Dagens ESO-bild av sexlingar i infrarött
Sex spektakulära spiralgalaxer framträder i ett nytt, klart ljus i nya bilder från ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) vid Paranalobservatoriet i Chile. Bilderna, som har tagits i infrarött ljus med den kraftfulla kameran HAWK-I, kommer att hjälpa astronomer att förstå mer om hur de gåtfulla spiralmönstrena i dessa galaxer bildas och utvecklas.
HAWK-I är en av de nyaste och mest kraftfulla kamerorna på ESO:s teleskop VLT och är känslig för infrarött ljus, vilket innebär att den kan se igenom mycket av det stoft och damm som döljer delar av galaxens spiralarmar. HAWK-I kan studera galaxerna in på bara skinnet. Det gör att den är idealisk om man vill studera de otaliga gamla stjärnorna som utgör galaxernas spiralarmarna.
De sex galaxerna ingår i en studie av spiralmönster som leds av den danske astronomen Preben Grosbøl vid ESO. Observationerna gjordes för att kunna bättre förstå de komplicerade och subtila sätt som stjärnorna i dessa galaxer faller in i perfekt spiralformade mönster.
Fakta om sextetten:
1. I den första bilden visas NGC 5247, en spiralgalax som befinner sig 60-70 miljoner ljusår från oss och som domineras av två väldiga armar. Galaxen är orienterad så att vi ser den som från ovan, med en utmärkt vy över den vindsnurre-liknande strukturen.
2. Galaxen i den andra bilden är Messier 100, även kallad NGC 4321,Den är ett utmärkt exempel på grand design-spiral – en typ av galaxer med tydliga och framträdande spiralarmar. Messier 100 ligger ungefär 55 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Berenikes hår.
3. I den tredje bilden visas NGC 1300, en spiralgalax vars armar sträcker ut sig från en väldig stav i mitten av galaxen. För astronomer är detta en typisk stavspiralgalax. Den ligger ungefär 65 miljoner ljusår bort.
4. Spiralgalaxen i den fjärde bilden, NGC 4030, ligger ungefär 75 miljoner ljusår från jorden i stjärnbilden Jungfrun. År 2007 lyckades Takao Doi, en japansk astronaut som även är verksam som amatörastronom, upptäcka en supernova – en exploderande stjärna – som small av i galaxen.
5. I den femte bilden ses NGC 2997, en spiralgalax som ligger ungefär 30 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Luftpumpen. NGC 2997 är den mest ljusstarka i en grupp av galaxer som ingår i den Lokala superhopen av galaxer. Vår egen Lokala galaxhop, där Vintergatan ingår, är också en del av den Lokala superhopen.
6. Sist men inte minst så har vi NGC 1232, en vacker galax som ligger 65 miljoner ljusår bort- en galax av en typ som ligger mellan stavspiralgalaxer och vanliga spiralgalaxer. En bild av denna galax och dess mindre följeslagare, galaxen NGC 1232A, tagen i synligt ljus var en av de första som togs med VLT (eso9845). HAWK-I har nu återvänt till NGC 1232 för att få visa upp en annan bild av galaxen, nu i infrarött ljus.
HAWK-I gör det möjligt för oss att se spiralmönstren i de här sex ljusstarka galaxerna med enastående detaljrikedom, och med en klarhet som bara är möjligt om man observerar i infrarött ljus.
Meteorer skapas av Hartley 2?
Rapporter från NASA gör gällande, att det synts meteorer över USA och Canada, som – om man räknar bakåt – tycks ha i sitt ursprung i kometen Hartley 2.
Mars blir slutstation för rymdfararna
Huffington Post är en fantastisk nyhetsjägare på nätet och dito kommentatorwebb med några av de klokaste hjärnorna på andra sidan Atlanten, och där upptäckte Bertil Falk i går en story på temat ‘Hundred-Year Starship’ Would Send Space Explorers On One-Way Mission To Mars”. Avslöjandet har spridit sig med ljusets hastighet i mediaetern.
Det låter spektakulärt att skicka i väg jordbor till t ex Mars på enkelresor, alltså låta dem stanna där och leva vidare, men det är vad think tank-folk hos NASA och Pentagon tycks fundera på.
NASA har satsat 100 000 dollar så här långt på projektet, och det finns de inom projektet som tror att USA landsatt folk på Mars bägge månar runt 2030. 100 000 dollar är ett litet kiss till och med i svenska älvar, så slutnotan på ett sånt här visionärt program kan mycket väl handla om en budget – i dagens pengar – på 10 miljarder. Dollar, förstås.
Enkelresor till Mars har vissa fördelar, kan vi läsa oss till:
* NASA slipper fundera på den kostsamma returbiljetten, att garantera säkerheten för besättningens returresa.
* En Mars-koloni är första steget till en “long-term human colonization of the planet”.
* Vid en megakastrof på jorden, kan Mars-kolonin fungera som en kosmisk livbåt för mänskligheten.
Science fiction igår – verklighet i övrmorgon!
Rymdskrot tvingade ISS flytta
Den internationella rymdstationen ISS ändrade banan 700 m i tisdags p g a en liten men inte försumbar risk för en träff av oidentifierat rymdskrot.
Det hålls någerlunda koll på rymdskrotet från jorden, men det lär finns 1 miljoner grejor där ut större än några mm – och kanske har vi banelement fixerade för 20 000 av dem.
Trafiken där ute börjar bli riktigt tät. I fjor krockade t ex en aktiv Iridium-satellit med en slocknad Kosmos-dito. Bägge totalförstördes.
(Tips om ISS-newset kom från Christian Vestergaard. Tack!)
Hur många ansikten finns det egentligen på Mars?
Jag hittade den här lilla nätta kollektionen på nätet, tagna redan av Viking 1. Det verkar ju som det varit Halloween på vår kära grannplanet. Huh! Fast den översta i vänsterbilden kallas, ser jag, en panda, och det är ju ett snäll djur om man låter det vara i fred när det käkar bambuskott.