Hoppa till innehåll

september 2011

Nr 220 2011

Ett svensk James Webb-uttalande på Astronomdagarna?

Jag ska inte tjata om saken, men mitt anspråkslösa förslag är följande: Att på Astronomdagarna i september/oktober uttalar de närvarande yrkes- och amatörastronomerna ett oförbehållsamt stöd till projektet med The James Webb Space Telescope.

Mail-kontakterna senaste timmar med  Irvine-professorn James Bullock – se tidigare  W-blogg i dag – bekräftar behovet. Bullocks inlägg i en Op/Ed-artikel i L A Times har väckt uppmärksamhet och vi borde följa i hans fotspår. JWST-projektet handlar inte bara om USA.

Ursäkta en gammal murvel, men det är bara genom att föra oväsen i spalterna som beslutsfattare kan påverkas.

Bl a skriver prof Bullock:

” – – – I think such a statement coming from people in the European astronomy community and from Sweden in particular would be very important for our American leaders to hear.  As you can probably discern, I worked in my op-ed to speak to the local California/US angle but JWST represents an important international partnership (and hopefully not the last). – – – “

En förbisedd stjärnhop

Veckans ESO-pressmess har fokus på stjärnhopen NGC 2100, som har fångats på bild av ESO:s teleskop NTT (“New Technology Telescope”).

* Ur pressmesset framgår att denna ljusstarka, så kallade öppna stjärnhop är ungefär 15 miljoner år gammal.

* Stjärnhopen är belägen i Stora magellanska molnet, en nära granne och satellitgalax till Vintergatan. Runt omkring hopen glöder gas som tillhör den närbelägna Tarantelnebulosan.

* Astronomer förbiser ofta NGC 2100 på grund av dess praktfulla grannar på himlen (Tarantellan, RMC 136).

* NGC 2100 är en öppen stjärnhop. Detta betyder att dess stjärnor är relativt löst bundna till varandra av tyngdkraften. Hopar som denna har en livslängd på ett tiotal till hundratals miljoner år. Därefter skingras de på grund av tyngdkraftspåverkan från andra objekt.

* Klotformiga stjärnhopar, som ser likadana ut för det otränade ögat, innehåller mänga fler äldre stjärnor och är mycket tätare ihopbundna. De har därför mycket längre livslängd, och många klotformiga hopar har uppmätts att vara nästan lika gamla som universum självt.

* Data som användes för att skapa bilden av denna underskattade unga stjärnhop valdes ut från ESO:s väldiga dataarkiv av “Hidden Treasures”-deltagaren David Roma under hans medverkan i astrofototävlingen som anordnades av ESO år 2010.

Kometflisa fångad på bild

– En artonåring student fotograferade en “kometflisa” från kortperiodaren¨ 213 P Van Ness (bild nedan), berättar Christian Vestergaard.
18-åringen heter Hannah Blyth, pluggar på St Johns College, Cardiff (Wales), och hon fick under ett sommarjobb nyttja fjärrstyrda instrument och nedtankade data knutna till Faulkes Telescope Project-nätverket med högkvarter på University of Glamorgan. Med hjälp av experter kom hon kometens fragmentisering på spåren och kunde dessutom dokumentera en antisvans (ett fenomen som Rune Fogelquist först detekterade i samband med Arend-Roland-kometen på 50-talets mitt).
Av bara farten kom hon också ett antal asteroider på spåren – två upptäckte hon själv.
Jag giilar Hannahs uttalande:
– Stjärnhimlen är bara en solnedgång borta!

SN 2011fe nu nere i magnituden 10,1

När W-bloggaren Christian Vestergaard ändå är i farten, passar han på att sända över en färgbild på supernovan i M 101 från igår.
– Fotograferna heter R Ligustri och P  Brunato från Italien. Visuell magnitud 10.1 enligt uppgift.
Frågan är hur mycket ljusstarkare den kommer att bli. Den måste i alla  händelser vara en av de ljusaste  vi överhuvud taget  sett i en “utom-vintergata”. Många tror att den slutar nånstans runt 9,5 app magn visuellt – i så fall den ljusaste på 30 år.
Detta är, för att citera författaren Werner Aspenström, en rejäl “jordbävning i skyn”.

All info om Astronomdagarna…

… i Göteborg i månadsskiftet september-oktober finns här!

Det är våra vänner på Onsala rymdobservatorium som håller i arrangemanget, och medarrangör är vårt nationella sällskap Svenska Astronomiska Sällskapet – en ärevördig institution i vårt svenska astronomiliv (grundat 1919).

Vårt eget Tycho Brahe-sällskap är bara 74 år gammalt på det 75:e….