Nr 10 2012
Planeter mer regel än undantag
Kommer du ihåg Povel Ramels slagdänga “Bakom varenda jäkla krök / gömmer sig en purjolök. Baaara purjolök, baaara purjolök…”?
En exoplanetvariant kan ju lyda så här: “Bakom varje sol så het, gömmer sig en sval planet…”
Så här ligger det till:
Ett internationellt forskarlag har använt tekniken mikrolinsning för att mäta hur vanligt det är med planeter i Vintergatan, berättar ett ESO-pressmess i kväll.
Efter sex års arbete och miljontals observerade stjärnor slår teamet fast att planeter runt stjärnor är regeln snarare än undantaget.
Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature 12 januari.
– Förr brukade vi tänka oss att jorden kanske var unik i galaxen. Men nu tycks det snarare finnas miljardtals planeter med liknande massa som jorden som kretsar kring stjärnorna i Vintergatan, säger astronomen Daniel Kubas, medförfattare till artikeln.
De flesta nu kända exoplaneter hittades antingen genom att registrera hur planetens tyngdkraft påverkar sin värdstjärna, eller genom att fånga planeten när den passerar framför sin stjärna och tillfälligt skymmer den lite grann. Båda teknikerna fungerar bäst för planeter som antingen är massiva, ligger nära sina stjärnor, eller bådadera. Därför missas många planeter.
Med gravitationell mikrolinsning man hitta planeter över ett brett spann i massa, inklusive sådana som ligger långt från sina stjärnor. Men det krävs ett mycket ovanligt geometriskt förhållande mellan observatör, bakgrundsstjärna och linsstjärna för att man ska kunna se mikrolinsningen över huvud taget. För att kunna se en planet under händelsen måste dessutom även planetens bana vara orienterad på rätt sätt.
Genom att kombinera samtliga mätningar tyder resultaten starkt på att antalet planeter hos varje stjärna är i snitt större en ett. Planeter är regeln snarare än undantaget.
225-årsjubileum
Tiden går. I dag för 225 år sen upptäckte William Herschel Uranusmånen Titania.
Kinas nya femårsplan för rymden
Vad vill jätte(rika)nationen Kina göra med rymden? Ett vitpapper offentliggjordes vid årsslutet, som avslöjar kommande projekt inom rymdtransportsektorn, bemannade rymdfärder och ren Deep sky-grudnorksnign från rymdplattformar.
► Rymdskepp med namnen Shenzhou-9 Shenzhou-10 ska genomföra bemannade och obermannade rendezvousmöten och docknignar med farkosten Tiangong-1.
► Satsingar på rymdlabb ingår också liksom de första stegen mot bemannade månresor som följer den kinesiska trestegsmetoden: Rymdfarkoster i bana, rytmdgatkoster som landar, rymdffarkoster som återförs till jorden. Denna metodik gäller också utforsknignen av månytan, från vilken Kina ska hämta hem material.
► Femårsplanen omfattar också studiet av jordklotet utifrån, satsning på kommunikationssatelliter, navigatiuons och positionssateliter och satelliter för radio/tv.
Under den gångna femårsplanen lyckades kineserna bl a ge oss en förnämlig månkarta. En HD-bild av en krater i Sinus iridum (“Regnbågsbukten”) väckte världsvid uppmärksamhet:
Oavsett vad vi tycker om den postmaoistiska diktaturen, har Kina RÅD med ambitiösa rymdprojekt och alla internationella samarbetsprojekt är av godo. Idén om bojkotter är inte ens värd att sätta på papper, tycker jag. Kina måste luckras upp på annat vis. Det är inte fel om astronomer privat ventilerar sina protester senare i år när IAU har sin stora kongress i Beijing. Det räcker att fundera över förutsättningarna för höghöjdsobservatorier t ex i det ockuperade Tibet.
(Tack till Bertil Falk som hittat notisen om de kinesiska framtidsplanerna.)
Lundmark och “överklass”-novorna
Det kan låta lite tjatigt med Knut Lundmark hela tiden, men ASTB-grundaren var en fantastisk vetenskapsman inom vårt gebit. Nyligen satt jag och skumläste hans Studies of anagalactic nebulae från 1925, ett papper i vilket han diskuterar skillnaden mellan olika sorters novor typ den ljusstarka S And 1885 (som vi ju idag kallar en supernova) och de vanligare novorna. Lundmark skiljde på lower class-novor och upper class-novor och diskuterade även middle class-stjärnsmällar. S And hade enligt Lundmark en abs magn på -16m, vilket föranledde denna kommentar:
“Astronomers have told me several times that it is quite impossible that a star may reach such a magnitude as -16 corresponding to a luminosity of 300 million times the luminosity of our Sun. But do we know that the upper class Novae really consist of one star? Suppose that the Novae are caused by atomic processes and suppose that in a cluster of stars it happenas that the majority or a considerable number of the members flash up at the same time as Novae. We should then have an analogy to the mass blossoming with the botanical world.”
Jag gillar Lundmarks botaniska teori om en sorts seriesprängningar, och att det handlade om atomära processer förutsåg han mycket elegant.
Drönare på Titan
Inget ont som inte har något gott med sig.
Tekniken med de obemannade krigiska amerikanska drönar-planen kan komma att användas i utforskningen av Saturnusmånen Titan.
Saturnusdrönaren, om den förverkligas, kommer att drivas av kärnkraft.
Rätt tänkt:
Gör plogar av svärden.