Hoppa till innehåll

Nr 125 2010

  • av

Välkommen till världen!

Nej, jag har inte glömt undergångsprofeterna eller  Statler and Waldorf-priset, uppkallat efter dystergökarna och surgubbarna på hyllan i Mupparna, men först vill jag berätta en positiv nyhet om en helt ny varelse på endoplaneten Tellus:
Den rosa lilla bläckfisken.

Nygammal jordbo. Foto: Bedford Institute of Oceanography

Rättare sagt, den  har funnits här i miljoner år, säkert,  men först nu har vi lärt känna till dess existens.  Den upptäcktes i juli under djuphavsforskning på 3000 meters djup utanför Canadas östkust, Newfoundland. Ett team canadensiska och spanska forskare arbetar med en robot kallad ROPOS och de hittade minst 11 nya djurarter där nere.

National Geographic har en bra story om saken.

Jag har bläckfisken med här mest för att reta aptiten på teorierna om att det är i exo- och endoplaneternas  och dito -månarnas havsdjup som liv finns.

När det gäller bläckfiskar, deras intelligens och, ja, parapsykologiska förmåga,  har jag efter fotbolls-VM lärt mig att “tiga och samtycka”. Sen bläckfisken Paul förutsåg att Spanien skulle bli världsmästare, har jag lagt av alla kritiska synpunkter.

Gubbsen diskuterar undergångsprofeter...

Men Statler and Waldorf-priset? Det har varit tomt i “korgen” en tid på lämpliga katastrofkandidater, så tack till danska Weekend Avisen som i helgens nummer släpper loss unge Köpenhamns-professorn Carsten Rahbek.

Rahbek myntar uttrycket “den sjätte syndafloden”, en ny av människan startad massutrotning av djurarter och växter. Ett hemmagjort da capo av dinosaurie-katastrofen för 65 miljoner år sen.

Så fort Homo Sapiens spred sig från Afrika, slogs fauna och flora ut i vår väg. Och på den vägen är det.

Professorn är lite sur över att klimatkatastrof-teoretikerna fått vind i seglen i den allmänna debatten medan experter på biodiversitet hamnat i bakvattnet.

Artikeln rättar dock upp på snedbalansen och berättar att utrotningstempot nu är mer uppskruvat än nånsin. En undergångsnyhet i S&W-prisets sanna anda!

Det går åt helvete, men med musik!

Lille Petters resa till månen – sf?

Arne Strömgren, astronomiintresserad skådespelare/regissör som ASTB-vännerna väl vet, frågar apropå science fiction-pjäser på teaterns tiljor:

– Kan  Lille Petters resa till månen anses vara sf ?

– Det är en barnpjäs som jag fick göra ett inhopp i som elev. Helt utan rep gjorde jag ett “akut” inhopp som bakdelen på en isbjörn. 1957…
Spaltens sf-expert Bertil Falk noterar direkt:

– Ja, detta är en sf-pjäs – för barn!

Då är den saken klar.

Lille Petters resa till månen skrevs av tysken Gerdt von Bassewitz (1878-1923),  heter Peterschens Mondfahrt på tyska och hade urpremiär i Leipzig 1912.

Vad menade Nils Ferlin?

I dikten “Astronomi och journalistik”, som ingår i Nils Ferlins klassiska diktsamling Googles från 1938,  står dessa mystiska rader:

Men stjärnorna når vi inte.

Varken i min tid eller din,

Johansson.

Ursäkta, men jag är, som det heter på engelska,  flabbergasted.

Radareko live på nätet

Det är en hel djungel på nätet med info om meteorer, men den här sajten är inte alls dum: Det är spaceweatherradio.com som förmedlar meteorers radarekon live från det amerikanska flygvapnets Air Force Space Surveillance Radar vid Lake Kickapoo, Texas.

PS lördagkväll 7.8.

Radarstationen i Texas  kollar upp meteorer, satelliter etc etc i atmosfären och inre rymden över, och i Roswell, New Mexico, plockar radioingenjören Stan Nelson ner ekona via sin vanliga Yagi-antenn och servar dem sen direkt ut på nätet. Jag har hört flera pingar i kväll, och på vanliga FM-radion, när jag ställde in den utanför Malmö på 87-metersbandet, fick jag in ett par sekunders musik från en mystisk station. I Polen?

Jag förutsätter att det kommer att pinga en hel del under Perseid-toppen kommande dagar, för de senaste förhandsobservationerna pekar på ett ymnigt fall av meteorer under toppen kommande  vecka.

Vår egen meteorexpert!

Sällskapets tidigare sekreterare, lundaastronomen Bertil Anders Lindblad (f 1921) firas som en världsauktoritet på meteorer. Han ses med rätta som meteorforskningens nestor inte bara i Sverige, han har forskat tillsammans med mängder av ledande meteorauktoriteter i världen och han doktorerade rentav i början av 50-talet på ett banbrytande avhandlingsarbete med titeln Combined visual and radar observations of Perseid meteors – ett arbete där radarobservationer från Råö-observatoriet, Onsala, var centrala.

Drömbild av perseiderna...

Han har under en 30-40 år utfört en minutiös mätserie av just Perseiderna och kan, på sitt visitkort, om han vill, sätta att han arbetat med meteorer i 60 år. Ett rekord i sig! Som forskare är  vår ex-sekreterare även  banbrytande genom den tidiga databehandlingen (hålkort) av observationer, och han lät unga amatörer få förtroendet att åka upp med till Råö och agera meteorobservatörer.

Ett resultat av många av lundaforskningen: Att Perseiderna inte bara har en topp utan flera “multi peaks”.

IAU har låtit uppkalla en asteorid efter vår världsberömde  lundaastronom, som önskas allt gott, och att han har arbetat med rymdsonder typ Galileo – sonden som plockade upp interplanetärt stoft – är självklart. Det var också självklart att det var  Lindblad som skulle hålla det stora övergripande inledningsanförandet i Kiruna under den internationella meteoridkonferensen där 2001.

Bertil Anders Lindblad har alltid ställt upp för oss amatörer. Sekreterarjobbet i ASTB är nämnt, han gladde oss alla 1972 med ett fantastiskt högtidsföredrag under internationella amatörastronomiska unionens träff i Malmö, och så sent som under vårt Knut Lundmark-möte 2007 på nya obsis i Lund, var Lindblad på plats och pratade minnen från solförmörkelser och hur Lundmark egentligen var som observatoriechef.

“Negativisten” Auguste Comte

Det var den franske filosofen Auguste Comte som så våghalsigt och tvärsäkert uttalade sig om att vi aldrig skulle få veta nått om stjärnors temperaturer och kemiska natur.

Året var 1835.

Tjugo år senare var spektroskopin på väg att bli ett av astronomernas viktigaste redskap…

Auguste Comte kallas ju “positivist” i filosofins historia, men här borde han rätteligen kallas – negativist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.