2012

De tre vise männens snurriga väg mot Betlehem

Tack till vår "vise ASTB-vice" Anders Nyholm, som tipsat mig om en rolig sajt om de tre vise männen och deras krokiga väg till Betlehem.

Utgångspunkten för beräkningarna är att de tre ger sig i väg från Jerusalem och går mot Sirius 24 timmar om dygnet.

Övriga förutsättningar: De håller jämn takt och utför inte nån sorts tidig form av intervallträning, med häftiga ryck följt av lugnt lunkande. Dessutom måste de ha lärt sig tekniken att gå på vatten. Småsaker!

De tre vise männen Caspar,  Melchior och Balthazar och deras väg på jordytan ser då ut så här – slutmålet blir så småningom sydpolen….

Nästa steg.

Om de bara hade Sirius för ögonen på nattid och gick mot stjärnan, passerade de faktiskt  Betlehem. QED!

Om de sen efter besöket vid krubban fortsatte gå rakt mot Sirius slutade de i en bana runt – Botswana.

Intressanta kurvor ges också för hur det såg ut om  de gick mot planeterna Venus och Mars.

Mycket underhållande!

PS.

En hel del snurriga var nog dessa tre heliga konungar. Bäst tycker jag de har porträtterats i Monty Python-gängets Life of Brian, där de missar Jesus krubba och går in hos grannen i stället. The rest is movie history! Filmen var så rolig att den förbjöds i Norge.

Svenskar långt framme i utforskningen av SN 1987A

En svenskinternationell KTK/Oskar Klein- forskargrupp ledd av Josefin Larsson et al har studerat utseendet för supernovan 1987A, som small i Stora Magellanska molnet, "The morphology of the ejecta in Supernova 1987A: a study over time and wavelength".

Supernovaresten har följts av teleskopet HST och spektroskopiska VLT/SINFONI. HST-materialet täcker åren 1994-2011 och fokuserar på de yttre delarna av detta spektakulära SNR.objekt medan SINFONI-observationerna utfördes 2005 och 2011 och synade emissionen från  [Si I]/[Fe II] i de inre områdena.

Notabla skillnader noteras, vilket tarvar olika förklaringar. I huvudsak överlever dock astronomernas rådande SN-modelltänk.

Jorden på bild!

Härom dan prickade SOHO:s solutforskande  STEREO Behind-sond in jorden på en bild. Jorden t h vid fotots kant liksom stjärnan Procyon över.

Vår hemplanet lär snart komma att ses även i blickfånget för SOHO;s  STEREO Ahead liksom i sondernas koronagrafer.

2015 passerar jorden bakom solen sett från bägge farkosterna.

Snygg supernova

En typiskt bra bild av supernovan 2012ho, upptäckt 6 december, plåtades av sin avslöjare Koichi Itagaki i Japan.

Fakta om smällen:

► Värdgalax: MCG -01-57-21, med magnituden 15,0.

► Klass;  Type IIP

► Koordinater: RA 22h40m17s ; Decl -01°34'25" .

Vem var Palitzsch?

Vid den här tiden på året 1758 skrev den tyske amatörastronomen och bonden Johann Georg Palitzsch in sig i de astronomiska annalerna:

Han var en av de allra första om inte den förste att se Halleys komet återkomma, precis så som Edmond Halley hade förutspått. Till sin hjälp hade Palitzsch ett 8-fotsteleskop, och upptäckten skedde tidigt på kvällen i Cetus/Valfiskens stjärnbild. Palitzsch hade tänkt sig att spana in Mira men fick i stället ögonen på en dimfläck, som visade sig vara kvar även om den flyttat på sig ett dygn senare.

Halley själv hade dock gått ur tiden 16 år innan denna den  definitiva bekräftelsen på hans lysande kometteori.

Den lärde bonden Palitzsch ("Bauernastronom“", "Gelehrter Bauer") är verkligen värd en mässa. Han drev sitt framgångsrika lantbruk utanför Dresden och hans amatörastronomi var av mycket hög klass. Bl a observerade han Venus-passagen 1761 och han kan också skrivas in som medupptäckare av förmörkelsevariabeln Algol och förklaringen av dess ljusförändring. Till och med Royal Societys Philosophical Transactions i London tog in hans bidrag.

För det tyska folkhushållet var Paltzsch en sorts Saxens "Jonas Alströmer" – han introducerade potatisen och pläderade även för bruket av åskledare på höga byggnader som Dresdens slott.

I Tyskland finns både ett museum uppkallat efter Palitzsch och ett sällskap i hans namn, tysken som förverkligade Edmond Halleys STORA dröm: Att det blev känt i världen och i historieböckerna att det var en engelsman – "an Englishman!" – som förutberäknat kometens återkomst!

Palitzsch hade det säkert svårt med tidens akademiska elit. Vi har absolut ingenting att skryta med från svensk horisont. Tänk bara på 1800-talsbonden Nils Månsson Mandelgren och hur denne folklivsgigant, som dessutom pratade bred skånska,  bemöttes av den fiiiina  akademiska överklassen.

Julklappsboken…

… kom i år från Robert Cumming på Onsala rymdobsis, den tredje uppdaterade upplagan av Mikael Lerners förnämliga bok Populärt om astronomi. Tack för den!

Onsala tar det populärvetenskapliga uppdraget på blodigt allvar – "det tredje benet" -, och boken är föredömligt billig om man vill köpa den över disk men den går också att ladda ner gratis som pdf.

Jag har bett mitt brorsbarnbarn att recensera boken. Hon fick innan jul i uppdrag att pyssla med svarta hål i 9:an.

Så mycket kan jag ju själv säga som att jag uppskattar verkligen Mikaels avslutande reflektioner över vad som skiljer forskning från vidskepelse och övertro typ astrologi och flygande tefat.

Boken borde ingå som "obligatorisk" bredvidläsningslitteratur t ex inom den teologiska utbildningen.