Hoppa till innehåll

2012

Nr 17 2012

  • av

Helixnebulosan avslöjar “allt” i infrarött

ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile har tagit en imponerande ny bild av Helixnebulosan. Bilden är tagen i infrarött ljus och visar upp märkliga stråk av kall gas som man inte ser i bilder tagna i synligt ljus. Mycket spännande!

► Helixnebulosan är en av de närmaste och mest imponerande exemplaren av en planetarisk nebulosa. Den ligger i stjärnbilden Vattumannen, ungefär 700 ljusår från jorden.

► Den bildades då en stjärna som liknade solen var i slutskedet av sitt liv. Eftersom stjärnan inte kunde hålla kvar sina yttre lager började den långsamt kasta ut höljen av gas som idag utgör nebulosan. Stjärnan, som nu är på väg att bli en vit dvärg, syns som den lilla blå pricken i mitten av bilden.

Faktabitar ur ESO:s svenska pressmess:

► Helixnebulosans stora ring av gas är cirka två ljusår tvärsöver, vilket motsvarar hälften av avståndet mellan solen och vår närmaste stjärna.

► Det finns dock material ända ut till fyra ljusår från stjärnan. Detta syns speciellt bra i infrarött, där röda fläckar av molekylär gas syns över större delen av bilden.



► VISTA:s speciella detektore
r som är mycket känsliga för infrarött ljus. Med hjälp av sin spegel på 4,1 meter detekterar teleskopet också en imponerande samling av stjärnor och galaxer i bakgrunden.
► Helixnebulosan är ovanligt stor, 25 bågminuter (som fullmånen) men samtidigt ljussvag. Den är även känd under sitt katalognummer NGC 7293.

► Som alla planetariska nebulosor är även denna av – astronomiskt sett – yngre datum. Kanske har den 10 000-11 000 år på nacken, vilket inte är äldre än en ung geologisk skapelse som t ex Öresund. Med tiden kommer gasen och toftet här att helt uppgå i det interstellära mediet för kosmisk återanvändning.

Två messerschmittar i Lund

Det finns inget som är så kul som att lyssna på besserwissrar som faller varandra i talet. Härom dan förekom denna dialog i fikarummet på Fysicum.

– När Albert Einstein fick…

– Nobelpriset?

– för sig att köpa ett…

– hus?

– teleskop kostade det en hel del. Han jobbade på…

– Patentverket i Bern?

— saken, sparade och gnetade. Råd fick han på allvar när han fick...

– Nobelpriset?

– ärva sin tant.

Fint pris på SAAF

I samband med Värmland Star Party i Lysvik 25 februari delas också SAAF:s numera årliga Amatörastronomiska pris ut.

Sveriges amatörastronomer avgör vem som ska få utmärkelsen och de nominerade i år är Hans Bengtsson, Rune Fogelquist, Ulf Jonsson, Thomas Karlsson, Robert Wahlström och Anders Wettergren.

Den kometen överlevde inte!

Den solstrykande Lovejoy-kometen överlevde mötet med solen, men denna soldykande komet klarade sig inte: Den plöjde rakt in i solen och gick upp i sina beståndsdelar.

De senaste 15 åren har fler än 1400 solnära kometer observerats, alla sannolikt härrörande från en moderkomet 20-100 km stor  som splittrades för uppskattningsvis 2500 år sen.

De solbevakande sonderna SDO, SOHO och STEREOA/B såg i fjor sommar kometen C/2011N3 nedan krascha, men först nu har detaljer publicerats:

► Hastigheten var 2,1 miljoner km/h vid störtningen, kometen utvecklade en svans på 10 000 km och de sista tio minuterna tappade den 700 000-7 000 000 kg i massa.

► Storleken kan ha rört sig om 10-50 m.

6 juli 2011 kraschade kometen in i solatmosfären och förångades helt.

Fotocredit för “dödsbilden”: Science/AAAS

Nya astronomiska stormakter

Typiskt bra är att både Kina och Indien stöttar bygget av det kommande 30-metersteleskopet på Mauna Krea-vulkanen, Hawaii.

Byggkostnad runt 1 miljard dollar.

Teleskopet beräknas stå färdigt i slutet av årtiondet.

Vi syns snart igen!