Historiska klubben i Lunds domkyrka:
Vi fick se det allra heligaste
Det finns många heliga rum i Lunds domkyrka, men frågan är om medlemmarna i ASTB:s lilla gruppering "Historiska klubben" inte fick se det allra heligaste: Själva urrummet, där mekaniken som driver det astronomiska uret finns – det, med säkerhet enligt språkvårdarna den omöjliga komparationen, "världsunika" Horologium Mirabile Lundense, det underbara uret i Lund.
Vi var inalles 18 personer på plats! Mycket bra. Övertecknad hälsade välkommen och berättade om Lunds två offentliga astronomiska ur, domkyrkans snart 600-åriga ur som går nästan på sekunden och så det stillastående uret i muren till gamla Obsis som inte fungerar… Det senare kallades en gång "Lunds rättaste klocka".
W-bloggsredaktören hälsade välkommen…
Höstens möte för de astronomihistoriskt intresserade i våra led besökte således domkyrkan i tisdags kväll (17.11), och Anita Larsson – domkyrkoguiden – berättade om det astronomiska uret, dess historia med anknytning till den kristna tron och dess dagliga och årliga tidstänkande – och urets funktioner.
… och Anita Larsson tog över visningen med inpass…
Sen blev det dags att ta sig upp för "de 39 stegen" till urrummet och få en överblick av själva spelet inne i tornet: väloljade kugghjul på kugghjul, några drivna av något som misstänkt liknade en cykelkedja", med en urmakarmekanisk historia som går tillbaka till – ja, faktiskt, 1420-talet. 600 år.
.. av Klas Hyltén-Cavallius som…
Uret har gått igenom en fascinerande historia genom århundradena. Länge låg det som skrot på Liberiets vind, där det upptäcktes och identifierades av Julius Bertram Larsen– och står nu på den plats där det tronar tack vare de bägge tornbyggnader (Lundapågarna) som härrör från "byggmästaren" Helgo Zettervalls insatser senare delen av 1800-talet. Samme Zettervall, Eslövsgotikens obesjungne mästare, som ritade gamlas Obsis i Stadsparken!
… även underhöll klubbisterna i urrummet…
År 1923 rekonstruerades uret av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin och det danska urmakarsnillet Julius Bertram Larsen. Från originaluret satte man in några hjul samt den övre urtavlan. Vintern och våren 2010 renoverades uret av den danske urmakaren Søren Andersen, som nyligen även iordningställt några av astronomiska institutionens ur, kunde vår medlem prof Dainis Dravins berätta för oss.
… samtidigt som Anita – sjöng urets lov!?!
Vi fick lära oss mycket tack vare Anita, vars presentation förtjänstfullt kompletterades av vår ASTB-medlem, den i alla avseenden urkunnige Klas Hyltén-Cavallius (initiativtagare till och medförfattare i den senaste boken om uret, Det underbara uret i Lund, Historiska Media). Den restauration och uppgradering av uret som ägde rum på 1920-talet skedde, kunde Klas berätta, tack vare ett strategiskt ingripande av den dåvarande kronprinsen, vår kommande kung Gustav VI Adolf (Hertig av Skåne). Theodor Wåhlin. domkyrkoarkitekten, insåg vad som borde göras men talade länge för döva öron i Stockholm. Då kom kronprinsen in i bilden och pläderade för urets iordningsställande, och sen 1923 är den en stor attraktion i domen.
Urets konstruktion baseras på medeltidens astronomiska världsbild, och fyra astronomer inramar också övre delen av uret – Anita pekade ut Ptolemaios och Alphonus X. De två andra är mera osäkra, det finns onekligen en del att välja på.
Notabelt är att Theodor Wåhlin var en av stiftarna av vårt eget astronomiska sällskap 1937 och att han dessutom agerade ordförande för det samfund för astronomihistorisk forskning, som fanns på Knut Lundmarks tid vid Lunds observatorium. Vi är i "Historiska klubben" inte så förmätna att vi ser oss som några som helst arvtagare, men vi är i alla fall intresserade av vår vetenskaps historia på dessa sydliga breddgrader. Och här finns mer att syna och diskutera än vad vi kanske tror!
Efter visningen avtackades Anita med en efter lokalen lämpligt dämpad applåd och lite godis från Malmö Chokladfabrik. Anita hastade sen vidare till sin kyrkokör i Dalby och medlemmarna i klubben skingrades vind för våg i lundamörkret. Klubbisterna ses nästa gång våren 2016.
Bilderna ovan är tagna av Peter Hemborg. Många fotograferade under besöket i domkyrkan – kolla t ex Jorge de Sousa Pires närbilder av mekaniken på hans sajt:
http://photo.desousapires.com/
Ännu fler astronomiska ur i Skåne
Tack till ASTB:aren Pia Sjöholm, som gärna är med på klubbisternas utflykter (som igår). Pia erinrar om följande:
– Av en händelse så råkade jag titta igenom en gammal hårddisk för ett par dagar sen och hittade då några bilder jag har tagit på en kopia av klockan i Lund. Det var prästen Emil Ahrent i Fjelie som byggde fyra kopior av uret: Vars ett golvur till sina barn och ett ur som är monterat i kyrkan i Fjelie.
– Uret i Fjelie kyrka är delvis tillverkat av delar från Fjelies smed Erik Erikssons skrothög. Emil var min äldste mosters svärfar och det här uret står hemma hos min kusin Sten.
Närbild nedan med följdfrågan: Vilka är de fyra astronomerna,som vilar sig i hörnorna? Det borde vi kunna lösa – i Lunds domkyrka kan vi ju se att det suttit en sorts namnbrickor fästade eller påmålade namn men som plockats bort, kanske sen glömts vid nån restauration. Kom med kloka gissningar!
Maffiga galaxer
Om utforskningen av tidiga, extremt stora galaxer i vårt universum, handlar det senaste ESO-messet.
Vårt planetsystem utvidgas
Genom upptäckten av dvärgplaneten kallad V774104, har vårt planetsystem drastiskt utvidgats. Planeten ligger tre ggr längre ut och bort än Pluto och, tror vi, har en storlek av ungefär halva Pluto.
Upptäckten är en månad gammal.
Bertil Falk hittade nyheten. Tack för det!
Bildkälla: Scott Sheppard, Chad Trujillo and Dave Tholen: Subaru Telescope
Ett ljus i mörkret
För snart ett år sen fick en av planetens klokaste och modigaste tonåringar Nobels fredspris. I år fick hon även en asteroid uppkallad efter sig.
Vilka är de fyra astronomerna,som vilar sig i hörnorna?
Astronomer? Jag skulle mer gissa på att det var de 4 högsta Ärkeänglarna som är direkt underställda Gud, de 4 kompassriktningarna, 4 elementen, 4 årstiderna osv