Nr 159 2012
Klassisk planettecknare – 17 år!
I dag har verkligen Christian Vestergaard hållt ställningarna för W-bloggens räkning! Bl a tipsar CV om den blott 17-årige romaren Gabriele Spaziani.
– Han ber att man skall klicka på gilla-knappen med anledning av hans Jupiterteckning på Facebook.
Så har skett från W-bloggsredaktörens sida. I går var vi uppe i bortåt 270 gilla-träffar.
– Han har glidit in på astrofotografering den sista tiden som amatör men tecknar ävenledes när andan faller på. Äger en Celestron GT newtontub 200 mm spegeldiameter samt brännvidden 1000 mm.
Jag gillar det här sättet att hålla den klassiska amatörastronomin vid liv: Att teckna av himlakropparna. Det var fullt naturligt en gång i tiden, och många proffsastronomer måste på 1600-, 1700- och 1800-talen ha gått i konstskolor för att lära sig tekniken att återge planetytor och nebulosor.
En svensk amatörastronom som dessutom var verksam som konstnär – Nils Tamm på Kvistaberg. Tecknade han nån gång himlakropparna? Jag har aldrig, vad jag vet, sett sådana bilder av hans hand. Någon?
Häpp!
Årets Eldsjäl
Den som har ett förstoringsglas upptäcker att Vårt Malmö ("Tidningen för alla som bor i Malmö") i nr 7/2012 uppmärksammat att vår ASTB-ordförande Peter Linde drabbats av kommunens och fritidsförvaltningens hederstitel "Årets Eldsjäl".
Flyg och far!
Karameller i Vintergatan
ESO:s senaste pressrelis berättar att ett forskarteam med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har hittat sockermolekyler i gas omkring en ung stjärna som liknar solen. Detta är första gången socker hittats runt en sådan stjärna. Upptäckten visar att livets byggstenar finns på rätt plats, vid den rätta tiden, för att kunna ingå i planeter som bildas runt stjärnan.
► Astronomerna fann molekylen glykolaldehyd – en enkel form av socker – i gasen som omger en ung dubbelstjärna. Stjärnan kallas IRAS 16293-2422 och är ungefär lika tung som solen.
► Astronomer har sett glykolaldehyd tidigare i rymden , men det här är första gången man funnit molekylen så nära en stjärna som liknar solen, på ett avstånd från stjärnan som motsvarar avståndet mellan Uranus och solen i vårt solsystem. Upptäckten visar att vissa av de kemiska ämnen som behövs för livets uppkomst fanns i det här systemet när planeter håller på att bildas.
Jes Jørgensen, astronom vid Niels Bohr Institutet i Danmark, har lett studien.
– I skivan som består av gas och stoft som omger denna nyligen bildade stjärna fann vi glykolaldehyd, som är en enkel form av socker och inte speciellt annorlunda mot det socker vi häller i vårt kaffe. Den här molekylen är en av ingredienserna i RNA, vilken – precis som släktingen DNA – är en av livets byggstenar.
Cécile Favre vid Århus universitet är också medlem i teamet.
– Vad som verkligen är spännande är att våra observationer med ALMA visar att sockermolekylerna faller in emot en av de båda stjärnorna. Molekylerna är inte bara på rätt plats för att nå en möjlig planet. De rör sig också i rätt riktning.
► IRAS 16293-2422 ligger ungefär 400 ljusår bort, vilket är jämförelsevis nära jorden, och därför är den ett utmärkt ställe där astronomerna kan studera molekyler och deras kemi omkring unga stjärnor.
► Genom att utnyttja kraften hos en ny generation av radioteleskop som ALMA, har astronomerna nu möjlighet att detaljstudera gas- och stoftmolnen som bildar planetsystem.
Jes Jørgensen avslutar:
– En viktig fråga är detta: Hur pass komplexa kan de här molekylerna bli innan de införlivas i nya planeter? Det kan säga oss något om hur liv kan uppkomma på andra platser i universum, och observationer med ALMA kommer att vara avgörande för att lösa detta mysterium.
Forskningsresultaten kommer att publiceras i en artikel i tidskriften Astrophysical Journal Letters.
"Blå måne" på gång
Men uttrycket blå? Var kommer det ifrån?
Vår meste amatörastronom
Harlow Shapley kallade honom "världens främste icke-professionelle astronom", och det sa den Harlow Shapley som själv, när han skulle börja plugga på universitet, hade svårt att i kurskatalogen skilja på archeology och astronomy.
Föremålet för Shapleys uttalande, Leslie Peltier (1918-1980), författare till klassikern Starlight Nights, hyllas på AAVSO:s hemsida som en av de främsta inom vår kära hobby, tipsar Christian Vestergaard.
Peltier var född 1900 jämnt på en farm i Delphos, Ohio, och var från barnsben fascinerad av naturen, av floran och faunan. Ju äldre han blev ju mer öppnades också stjärnhimmeln upp för honom och desto mer överraskad blev han själv över det faktum att han kände till fler fjärilsarter än stjärnor. Detta reparerades dock med RÅGE.
Genom att plocka jordgubbar, blev Peltier som tonåring så stadd i kassa att han kunde köpa ett teleskop. Variabler kom sen tidigt in i hans liv, och det gick så bra i början att AAVSO lånade honom en 10-centimeters refraktor, vars efterfölljare blev ett större instrument kallat Comet-Catcher, en refraktor utlånad av själve Henry Norris Russell på Princieton U
Med denna refraktor upptäckte Peltier också sin första komet 1925. Det blev så småningom dussinet fullt av kometupptäckter liksom ett par ljusstarka novor.
Peltiers variabelobservationer var av så hög klass – facit lyder på sammanlagt 132 000 observationer – att Ohio University skänkte honom en 12-tums Clark-refraktor vilket gav honom ytterligare chans att studera variabler, denna gång ner till 15-16m .
Leslie Peltier hade ingen större formell utbildning men blev ändå både hedersdoktor och fick en bergsknalle i Californien uppkallad efter sig. Snyggt jobbat!, skulle vi ha sagt.
Sven Stolpe om Cartesius/Descartes
Tack till min granne Paul-Christian Sjöberg, gamle musikbibliotekarien på Musikhögskolan i stan, som berättade när vi sprang på varandra i folkvimlet:
– Sven Stolpe var en rolig jävel. Det var han som sa att Sveriges största bidrag till Europas filosofihistoria var att Cartesius dog i Stockholm 1650.
Postgången till Mars
Det går bra att sända en rymdfarkost till Mars och mjuklanda den utan minsta blessyr.
Går det att sända ett paket med hjälp av postverket här på jorden utan malörer? Lars Olefeldt har hitta detta "bildbevis":
