Hoppa till innehåll

Nr 215 2011

  • av

Garradds komet från Oxies horisont

Grattis till  ASTB:s ordförande Peter Linde, som för några timmar sen fångade kometen C/2009 P1 Garradd med vårt fjärrstyrbara Celestron-teleskop på Tycho Brahe-observatoriet.

Alla fakta om bilden på TBO:s hemsida.

Vår bild stämmer väl överens med andras bilder. ingen våldsamt prononcerad svans är synligt utvecklad ännu – men den finns där –  och ett blaffigt komethuvud har vi. Som ljusast tros kometen bli nån gång i februari 2012, då den kanske, kanske kan skymtas för blotta ögat.

Banelement, kartor m m, finns här.

Kometen upptäcktes 13 augusti 2009 av astronomen G J Garradd med en av “Schmidt:arna” på Siding Spring Observatory i Australien.

Ser solfläckarna INNAN de blir solfläckar!

En ung Stanford-forskare vid namn  Stathis Ilonidis har med hjälp av data från NASA:s rymdburna solobservatör SOHO, Solar and Heliospheric Observatory. kommit på en teknik att fånga upp solfläckar två dagar INNAN de blir synliga  solfläckar på solytan (hur den nu ska definieras), så långt ner som 65000 km under ytan.

Ju tidigare intensiva flares och stora solfläckar detekteras, desto tidigare varningar kan utfärdas inför för kommande oroligt rymdväder.

Irriterande rymdskrot

Rymdskrotet, inte meteorider och annat utifrån, är den stora akuta faran för rymdfarten, för farkoster och folk ombord. Det varnar förre NASA-experten Donald Kessler för i en rapport. Meteoriderna finns där och kan smälla in i farkoster, men problemen med människans egettilverkade rymdskrot är att skrotet har en tendens att kollidera sinsemellan och yngla av sig i exponentiell takt. Det är som en kärnprocess.

För många år sen myntades uttrycket “Kessler Syndrome” och då menade man just dessa krascher och krockar mellan rymdskrotet, som till siut hotar att göra lågbanerymdfart omöjlig. Efter två satelitkollisioner 2007 har antalet fragment fördubblats, så syndromet har gått från teori till rena rama verkligheten.

Lösningen är intensifierad övervakning, miljötänk, försiktighet, internationellt samarbete – och teknikinnovation typ magneter som sopar upp skrotet.

Också en tröst…

En viktväktande kompis, som är intresserad av astronomi, brukar säga att universum i alla fall har ett plus:
Att det får henne att känna sig liten och obetydlig.

Hon är naturligtvis dessutom född i Vågens stjärnbild.

All info om Astronomdagarna…

… i Göteborg i månadsskiftet september-oktober finns här!

Det är våra vänner på Onsala rymdobservatorium som håller i arrangemanget, och medarrangör är vårt nationella sällskap Svenska Astronomiska Sällskapet – en ärevördig institution i vårt svenska astronomiliv (grundat 1919).

Vårt eget Tycho Brahe-sällskap är bara 74 år gammalt på det 75:e….

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.