TBO-praon Joel P Klevje – gästbloggare:
Jag kikar helst på dubbelstjärnor!
Joel P Klevje är vår nye prao på TBO, och han får verkligen jobba: Han biträder vid våra visningar, följer astropedagogen Peter Hemborgs verksamhet (t ex på Malmö museum), han lär sig våra instrument, han hjälper till att skanna in bilder till vår kommande påskutställning och katalogiserar böckerna i vårt gamla bibliotek. Med mera. Allt det som en astronom måste göra hos oss när det inte är stjärnklart…
Joel i en selfie med sin 8-tums Dobson-reflektor.
Här berättar Joel om sin väg till stjärnorna:
"Om mitt intresse:
Hej, jag heter Joel och har precis fyllt 16 år. När jag var liten så kommer jag ihåg att jag brukade blicka upp mot himlen och undra, ”Vad finns där uppe egentligen?”. Jag har alltid varit nyfiken av mig och velat veta hur allting fungerar. Så därför är det kanske inte så konstigt att just rymden blev mitt stora intresse. Hur uppstod universum? Varför är vi här? Finns det utomjordiskt liv? Det vet vi inte säkert, och det är just det som jag tycker är det intressanta. Rymden är som ett stort mysterium som vi måste lösa, och jag vill gärna hjälpa till!
Dubbelstjärnor:
Jag bor ganska centralt i Malmö, och därför är himlen också ljusförorenad. Även om jag kan se många svaga objekt så ser de inte alls lika bra ut som från en mörk plats. Vad kan man då ägna sig åt att observera om man bor i stan? Jo, dubbelstjärnor! Dubbelstjärnor brukar vara relativt enkla att hitta även från ljusförorenade områden, och några av de allra ljusstarkaste stjärnorna på himlen är faktiskt dubbelstjärnor. Jag har inte börjat med några riktiga vetenskapliga observationer än, men de flesta dubbelstjärnor är vackra bara att titta på. Speciellt de paren där stjärnorna har olika färger. Dessutom är det kul att se hur nära varandra stjärnorna kan vara innan man inte kan se att de är separerade längre. Det kan vara en riktig ”challenge” ibland!
Om jag ska välja ett favoritpar så blir det nog antingen Albireo (β Cyg) eller Almach (γ And).
Viktig bok:
Turn Left at Orion är en bok som jag använder för att navigera på stjärnhimlen och hitta intressanta objekt att observera. Det som är extra bra med den här boken är att bredvid varje objekt så finns några bilder som illustrerar ungefär vad man kan förvänta sig att se i ett 4” teleskop, samt i ett 8” teleskop. Jag tycker att det är bra, för att då vet man om man ser det man ”ska” se så att säga.
Det finns också lite info om själva objektet, vilket gör det mer intressant att observera.
Boken innehåller flera hundra objekt, från dubbelstjärnor till galaxer, sorterade efter årstiderna på det norra halvklotet. I slutet av boken finns även några dussin objekt som är synliga på södra halvklotet. Boken är skriven av Guy Consolmagno och Dan M. Davis.
Teleskopet hemma:
Mitt teleskop är en ”Skywatcher Skyliner 200P". Det är ett dobsonteleskop med en öppning på 8” (203 mm), och en brännvidd på 1200 mm."
Joel vid vårt Meade-teleskop. Foto: Peter Hemborg
PS.
När Joel framöver medarbetar i W-bloggen sker det under signaturen JPK.
PopAst håller ställningarna i ställen
Nyligen kom Tidningsstatistik med nya dystra siffror för hur den svenska papperspressen klarar sig. Dagstidningar och tidskrifter. Det är negativt nästan överallt. Här nere där W-bloggens vagga står har nu Sydsvenskan rasat ner under 100 000-strecket (= 95 000). Skånskans pappersupplaga ligger på 25 000, Kvällsposten går dåligt, en och annan lokaltidning som Ystad Allehanda visar små plus… alla räddar sig inför annonsörerna med att i statistiken och räckvidden samköra pappersupplagor med webbläsningen.
✑ Hur går det i vår LILLA STORA kosmiska tidskriftsvärld? Jag frågade Robert Cumming, som med sitt lilla gäng lyft Populär Astronomi senaste år innehållsmässigt, genusmässigt, redigeringsmässigt och svaret är:
✑ – Just nu är det drygt 2700 som får Populär Astronomi hem i brevlådan. Det är lite mer än förra året men inom felmarginalerna. Antalet som prenumererar har varit i stort sett konstant under de senaste par åren.
✑ Om vi är fräcka och plusar på antalet läsare per ex (3-4-5) och tänker på bibliotekens utlåning PLUS tar hänsyn till popast.nu-webben, så tror jag inte alls det ser så dåligt ut. Populär Astronomi är och förblir en föreningstidning, moderskeppet i svensk (amatör)astronomi, och så länge kulorna i den gamla välplacerade Planetariefonden räcker så ska vi vara glada. Hatten av för gubbarna som förvaltade fonden så klokt från början!
✑ En gång när jag verkligen var gröngöling så föreslog jag Bonniers att fundera på en svensk Sky and Telescope.
✑ Det blev nobben med vändande post, kan jag avslöja.
✑ Sen gick en och en halv mansålder och så dök Allt om rymden upp, som knappt kom ur startgropen förrän kassan hade sinat. Uthållighet är A och O.
✑ Potentialen inom vår hobbynisch finns där, men ska vi göra nåt drastiskt spännande vågat tidskriftsmässigt, t ex fler utgåvor per år av PA, så gäller det gamla rådet: Tänk efter före.
Venus + Mars = Sant
Peter Linde uppmärksammades i Svenska Dagbladet härom dan då han berättade om att att Venus och Mars stått väldigt nära varandra just nu på kvällarna.
Bildkälla;: REUTERS
Disk-nova hittad i Vintergatan
För första gången har variabelsökprojektet VVV Survey identifierat en klassiska nova i Vintergatans skiva. Novan kallad VVV-NOV-005 kunde observeras från mars 2010 till maj 2012 och verkar ha följt de klassiska novornas magnitudiella sjunkande.
Under 2013 jagades novan i det så kallade Ks-bandet men har klingat av bortom synlighet där.
Tegmark på Kunskapskanalen
I kväll (27.2) sänder Kunskapskanalen en föreläsning med Max Tegmark, start kl 17.35. Preliminärt reprisdatum 8 mars 2015 kl 14.35.
Kjell Werner tipsar om att på URPLay sänds föreläsningen samtidigt.
Kjell har tidigare berättat på ett ASTB-möte om Tegmarks bok Vårt matematiska universum: Mitt sökande efter den yttersta verkligheten. Boken finns till utlån på vårt nya TBO-bibliotek.
Storhetsvansinne i Hubbles klass
De inomvetenskapliga stridigheterna mellan vårt sällskaps grundare Knut Lundmark och Edwin Hubble på 20/30-talen – galaxklassifikationen, t ex, där KL anklagades av Hubble för otillåten plagiarism – diskuteras i en annan TBO-bok, Edwin Hubble: Mariner of the Nebulae. Hubbles egofixering var enorm och författaren Gale E Christianson kan bara jämföra honom med en annan naturvetare, fysikern, spektroskopinnovatören, solforskaren m m H A Rowland. Rowland hade en gång inkallats som vittne i en rättegång och fick där frågan:
– Nå professor Rowland, vem är den främste fysikern?
– Jag, förmodar jag, svarade Rowland.
Efteråt undrade Rowlands vänner om han fått storhetsvansinne.
– Vad skulle jag säga? Jag var ju under ed!
Lämplig present till Martina
När Martina Johansson, den svensk(a) som kommit längst i planerna på en Mars-resa, igår (26.2) höll ett seriöst , välformulerat och genomtänkt föredrag för oss om Mars One-projektet på Teknis i Malmö, fanns det lite godis också i presentpaketet efter föredraget. Gissa vad!
Snart dags
Rymdresor fram och baklänges i tiden har ju diskuterats några hundra år i sf-litteraturen. Lars Olefeldt sprang på detta kuliga avgångs/ankomst-meddelande i cyberrymden:
