Nr 144 2012
Toppmöte i Göteborg
Sent omsider blev det av, att jag kunde bjuda Christian Vestergaard på en bit mat i Göteborg som ett litet tack för allt jobb han gjort och gör för W-bloggens räkning.
Platsen för toppmötet blev legendariska krogen Kometen på Vasagatan, som drivs av matnestorn Leif Mannerström. (Klicka på bilden nedan så ser du mera i detalj två glada astrogentlemen.)
♦ På menyn: Smörstekt kungsflundrarygg och färskpotatissallad med selleri och fänkål samt skaldjurshollandaise och rostade valnötter – plus diverse tillbehör med diverse viskositeter. Desserten kaffe och klassisk crème brulée.
♦ Sen tog vi en avslutande öl på 7:ans ölhall, Christians favoritställe mitt i stan. Här har tiden i stort sett stått still i årtionden bortsett från en tv på en av hyllorna.
♦ Vi hann mellan tuggorna prata en hel del allvar, jag fick veta Christians danska och skånska rötter – astronomiklubben i Svalöv! -, hur astronomin överhuvud taget blev hans hobby (tyvärr är dottern Matilda mest intresserad av sin pojkvän, inte stjärnor och planeter – ännu), om arbetet på Slottsskogsobservatoriet m m.Jag var speciellt nyfiken på Emil Jerlov (se nedanstående notis).
♦ Christian jagar nyheter och uppslag på nätet och är en ovärderlig medarbetare här. Lycka till även med jobbet som GAK-ordförande, Christian!
♦ I Göteborg finns i dag inte mindre än fyra astronomisammanslutningar, fick jag veta, den senaste en gymnasieförening på Hvitfeldtska gymnasiet. Elisabeth Werner heter deras unga ordförande. Lite MARS-stuk över engagemanget där!
♦ Göteborgs Astronomiska Klubb bildades förresten i radioastronomen Olof Rydbecks tjänsterum en minnesvärd dag 1955 och en som engagerades var vår egen meteor/meteoritforskare Bertil Anders Lindblad, som ju mycket höll till ute på Råö. Även en kriminalkommissarie var tidigt med i leken, vilket måste ha kännts tryggt då – idag är obsis i Slottsskogen tyvärr graffiti”konstnärernas” favorittillhåll och vandaler har t o m haft grillpartaj på taket.
Kontrafaktiskt
Om Tycho Brahe hade levt ytterligare tio år, hade han haft tillgång till ett teleskop. Hade det förändrat hans världsbild?
Nej, tror Jens Vellev, Tycho-kännaren i danska Århus, men om Tycho kompletterat sina instrument med en 30 ggrs förstorande tub hade hans mätningar blivit än exaktare. Nu uppnådde han en noggrannhet på 2-3 bågminuter.
Men en tub av Galileis första slag, hade noggrannheten legat på kanske 10 bågsekunder. En viss skillnad… och hade han sett Jupiters månar, solfläckarna och kanske anat Mars faser så vete katten.
100 år sen Sliphers upptäckt av M31:s radialhastighet
2012 är ett intensivt jubileumsår, och om vi riktar blicken över de lokala firandena så skedde en av de STORA upptäckterna hösten 1912 på Lowell-observatoriet, Flagstaff, Arizsona::
Vesto M(elvin) Sliphers (t v) första mätning av Andromedanebulosans radialhastighet med hjälp av Dopplereffekten.
► M31 visade sig röra sig MOT solen (= blåförskjutning) med en hastighet av cirka 300 km/sek, en betydligt större radialhastighet än för Vintergatans stjärnor.
► Vad än M31-mätningen betydde, så betydde den att spiralnebulosorna, som astronomer pratade om för hundra år sedan, var en annorlunda sorts himlakroppar. Låg de verkligen inuti Vintergatan eller tillhörde de den utomgalaktiska världen?
► Slipher var en intressant astronom, från början närmast amatörastronom, och hans knöts till Lowell-observatoriet av Percival Lowell, som han kom att efterträda efter en tid. Till hans specialitet hörde spektroskopi, ett kunnande han använde bl a vid mätningar av planeternas rotationer. Han erhöll en rad hedersdoktorat och prestigefyllda medaljer från olika sällskap (Royal Astronomical Society, Astronomical Sciety of the Pacific m fl).
► När Slipher samlat på sig tillräckligt med radialhastighetsmätnignar för 14 spiraler och offentliggjorde dem 1914 på en astronomträff i Evanston, belönades han med stående ovationer för sin tekniska prestation, Under de kommande tio-tolv åren var han ganska så ensam om att göra denna sortens mätningar, som kom att bli de första brickorna i det som skulle sluta med upptäckten av universums, som astronomerna då trodde, rätlinjiga expansion (Lemaitre 1927, Hubble 1929). Blåförskjutningen för M31 blev till rödförskjutning för de flesta andra spiraler! Efter Slipher blev denna gren en av Milton L Humasons specialiter med de nya kamerorna, spektrograferna< och teleskopen på Mount Wilson.
► Slipher rapporterade i Popular Atronomy 1915 om sina mätningar. Den första plåten togs17 september 1912 under 6t 50m och när han summerade sina M31-mätningar framkom dessa resultat:
1912 September 17, Velocity, -284 km
November 15-16 – 296
December 3-4 -308
December 29-30-31 -301
Mean Velocity -300 km
► I denna artikel spekulerade Slipher om Andromeda-systemet under sin “swift flight” genom universum kunde ha stött på en mörk “star”, som kunde ha orsakat novan S And 1885. Den som vi numera vet ju var en supernova, men för Sliphers generation var krockar en tänkbar förklaring till novafenomenet.
► Dock: Efter ytterligare tio år, hade frågetecknen rätats ut och Slipher var fullt medveten om att studier av spiralernas radialhastigheter var av fundamental betydelse.
► Vesto M Slipher levde ända fram till 1969 och han fick se den nya astronomin ta gestalt, mycket tack vare sina egna banbrytande upptäckter.
Asimovs löfte höll!
Apropå astronomer som lovat supernova-explosioner i Vintergatan, så kom Isaac Asimovs bok The Exploding Suns 1985. I den skriver han att inom några år MÅSTE det smälla. Han listade en del heta Vintergats-kandidater.
Ingen av dessa solar har exploderat ännu, men 1987 fick vi i alla fall en ljusstark supernova i Stora Magellanka molnet – SN 1987A.
Jerlovs (övergivna) observatorium
Tack till Johan Kärnfelt som hänger på W-bloggen om övergivna observatorier och tipsar mig om Emil Jerlovs observatorieruin utanför Vittsjö, Göingeskogarna.
Om detta obsis, Jeerlovs observatorium, hade jag INGEN AAANING men vet nu att Emil Jerlov, nära släkting (broder tror jag) till Fritiof Nilsson Piratens första hustru Karin Jerlov, var Eslövsfödd läkare, professor (gynekologi), verksam i Göteborg och en av GAK:s skapare. Om det senare berättade Christian Vestergaard i går, Jerlov blev inte bara GAK:s förste ordförande – han blev också Hedersordförande direkt!
I sitt Skåne-observatorium hade Jerlov tillgång både till en 10-tums Newton-reflektor, kunde ta spektrum och hade även tillgång till en egen blinkkomparator.
Alla väntar med stor spänning på Johan Kärnfelts och Gustavs Holmbergs genomgång av svensk amatörastronomi och dess historia, där observatoriebyggare som Nils Tamm, Emil Jerlov, Rune Fogelquist m fl figurerar,
En rad fantastiska bilder av Jerlovs övergivna kupolbyggnad, uppförd på taket av en torvlada, finns på sajten www.tillträdeförbjudt.se. Rekommendras!
Augustivåren är här
Högsommaren är över oss och så är också den sakteliga begynnande förhöststjärnhimlen. Fullmåne i morgon. Spännande tider randas!
Hur var det Erik Axel Karlfeldt fick ihop det? “Nu kommer den vår de svaga kalla höst…”
