Nr 234 2011
Rymdens egen “kyckling-farm”
Middagens pressmess från ESO, vårt sameuropeiska observatorium i Chile, visar fram en ny bild från vidvinkelkameran WFI på ESO/MPG:s 2,2-metersteleskop:
Lambda Centauri-nebulosan, som ibland kallas “Running Chicken Nebula” – med lite fantasi kan betraktaren se både en och två och flera “springande kycklingar”.
Om detta moln av glödande vätgas och nyfödda stjärnor i stjärnbilden Kentauren saxar jag följande info:
* Nebulosan, med beteckningen IC 2944, är belägen ungefär 6500 ljusår från jorden.
* Den röda färgen är typisk för områden där stjärnor föds.
* Utöver den glödande gasen uppvisar IC 2944 ytterligare ett tecken på stjärnbildning. De ogenomskinliga, svarta klumparna som syns i siluettär exempel på Bokglobuler; de ser mörka ut eftersom de absorberar ljus från den skinande bakgrunden. Men observationer med infrarött-teleskop visar att även här sker stjärnbildning.
* Den här typen av glödande nebulosor är relativt kortlivade i astronomiska termer (med en typisk livslängd på några miljoner år), vilket betyder att Lambda Centauri-nebulosan så småningom kommer att försvinna när den förlorar både sin gas och rikedom av ultraviolett strålning.
* Även Hubble-teleskopet har dokumentera denna nebulosa, med mycket hög upplösning. Vidvinkelkameran WFI fångar en mycket större panoramabild av fältet.
I W-bloggen nr 64 2010 återgav jag denna “gajd” till nebulosan (något lätt vriden uppåt jämfört med ESO-bilden ovan):
Harvardastronomen Bart J Bok arbetade med stjärnbildningsteorier efter kriget och uppfann begreppet “globul” som förstadium av en protostjärna, och i dag talar ju till och med en svensk yrkesastronom som Gösta Gahm, som forskar på området, om fenomenet “globuletter”.
Har du plutonium-244 i trädgården?
Paul Davies slår till – igen! SETI-forskaren har skrivit en artikel i Acta Astronautica på temat “Footprints of aliens technoogy”, i vilken han uppmanar forskarsamhället att jaga bevis för utomjordiska civlisationers besök här för kanske 100 miljoner år sedan. Från ett sådant besök kan obegripliga DNA-sekvenser höra men också ditt fynd av plutonium-244!
“Substantial deposits would be a sign of alien nuclear technology”, heter det i New Scientists feferat.
Isotopen plutonium-244 har en halveringsperiod på 80 miljoner år.
Asteroid på studiebesök
Även denna gång går vi miste om en fullträff.
Stjärnpoeter (2)
Idag har Carl-Olof Börjeson kommit fram till en klassiker, som vi sällan läser i sin helhet.
sägner och sånt man hör…
Det sägs att en stjärna skall falla
var gång när en människa dör –
och vindarnas frusna musik
hundarna hörde jag yla,
som hundar yla för lik,
och barnen snyfta för bröd –
– Stjärnorna kvittar det lika
om någon är född eller död.
von Braun och Disney
Hade Wener von Braun nått med Kalle Anka att göra?
Inte i och för sig, men i Björn Kumms lika läsvärda som nödvändiga historiebok Kalla kriget (Historiska media, 2006) berättas att von Braun “efter en kortare anställning hos Walt Disney skulle komma att leda det amerikanska rymdprojektet”.
Fakta i målet är att Werner von Braun i högsta grad bidrog till de tre Walt Disney-kortfilmerna Man in Space (1955), Man and the Moon (1955) och Mars and Beyond (1957). Han både stimulerade med idéer, syntes i et par scener och bidrog med sin röst. Filmerna, som var roligt tecknade, blev också serietidningar och nådde, naturligtvis, en gigantisk publik.
Någon som sett filmerna? Kom serietidningarna även på svenska?
LOFAR invigs…
På måndag inviger Jan Björklund, skol- och forskningsministern, den svenska delen av LOFAR på Onsala rymdobservatorium.
Det är en stor händelser för oss, eftersom detta är det största teleskopbygget i Sverige på 35 år!
De 192 nya radioantennerna på Onsalas station kan tyckas oansenliga. Men signalerna som samlas in här, ihop med signaler från 47 liknande enheter över hela Europa, länkas samman över internet till en central superdator i Nederländerna.
Mängden data som skjutsas in är enorm, och motsvarar mer än 7000 dvd-filmer per dygn bara från den svenska stationen. Genom en kombination av datorkraft och smart mjukvara skapas bilder av signalerna på ett unikt sätt. Tillsammans fungerar LOFAR-systemet som ett enda teleskop med en diameter på 1300 kilometer.
… och LOFAR besöks
Onsala och LOFAR besöks under Astronomdagarna i Göteborg – program m m finns här!
Det är våra vänner på Onsala rymdobservatorium som håller i arrangemanget, och medarrangör är vårt nationella sällskap Svenska Astronomiska Sällskapet – en ärevördig institution i vårt svenska astronomiliv (grundat 1919).
Vårt eget Tycho Brahe-sällskap är bara 74 år gammalt på det 75:e….
