John Blacks beräkning bevisad med hjälp av James Webb-teleskopet
Grattis till vår svenskamerikanske radioastronom John Black!
Varför det?
Festföremålet är just nu i Bretagne med kollegan och hustrun Cathy Horrelou, för någon timma sedan kopplade han av i hamnen och såg, som riktiga forskare alltid gör, bara framåt, aldrig bakåt. Tack till Cathy för bildbeviset!
För en stund sedan kom Chalmers med denna pressrelase:
En avgörande pusselbit för att förstå hur liv kan uppstå i universum har nu upptäckts med hjälp av James Webb-teleskopet. Redan för fem decennier sedan räknade Chalmersastronomen John Black ut att kolmolekylen CH3+ skulle kunna vara en föregångare till de mer komplexa molekyler som utgör grunden till allt liv. Nu har astronomer för första gången fått syn på den eftersökta molekylen i stjärnfabriken Orionnebulosan, 1350 ljusår bort.
I veckans nummer av tidskriften Nature berättar forskarteamet bakom upptäckten hur de spårat ljus från kolmolekylen till ett ungt solsystem där nya planeter kan hålla på att bildas. På bilder tagna med teleskopet syns en ljuspunkt i kanten av en mörk skiva av damm.
– Denna upptäckt är särskilt spännande för mig eftersom jag hjälpte till att förutsäga molekylens avgörande roll i interstellär kemi i början av 1970-talet. Det är först nu, genom den kombinerade kapaciteten hos James Webb-teleskopet i rymden och laboratorier på jorden, som den äntligen kunde identifieras, säger John Black, professor emeritus i radioastronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
Bakom upptäckten ligger ett stort forskarlag, lett av den franska astronomen Olivier Berné, i vilket John Black ingår. Framsteget beskrivs också i ett internationellt pressmeddelande från den europeiska rymdorganisationen ESA.
Mätningarna gjordes delvis med instrumentet Miri ombord på James Webb-teleskopet. En del av tekniken i Miri är utvecklad av svenska forskare vid bland annat Stockholms universitet och Chalmers.
Molekylen CH3+ består av en kolatom och tre väteatomer. Den kallas även metylkatjonen; plustecknet visar att molekylen är positivt laddad, och därmed en jon.
Bildkälla: ESA/Webb, NASA, CSA, M. Zamani (ESA/Webb), the PDRs4All ERS Team
I den engelska releasen från ESA/Webb sägs att katjonen är “the cornerstone of interstellar organic chemistry”.Denna katjon behöver energirik ultraviolett strålning för att bildas men det är i infrarött som James Wwebb-teleskopet gjort genombrottet.
Nu har molekylen identifierats i en protoplanetär skiva runt en ung stjärna i Orion-nebulosan t, en liten röd dvärg kallad d203-506, på 1350 ljusårs avstånd.
Radioastronomer, James Webb-folket, labbaserade spektroskopister m fl har deltagit i upptäckten.
Senaste ESO-nytt om “The smiling cat”…
… finns här.