NASA:s rymdteleskop i unik samverkan
Synergieffekter har vi hört talas om inom näringslivet. och nu spetsas fenomenet då NASA:s stora rymdobservatorier ska börja samverka på allvar över ett brett spektrum (visuellt,röntgen, infrarött): Hubble, Chandra och Spitzer.
✔ Projektet kallas "The Frontier Fields" och kommer att ta hjälp av de einsteinska gravitationslinserna när rymdteleskopen under tre år ska greppa sex massiva galaxhopar och, ännu viktigare, vad som döljs bakom dem. Förhoppningen är att de samverkande rymdteleskopen ska upptäcka galaxer som är 100 ggr svagare än instrumenten vanligen och vart för sig kan detektera.
✔ Första objektet på menyn är jättelika Abell 2744, också kallad Pandoras Cluster ("Pandoras hop"), som många astronomer misstänker är en sammanslagning av fyra mindre hopar under 350 miljoner år.
✔ Förhoppningsvis hittar astronomerna galaxer som skapats bara några hundra miljoner år efter Big Bang.
✘ Arbetsfördelningen är ungefär denna:
✘ Hubble avslöjar vilka galaxer som ska studeras och hur stor stjärnbildningen är i dessa system.
✘ Spitzer avslöjar galaxernas ålder och hur många stjärnor som bildats.
✘ Chandra fastställer massorna och gravitationslinsernas "styrka" liksom bakomliggande galaxer med supermassiva svarta hål.
✘ Även förekomsten av den mörka materien ska fingranskas,
✘ Om projektet The Frontier Fields kan läsas bl a här: http://hubblesite.org/news/2013/44
Exoplanet med jordens densitet
I samband med ASTB-mötet torsdag kväll (31.10) på temat "Jakten på liv i universum" påpekade vår lundaprofessor Dainis Dravins att det helt nylighen upptäckts en exojord med jordklotets densitet. Första gången det skett!
Kepler-78 (KIC 8435766) har en transiterande planet Kepler-79b 400 ljusår bort, med 1,16 ggr jordens storlek och en rotationsperiod på bara drygt 8 timmar.
Nya mätningar fastslår massan till 1,86 jordmassor och en medeldensitet på 5,57 gram/kubikcentimeter – ungefär som jorden. Alltså rör vi oss här med en järnrik stenplanet.
Rymdkonstnären Karen Teramura (UHIfA) tänker sig den upphettade kanonkulan se ut så här:
Växtlivet rotar sig på Peberholm
PS till ovanstående notis:
Om man vill veta hur fort livet sprids och "koloniserar" världen på en lämplig planet, rekommenderas Bengt Örnebergs et al:s skrift Floran på Peberholm – En fältstudie i växtsuccession, som Lunds Botaniska Förening gett ut.
Peberholm är ju den konstgjorda ön vi reser över när vi ska till Danmark via Öresundsbron, och där fanns ett 100-tal arter ganska tidigt etablerade runt millenieskiftet. Nu är de så kallade kärlväxterna uppe i över 500. Rena explosionen!
Invandringsvägarna? Fåglar, vind, vatten, bilar, tåg är några som sprider växtrikedomen. Här finns till och med – jordgubbar!
Det enda medvetet planterade på Peberholm är en rönn, som Gammel Danskens Vänner och Öresundsbrokoncertiets dåvarande chef Sven Landelius lät plantera på Landelius sista arbetsdag.
Ljudliga protester mot Gravity-filmen
Den kanadensiske ex-astronauten Chris Hadfield såg Gravity-filmen med Sandra Bullock som olycksdrabbad astronaut och i en mindre roll George Clooney och lät under filmvisningen både högt tala om och även med hjälp av andra kroppsliga ljud markera vad han tyckte om Hollywood-produkten. Skandalen var ett faktum!
Lars Olefeldt har hittat den (ot)roliga nyheten på nätet.
Observatoriemuseet – protesterna tilltar
Många är engagerade för att rädda Observatoriemuseet i Stockholm, som ju KVA (Kungliga vetenskapsakademien) vill lägga ner.
Över 400 har hittills skrivit på "Rädda Observatoriemuseet"-lisan – se adressen i W-bloggens kommentatorsfält t h – och frågan är som sf-författaren Ahrvid Engholm frågar sig när vi korresponderat i saken:
– Hoppar någon in för att rädda Observatoriemuseet? Vad tänkte KVA göra med byggnaden annars? Det är en specialgjord, historisk byggnad vars främsta vettiga användning är just museum och att upplysa om vetenskapshistoria. Man kan inte inhysa McDonalds där och endast svårligen hyra ut det till kontor.
Ahrvid har larmat sina vänner på sin unika mailbaserade SKRIVA-lista.
Tack Theresa, vi förstår och tar till oss på W-bloggen. Jag känner ju till Private Eye i UK men inga kanadensiska skämtavisor. Jag tycker mig också ha sett att en amerikansk kvinnlig astronaut uttalat sig på nätet hur hon hjälpte Sandra Bullock med vissa realistiska passager. Snart ska jag se filmen!
vet inte vad som hande med ordfoljden dar: "… sa postade Hadfield mkt positivt om den i sin twitterfeed, och rekommenderade folk att se den. " ska det vara! 🙂
The beaverton, "tidningen" som rapporterar om Hadfields biobesok, ar en kanadensisk skamtsida. Hela artikeln ar falsk (och, om man foljer Hadfield och har hort honom prata, sa vet man att det inte ar nagot han nagonsin skulle gora 🙂 Faktum ar att nar filmen hade premiar, sa postade mkt positivt om den Hadfield i sin twitterfeed, och rekommenderade folk att se den.