Asteroid (1):
Ge Ingo en asteroid!
Varför är det så få idrottsmän som fått ge namn åt diverse mån- och planetkratrar – och asteroider? Jag tror att Christian Vestergaard håller med mig, han är gammal boxnings- och Ingo-fan med autograf och påpekar att Ingemar Johansson nu fått sin egen 400-kilos bronsstaty vid Nya Ullevi i Göteborg, skapad av skulptören Peter Linde.
Det finns många svenskar där ute i planetsfären, men de tillhör finkulturen, det handlar om tonsättare, författare, astronomer, Ingmar Bergman, barnboksfigurer… men våra stor idrottsmän? De lyser med sin frånvaro.
Om jag nån gång skulle upptäcka en asteroid kommer Ingo att få ge namnet! Det kan jag lova här och nu.
Bland idrottare som återfinns i asteroidbältet har vi legendariske OS-guldmedaljören, långdistansaren och marathonlöparen Emil Zatopek (intervjuade honom och hans goda hustru Zana, OS-guld i spjut, en gång mellan två tåg på Malmö C!), den finske löparstjärnan Paavo Nurmi, basebollspelaren Lou Gehrig, Berlin-esset Jesse Owens, cyklisten Lance Armstrong, fotbollsgenierna Puskas och Pelé, hockeylirarna Kharlamov, Bure och några till.
Det senaste tillskottet är Rafael Nadal, tennisliraren.
Men ingen Gunder Hägg, ingen Ingo, ingen Björn Borg, ingen Tumba.
Tyvärr gick Ingo som många proffsboxare “en match för mycket”, men vilken storartad morgon det var 1959 när han blev världsmästare i New York! Till och med Herbert Tingsten la ner antiboxnings-kampanjen i DN ett tag och insåg nånstans att Ingo var ett boxarfenomen, som slagit sig fram först via amatörboxningen. OS-debaclet 1952, blivit Europamästare, försvarat titeln, sen kvalat in till VM-matchen mot Floyd Patterson. Ingo hoppade inte över ett enda steg.
Så skämmigt att Ingo inte ens fick Bragdguldet!
Om jag hittar en asteroid med en måne ska jag döpa asteroiden till Ingo och dess satellit till Tors hammare.
Asteroid (2):
Roald Dahl fick egen småplanet
Jag har ju glömt i mina tidigare minnen av Roald Dahl, författaren, att berätta att asteroiden 6223 Dahl finns i den rena rama astronomiska verkligheten, Den upptäcktes 3 september 1980 av en tjeckisk astronom vid namn Antonín Mrkos (Kleť Observatory, České Budějovice) och den namnades av denne uppenbarligen store Roald Dahl-entusiast.
Det påpekas att Roald Dahl var walesare, och det är faktiskt riktigt. Fast han hade också norskt blod i ådrorna!
Dahl-asteroiden har en period på drygt 4 år och bumlingen kommer vid perihelum solen så nära som 2,4 AU, längst ut når den 3,06 AU.
På nätet finns en berömd bild från 2003 där man kan se Dahl passera som ett ljust streck i närheten av galaxen NGC 772, som då var värdgalax för TVÅ supernovasmällar samtidigt. Ganska märkliga sammanträffanden!
Jorden-månen ingen vanlig schweizernöt
Jag upprepar mitt mantra:
Det är alltid kul när europeiska astronomer håller sig framme. Nu är det den schweiziska trion Sebastian Elser, prof Ben Moore och dr Joachim Stadel vid universitetet i Zürich som räknat på hur pass unikt det är med system typ månen-jorden i exoplanetsfären.
Notan slutar på att 1 av 12 jordlika planeter sannolikt har en mån-liknande drabant. I sämsta fall kan det handla om 1 jord av 45, i det mest optimistiska fallet om 1 av 4.
Med NASA-kolleger och simuleringar via superdatorer har Zürich-forskarna knäckt denna “schweizernöt”.
Nya novor i M31
Det har briserat ett antal klassiska novor i M31, Andromedagalaxen. Fyra av dem har nu i september spektroskopiskt konfirmerats via Mt Palomars klassiska, uppgraderade 200-tummare,
Fler svenska mån-diktare
– Med anledning av ditt och Carl-Olof Börjesons lyrikcitat i senaste W-bloggen citerar jag har en rad ur en kommande litteraturhistoria:
“Först skrev Bellman sin dikt Månan, sedan skrev Stagnelius sonetten Månen och därefter publicerade Häpna! Elsa Graves dikt Månen.”
Berättar Bertil Falk.
All info om Astronomdagarna…
… i Göteborg i kommande månadsskifte finns här!
Det är våra vänner på Onsala rymdobservatorium som håller i arrangemanget, och medarrangör är vårt nationella sällskap Svenska Astronomiska Sällskapet – en ärevördig institution i vårt svenska astronomiliv (grundat 1919).
Vårt eget Tycho Brahe-sällskap är bara 74 år gammalt på det 75:e….
