september 2011

100-årsjubilar: Variabeln Polaris

Ett litet men dock jubileum:

Det hade sen mitten av 1800-talet misstänkts via visuella skattningar att Polaris, Polstjärnan (α Ursa Min), var variabel med en svag, knappt påvisbar amplitud.

Men det är först i år vi garanterat kan fira 100 år sen detta definitivt slogs fast, för då, 1911,  påvisade vår store  danske astronomlegendar Ejnar Hertzsprung att stjärnan var en  variabel – dessutom en δ Cepheid. Hertzsprung avrapporterade sina fynd i Astronomische Nachrichten,  och det var en gedigen rapport han lämnade till den astronomiska offentlgheten, byggd på mätningar på flera hundra fotografiska plåtar under 50 intensiva nätter. Som jämförelsestjärna använde Hertzsprung en 6,5-magnituders stjärna  20 bågminuter bort.

I min gamla ryska generalkatalog över variabler klassas Polaris som en δ Cep-variabel av typen CW, och dess period anges till 3,9 dygn. Det finns numera en del intressanta synpunkter på “övertoner” i Polaris ljuskurva, vilket anses tyda på att stjärnan är på väg att stabilisera sig som en mera normal δ Cep-stjärna och då med perioden 5,7 dygn.

Redan William Herschel hade i sin jakt på parallaxmetoden genom mikrometerstudier av dubbelstjärnor runt 1780-81 konstaterat att Polstjärnan hade en komponent, i dag kallad Polaris B. Sen dess har ytterligare en följeslagare iakttagits, som Hubble Space Telescope fått korn på.

Polaris ligger cirka en grad från den exakta nordpolen (närmast dit kommer Polaris år 2095-2100),, vilket gör att det finns en hel del ljussvagare stjärnor som ligger närmare den fiktiva punkt på norra stjärnhimmeln som stjärnorna tycks snurra runt. Spiralgalaxen (13 magn app) NGC3172 kallad Polarissima Borealis ligger t ex också nära polnollpunkten.

Om Polaris A vet vi att de är en superjätte av spektralklassen F7, Polaris B tillhör HR-diagrammets huvudserie.

Polaris visuella magnitud skattas till 1,97 och den ligger drygt 430 ljusår från oss.

Stjärnans position J2000:

Right ascension    02h 31m 49.09s
Declination    +89° 15′ 50.8″

Här är ytterligare lite uppdaterad nätdata om huvudstjärnan Polaris:

* Absolute magnitude (MV)    -3.63±0.14
* Mass    7.54±0.6 M☉
* Radius    30 R☉
* Luminosity    2200 L☉
* Temperature    7200 K
* Metallicity    112% solar
* Rotation    ~17 km/s

Exoplanet i M31?

Det går rasande fort undan inom vår vetenskap. Redan diskuteras på allvar av italienaren Gabriele Ingrosso och andra ifall det är möjligt att detektera exoplaneter i Andromedgalaxen, M31, med hjälp av mikrolins-tekniken.

En misstänkt kandidat kallad PA99N2 har redan vaskats fram.

Även Jodrell Banks hemsida har intressant info om tekniken – en hel forskargrupp sysslar med ämnet där –  och hur mycket subtans det ligger i misstanken om en redan iakttagen M31-planet.

Var framtidsforskningen sämre förr?

Det är roligt att läsa gamla framtidsprognoser om hur världen ska bli. Ett exempel i min bokhylla: Den sovjetiska boken Reportage från nästa århundrade (författarna hette Mihail Vassiljev och Sergej Gusjtjev, boken kom 1962 på svenska på Kronos/Tiden).

Den stora framtidsoptimismen handlade inte minst om att månbaser och bemannade interplanetariska rymdfärder skulle bli vardagsmat ungefär i vår tid, men så blev det ju inte alls. En del prognoser om kommunikationssatelliter, mobiltelefoner, operationer “utan kniv” etc har förverkligats, och att “astronomin kommer att utvecklas till en mycket omfattande vetenskapsgren” slog ju 100-procentigt in. Men inte att månskivan skulle spegla jordsända tv-signaler så att vi kunde se all väldens tv när månen var uppe.

I det sovjetiska framtidstänket ingick definitivt inte att inom trettio år skulle Sovjetunionen upphöra att existera.

Senaste nytt från “amatörerna”

Jag visste inte att det fanns en inofficiell stjärnbild, en så kallad asterism, med namnet Klädhängaren, men nu vet jag det tack vare Christian Vestergaard.

På bilden av den italienske kometfotografen Rolando Ligustri ser vi Garradd-.kometen helt nära Klädhängaren: De fem stjärnorna i linjen överst (den sjätte syns inte på bilden) markerar den raka delen av klädhängaren, de fyra under bildar en vidhängande “krok”.