Hoppa till innehåll

Nr 241 2011

  • av

ESO-köket steker ägg

Jag tillhör dem som menar att astronomi och gastronomi hör ihop, mat, njutningsmedlet alkohol och stjärnor är en kul kombination, och därför gladdes jag över Robert Cummings ESO-pressmess i dag om att  ESO:s jätteteleskop VLT har avbildat en kolossal stjärna: en gul hyperjätte omgiven av ett väldigt dubbelskal av stoft.

Plats för dramat: Stjärnbilden Scorpius/Skorpionen.

Stjärnan med sina skal liknar en äggvita runt sin gula. Därför har astronomerna gett den smeknamnet Stekta ägget-nebulosan (“Fried Egg Nebula” på engelska).

Kortfakta om stjärnan uppsnappade från ESO::

* Beteckningen är IRAS 17163-3907.

* Stjärnan har en diameter på ungefär tusen gånger solens.

* Avståndet bedöms till 13 000 ljusår från jorden, vilket gör den till den närmaste hyperjätte som hittills upptäckts.

* Nya observationer visar att stjärnan lyser runt 500 000 gånger starkare än solen.

* Nebulosans yttre skal har en radie som är 10 000 gånger större än avståndet från jorden till solen, av vilket vi förstår dimensionerna i systemet

– Det var känt sen innan att det här objektet lyste starkt i infrarött, men överraskande nog hade ingen identifierat den som en gul hyperjätte tidigare, säger forskningsteamets ledare Eric Lagadec.

Stjärnan är predestinerad att gå en supernovaexplosiv utveckling till mötes. Nebulosan är resultatet av ett häftigt kosmiskt förspel

Bilden på “Fried Egg”-nebulosan fångades av VISIR, kameran för mellanvågigt infrarött ljus på VLT. Bilden togs genom tre olika filter som släpper igenom infrarött ljus med våglängd mellan 8 och 13 mikrometer. I bilden har observationerna i de tre filtrena kombinerats genom att ges olika färger (blått, grönt och rött).

Vad jag vill se härnäst är bacon-nebulosan!!!

Läget för Elenin-kometen?

Leonid Elenin berättar själv på sin sajt att “hans” komet splittrats och att stora teleskop kanske kan se de större delarna i början av oktober. Tidigare beräkningar av banelement håller, vilket betyder att kometfragmenten fortsätter som ingenting men inte kan komma jorden närmare än 35 000 000 km.

Ännu har inte solsonderna SOHO och STEREO sett kometen. Förhoppningsvis ska så ske.

Amatörer sätter allt ljus på solen

Jag gillar de senaste rapporterna från Christian Vestergaard, som följer skeendena i den amatörastronomiska världen. Solen är ständigt observerad, och här är två aktuella bildrapporter.

Den första kommer från Indien och visar  solfläcksgruppen (AR) 1302 och något slags torn.

– Fotografen är från Madras, Indien.  och heter Dhinakar Rajaram, berättar Christian.

Den andra bilden visar mera i detalj solfläcksgruppen AR1302, som nu syns tydligt nu på solens yta.

– Fotografen heter  Alan Friedman och är från Buffalo, USA.

Bildextra från NASA/WISE

Bilden har drygt ett år på nacken, men den är så intressant att den dyker upp då och då som en “nyhet” på diverse sajter. Så här är NASA:s WISE-foto publicerad 13 maj i fjor av den så kallade Tadpole-nebulosan (tadpole = grodyngel).
Det notabla är att på nebulosa-bilden fångades TVÅ asteroider och TVÅ förbipasserande satelliter runt jorden.
Asteroiderna har beteckningarna 1719 Jens, upptäckt 1950,  och1992 UZ5 – asteroiderna är de gulgröna punkterna inom boxarna som återges i mindre och större format för tydlighetens skull. Jens-asteroiden mitt i bilden.
Inom ovalerna kan vi se de snabbt förbipasserande satelliterna avlägga sina spår. Blås upp bilden så ser du bättre vad det handlar om!
Tadpole-nebulosan befinner sig 12 000 ljusår ut från jorden, asteroiderna några astronomiska enheter härifrån och satelliterna på kanske några tiotals mils höjd över jordytan.
Själva “grodynglen” syns inte på denna bild men väl på bilderna på NASA/JPL:s hemsida.

Julön fick UARS-besök

Mycket pekar på att det var i närheten av Julön i Stilla havet som UARS-satelliten störtade.
Inga observationer föreligger.

Astronomdagarna är över oss

Det retar mig att jag docerade mina dentala reparationer  så galet i tiden att jag måst missa Astronomdagarna, men jag önskar alla lycka till – inte minst vännen Gösta Gahm, årets Nordenmark-föreläsare. Ha det bra i Götet!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.