Hoppa till innehåll

Nr 63 2016

  • av

Lång dags färd mot kväll med BILDEXTRA:

Fridas grav smyckades med blommor

Nationaldan 2016 gick traditionellt i utflyktens somriga tecken för medlemmarna i Tycho Brahe-sällskapet och HAS, Hallands Astronomiska Sällskap. Denna gång ställdes kosan först till Blentarp och Frida Palmérs grav – därefter avslutades dagen med en runda till Kåseberga och Ales stenar.

1993 UlF R, GL

W-bloggens redaktör t v i Blentarp – Frida-eleven Gunilla Lindberg t h. I bakgrunden Frida-släktingen Gertrud Bern. Foto: Bo Bergman

2002 Charlotte UlfR

Charlotte S Helin och Ulf R drar igång seminariet. Foto: Bo Bergman

1990 Charlotte

Charlotte är en eminent kännare av Frida liv och verk. Foto:Bo Bergman

1045 Ulf R, Eva

Anförvanten till Frida Eva Fredljung t h. ASTB-ordföranden Peter Linde i bakgrunden. Foto: Bo Bergman

* Vi var ett drygt 30-tal resenärer som möttes först på Tycho Brahe-observatoriet, dit hallänningarna anlände med sin spatiösa buss. Vi visade observatoriet, fikade, snackade astronomi (hallänningarna fick var sitt ex av Johan Kärnfelts intressanta Knut Lundmark-bok), och sen blev vårt lands första kvinnliga astronomie fil dr Frida Palmér (avhandlingen framlagd i Lund, 1939) huvudpersonen. Hon ligger begraven sen 1966 i Blentarp, där hon föddes 1905, och i Blentarp, på gästgifveriet, pratade övertecknad och Charlotte S Helin om Frida med Gunilla Lindberg som kronvittne till Fridas arbete som gymnasielärare i Halmstad och Klas Hyltén-Cavallius berättade också om sin insikter i "fallet".

4Frida

Frida försvarar sin doktorsavhandling 1939. Hon fick högsta betyg!  T v Knut Lundmark. Foto: Legenden Otto Ohm/Historiska Bildbyrå

* I motsats till andra f d elever, kunde Gunilla Lindberg vidimera vilka kvaliteter som Frida Palmér hade som pedagog. Eleverna kallade också sinsmellean  lektorn för Frida kort och gott, en hedersbetygelse. Annars benämndes lärarna eleverna emellan vid sina efternamn eller sina öknamn.

* Tidigare eleven Göran Sonnevi, poeten, har diktat om Fridas "smärtansikte" och hennes gåtfullhet, vilket väl belystes under seminariet. Där de närvarande även fick se nyligen släppta prov på hennes forceringar för FRA, Försvarets radioanstalt, där hon arbetade sig upp under andra världskriget och blev chef för en liten grupp med specialiteten att avkoda den sovjetiska marinens signaltrafik i norra Ishavet.

2004 Ulf R

Poesiläsning på gång! Foto:Bo Bergman

* I ett brev till kommendörkaptenen Gerten berättade Frida 1939 att hon inte ville avslöja sitt hemliga uppdrag för sina bägge professorer i Lund (Knut Lundmark, Walter Gyllenberg) på Lunds observatorium.

"… Jag har ingen särskild lust att inviga de bägge professorerna i mitt förtroende. Men kanske kan jag hitta på någon lämplig förklaring till dess."

* Hon spelade med andra ett dubbelspel även på sin lundensiska hemmaplan! Hon kunde inte gärna sitta i Lund och syssla med sina hemligheter, hon måste till Stockholm, dit hon också flyttade för att arbeta på FRA, adress Karlaplan.

* Fortfarande vet vi inte hur de första kontakterna togs mellan FRA och Frida. Av hennes avhandling framgår hur beroende hon var av den variabelforskning som Pulkovochefen Boris Gerasimovic utfört i Leningrad. Denne hade avrättats under Stalins utrensningar 1937 – att Gerasimovic publicerade sina rapporter i Harvard Bulletins såg som eklatant bevis på hans förrädiska "kosmopolitiska" hållning, men också andra saker spelade in –  och det kan Frida inte ha undgått att höra talas om.

8Frida

Fridas leg på FRA. Bildkälla: FRA

* Hon kunde ryska, hon hade varit på det stora observatoriet i Leningrad, kunskapen kan ha spelat en roll för hennes beslut att enrollera sig i den svenska signalspaningen, det hemligaste vi hade vi denna tid i vårt försvar. På FRA arbetade även legendaren, den geniale  matematikern Arne Beurling, han som på 50-talet kom till Princeton-institutet i USA där Albert Einstein ju verkat i många år fram till sin bortgång. För FRA löste Beurling ensam upp en av tyskarnas allra hemligaste och viktigaste koder.

* Även i Hitler-Tyskland hade Frida upplevt diktaturen/nazismen på nära håll, hennes kollega på Babelsberg-observatoriet Margareta Güssow var en hjälpsam något äldre (än Frida) ensamstående dam som blev mer och mer övertygad Hitleranhängare. Efter kriget försvinner hon från rullorna (se tidigare W-bloggar) men på Babelsberg, innan kriget, kunde hon och Frida dricka té hos professorerna och prata om högst vardagliga ting. Bl a varnade en av professorerna Frida från att åka vidare till Prag, där unga kvinnor försvunnit. Den varningen struntade hon i.

* I ett brev till Knut Lundmark ("Käre Chef och Vän!") erkänner Frida när hon ser tyskarnas framfart i Europa på plats, att hon föredrar att vara Hitler-ockuperad än Hitler-allierad.

* Frida och Güssow, vars variabelforskning Lundmark uppskattade, träffades allra sist i Danzig i augusti 1939, dit Astronomische Gesellschaft förlagt sin stora konferens. Ödet ville att just här, i Danzig, skulle andra världskriget börja bara några veckor senare. Här i Danzig hade Frida också bestämt sig för att bryta upp från astronomin och inleda en helt ny karriär. "Man måste våga sig på att ta chanser", skriver hon 1939.

6Frida

Frida i Danzig 1939. T v från oss sett Margarete Güssow, damen med hårfläta och spräcklig klänning. Bildkälla: AG

* Av Klas Hyltén-Cavallius berättelse framgick att Frida även kan ha inspirerat kvinnliga släktingar att arbeta mera lokalt för FRA.

* Viktigt: Uppdraget för FRA renderade Frida bättre och bättre ekonomisk säkerhet, men efter 1945 var det arbete som lektor i matte och fysik i Halmstad som gällde. Tryggheten och ekonomin upptog stor del av hennes tänkande – hon hade även sin mor att ta hand om.

* Den effektiva forskarbanan lämnade hon en gång för alla, den sista variabelrapporten kom 1945, men hon behöll sitt nätverk av kontakter med astronomer världen över, inte minst i USA dit hon tänkt förlägga sin vidare astronomikarriär. Men så blev det inte. Detta nätverk kan hennes lärarkolleger på skolan i Halmstad knappast ha känt till, det understryker ytterligare dubbelheten i hennes liv. Hon spelade i en egen liga.

* Besöket i Blentarp avslutades med att  föreningarna och enskilda lade blommor på Fridas grav. Detta bevakades av YA, Ystads Allehanda. Hela artikeln här. Tack till Bo Bergman för alla "bildbevis" från Blentarp! De gröna lavendlarna, som Bo och Gunilla en gång planterade, hade från början strukturen av Karlavagnen. Nu har de liksom växt till sig.

2023 Graven

2014 Graven

2021 Graven

2011 Graven

* Med i Blentarp var också Frida Palmér-släktingarna Gertrud Bern och Eva Fredljung. Genom dem förstår vi att det finns spännande släktband mellan Frida Palmér och författarnamnen Elsie Rydsjö/Gunnar Serner/Frank Heller – en av utflyktens mest oväntade upptäckter.

* Ett av målen för vårt intresse för Frida var från början att graven i Blentarp skulle räddas. Det fanns planer för en fem-sex år sen att den skulle läggas igen. Detta självpåtagna räddningsuppdrag har vi nu genomfört och avslutat. Fridas släkt har trätt i aktion, liksom kyrkorådet i Blentarp. Och vi har ju som "lokalombud" i Blentarp paret Gunilla Lindberg och Bo Bergman.

* Utflykten avslutades med en runda bort om Ales stenar, där Klas Hyltén-Cavallius och Arne Sikö berättade om stenarna. I bussen fick också Hasse Alfredson komma till tals på en 32 år gammal privatinspelning där han entusiastiskt berättade om stenarnas eventuella astronomiska innebörd.

* Det blev av olika skäl en lååång dag (väntan på mat i Blentarp, där tekniken inte heller fungerade), men när vi summerade på hemvägen var alla nöjda. Rikedomen av intryck var som värmen denna dag – bedövande.

Lite lästips om Frida i sommarvärmen:

*** Den som vill veta mer om Frida Palmér rekommenderas söka på hennes namn här i Cassiopeiabloggen.  Där finns det senaste om henne och hennes nätverk, bl a om den märkliga Margarete Güssow.

*** Lägg till detta att Gustav Holmberg, idéhistorikern i Lund, öppnade upp Frida-intresset genom att skriva om henne i boken Lundaögon mot stjärnorna: Astronomin i Lund under fem sekler (Lunds universitetshistoriska sällskap, 2003), Charlotte S Helins "Sanningen om Frida" finns i Populär Astronomis sajtarkiv och själv har jag berört hennes FRA-karriär i boken Stjärnfall : Astronomiska essäer (Zen Zat, 2013).

*** På nätet finns denna uppskattande genomgång från AAVSO (American Association of Variable Star Observers): Women in the History of Variable Star Astronomy, skriven 1993 av Yale-astronomen Dorrit Hoffleit.

*** Fridas framgångsrikt försvarade doktorsavhandling 1939 Studies of irregular variable stars finns numera utlagd av astronomiska institutionen i Lund i Harvards databas.

Sommar på TBO

Nu är det sommar på Tycho Brahe-observatoriet. Något egentligt  "sommarlov" har vi dock inte, men lite lojare tar vi livet just nu. Tack till Peter Hemborg för denna stilstudie av vägen upp till oss:

20160526_093012

PS.

Vår sommargäst vid observatoriet, en vitbrunspräcklig tamkanin, lever och frodas. Hoppas inte det blir sista sommaren med gänget!?!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.