november 2012

Veckans ESO-fynd i klassisk planetarisk nebulosa:

Två vita dvärgar snurrar runt varandra

Med ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt en dubbelstjärna i mitten av en av himlens mest iögonfallande planetariska nebulosor.

Upptäckten bekräftar en länge debatterad teori om hur materia, som slängs ut i rymden, bildar sådana spektakulära och symmetriska former, och vad som styr processen. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Science i dag 9 november 2012.

Fleming 1 är ett vackert exempel på en planetarisk nebulosa i den sydliga stjärnbilden Kentauren och upptäcktes för ett drygt århundrade sedan av Williamina Fleming, en av sin tids skarpaste astronomer – före detta husjungfru med anställning så småningom  på Harvard College-observatoriet.

Teamet bakom Fleming 1-studien använde VLT för att studera ljuset från stjärnan i nebulosans mitt. De upptäckte att Fleming 1 sannolikt inte bara har  en vit dvärg i mitten utan två som tar 1,2 dygn att kretsa kring varandra.

Stjärnpar har visserligen även tidigare hittats i mitten av planetariska nebulosor. Men dubbelstjärnor där båda parter är vita dvärgar är mycket sällsynta.

– Ursprunget till de vackra och invecklade formerna hos Fleming 1 och liknande objekt har varit kontroversiellt i årtionden. Astronomer har även tidigare föreslagit ett dubbelstjärnesystem, men alltid trott att stjärnorna borde vara väl separerade, med en omloppstid på tio år eller mer.

– Våra modeller och observationer har gjort det möjligt för oss att undersöka det här ovanliga system i detalj. Vi har kunnat se rakt in i nebulosans hjärta och funnit att det här paret kretsar flera tusen gånger närmare varandra, säger Henri Boffin, den nya rapportens huvudförfattare.

All info i ESO:s eget pressmess.

Tychos DNA i W-bloggen

Jag brukar inte skriva i egen sak, men i dag kan jag inte låta bli. Martha Johansson, min släktforskande svägerska i Höör, kan allt om  släkten och gräver sig sakteliga ner genom århundradena. Nu har hon passerat 1600-talet och är inne på 1500-talet.

Som alla mellanskånigar har jag bondeblod i ådrorna, men inte bara det. Det finns ingångar till släkten från Danmark, och det ryktas om Karl XI-DNA efter hans skånska härjningar och hans kärlek till en vacker bonddotter här. Men mera säkert är följande att via min farfars farbror Sven Nilsson och dennes giftermål med Sissela Ernstsdotter dyker så småningom släkten von Rahden upp i källorna.

Ernst Laxman von Rahdens far var Achatius von Rahden som var gift med Helle Gyldenstierne, här börjar släkten Gyldenstierne synas på allvar.

 

Sen vindlar historien bakåt, vi kommer in på Laxmand Gyldenstierne gift med Margrete Friis, som hade en dotter vid namn Jytte Gyldenstierne – gift med Tage (Ottesen) Tott.

Tage (Ottosen) Totts far var Otto Tott gift med Sophie Brahe, "Tychos lärda syster".
Sophie Brahes far Otto Brahe var ju gift med Beate Bille och föräldrar till Tycho.

Voila!

Detta gör W-bloggens ansvarige till nån sorts avlägsen sysslingpyssling till Tycho, och det känns riktigt angenämt. Men jag kommer att fortsätta behålla mitt plebejiska efternamn.

KELT-3b hittad

Med den jämfört med teleskopbjässarna på Hawaii och i Chile extremt lilla KELT-instrumenteringen – se tidigare W-bloggar och senaste numret av  Asterisken* – har nu exoplaneten KELT3-b hittats genom transitmetoden runt en F-stjärna på app magn 9,8^m.

Exoplaneten klassas som en "het Jupiter" med en omloppsperiod på 2,7 jorddygn.

Ännu en jordlikare

Bertil Falk berättar att Huffingting Post berättar på nätet att  HD 40307g är en förvånansvärt jordlik exoplanet, positionerad inom den beboeliga zonen.

Kometer kolliderar stup i ett

UCLA-forskare menar att de kolmonoxidrika gas- och stoftmolnen kring 49 Ceti, som är synlig för blotta ögat, bara kan förklaras med kometkrockar var 6:e sekund.

Dessa krockar har ägt rum under miljontals år kring stjärnan, som tros vara runt 40 miljoner år gammal.

Fången på Greenwich

Lärdom i överflöd: Kommer du ihåg den vid stormasten bundne Odysseus och sirenerna med deras förföriska knep… och kommer du ihåg berättelsen om Moby Dock och hur kapten Ahab snärjdes in i repen runt den vita valen och följde den i djupet? Något liknande tycks ha förespeglat tecknaren på den engelska humortidningen Punch, som på 1800-talet publicerade en rad karikatyrer av kända forskare – inklusive denna av George Biddell Airy (1801-1892), drottningens Astronomer Royal.

Airy är fångad vid kulan på tornet till Greenwich-observatoriets Flamsteed House, tidskulan som örlogsmän och folk inom handelsflottan höll ögonen på när den föll ner längs stången kl 12 på dagen så att fartygen kunde få sin kronometertid.