Hoppa till innehåll

2012

Nr 27 2012

  • av

Snyggt jobbat på Tycho Brahe-obsis:

En “jävulusisk” Eros-observation!

Knut Lundmark, vårt sällskaps grundare, hade ett favorituttryck när han imponerades av något (källa: Roger Gottfridsson, som jobbade på Värld och Vetande):

– Jävulusiskt!

Det är precis vad jag känner inför Peter Lindes och hans duktiga gästobserverande Värnamo-gymnasisters förnämliga Eros-animation, byggd på en svit bilder fotade sent igår kväll med fjärrstyrningsinstrumentet ute på vårt Tycho Brahe-observatorium i Oxie:

Alla fakta om observationerna på Tycho Brahe-observatoriets hemsida.

► Eros med “potatis”-dimensionerna 34 × 11 × 11 km anses vara en (säkert) Mars- och (eventuellt) jordbane-korsande småplanet och möjligen, möjligen kan ett sammanträffande ske med vår hemplanet om några miljoner år.

► Eros tillhör den så kallade Amor-familjen, som kan omfatta även så exotiskt småkrafs i planetsystemet som Mars-månarna Demos och Phobos. Just detta skulle  ha kunnat bevisas om inte ryssarna schabblat med sin landare, Marsmåne-farkosten Phobis-Grunt i vintras.

► NASA:s sond NEAR-Shoemaker mjuklandade på Eros 2001 och tog en del prover.

► Eros upptäcktes 1898 i Berlin av Gustav Witt, som jobbade på dåvarande Urania Sternwarte.

Apropå jordens undergång – förr, nu och i framtiden

Eros och en kommande jordkrock… tack till Lars Olefeldt som hittat denna “undergångskalender” på en tysk sajt:

Klipp ut och spara i din börs.

Supernova-året 2012

Årets första supernova 2012A i galaxen NGC 3239 (i Lejonets stjärnbild) väcker uppmärksamhet, vilket Christian Vestergaard noterat – tack för det.

Bilden nedan togs med en 32-tummare på Mount Lemmon SkyCenter av Adam Block och bilden har gått som en löpeld på nätet (den var APOD härom dan):

Varför?

Jo, dels är det årets första stjärnsmäll (upptäckt 7 januari), dels är värdgalaxen en mystisk oregelbunden galax, sannolikt ett resultat av två kolliderande galaxer.

Just nu ligger stjärnan runt 14m.

Ännu en hemlös supernova?

Även supernovan SN 2009Z kan vara hemlös – det vill säga utan en värdgalax. Se tidigare W-blogg nr 244 2011)

Antingen beror observationerna på att värdgalaxen är för ljussvag eller att SN-ursprunget är en tung massiv stjärna som slungats ut i ett galaktiskt Ingemansland av krafter i sin hemmavintergata och sen exploderat där ute.

Om Gud finns…

… och hon vill så syns vi snart igen. Tack för nu!

Den tankeväckande bilden nedan är från MESSENGER, Merkurius-sonden, och visar radarparet jorden och månen härom året. Klicka på bilden!

Från MESSENGERS horisont har vi både fullmåne och “fulljord”.

Att månen verkar ligga så nära jorden beror helt på perspektivet.