Skriv ut

IMG 7749smPå sällskapets 400:e sammanträde genom tiderna berättade docent Marie Dacke om forskningen kring dyngbaggars navigering efter stjärnhimlen. Hon har visat att dyngbaggar håller rak kurs i nattmörkret tack vare Vintergatans ljusa band på himlen. På mötet fick vi också en återblick från sällskapets och astronomins historia.

 

Dyngbaggar är det första exemplet på en insekt som har förmåga att utnyttja ljuset från stjärnor för att hitta rätt i mörkret. Dyngbaggarna navigerar dock inte efter enstaka stjärnor utan istället använder de Vintergatans ljusa band som löper tvärs över natthimlen.


Marie Dacke och hennes kollegor har under många fältsäsonger studerat dyngbaggar i den sydafrikanska naturen. Baggarna behöver kunna navigera för att snabbt komma bort från konkurrensen vid dynghögen där de hämtar sin mat. Dyngbaggarna klarar av att hålla rätt kurs nattetid om det är stjärnklart, men inte då natthimlen är mulen. Marie visade i ett antal illustrativa videoclips deras beteende. Genom att sätta på mössor på dyngbaggarna fick man dem att gå helt vilse. Det fastslogs att Vintergatans svaga nattljus var tillräckligt för att de skulle kunna orientera sig.

 

Mötet inleddes som vanligt med att ordföranden gav inblickar i sällskapets senaste och kommande aktiviteter.  Därefter gjorde Klas Hyltén-Cavallius och Björn Stenholm ett antal underhållande nedslag från sällskapets historia, detta föranlett av att kvällens möte var det 400:e sedan bildandet 1937.  De redogjorde för vad sällskapets möten nr 100, 200 och 300 hade innehållit och gav samtidigt glimtar från astronomins landvinningar vid de aktuella tidpunkterna. En lista på de senaste 243 mötena finns här.

Se även  http://www.astb.se/Historia/Lite-historiska-data.html.

 

Några bilder från mötet:

 

{imageshow sl=48 sc=12 /}