bild" av hur de kommande maskinerna bör namnas – eller inte.
