Prisvärda vinnare
Goda nyheter in på det nya året: Jonas Enander, kommunikatör på Oskar Kleincentret och disputerad fysiker från Stockholms universitet, har av Svenska Akademien tilldelats ett stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond.
Jonas Enander Foto: Rickard L. Eriksson
Jonas Enander, född 1981 och bosatt i Stockholm, är fysiker. Han disputerade 2015 vid Fysikum, Stockholms universitet, med avhandlingen Cosmic tests of massive gravity.
Jonas Enander är idag verksam som vetenskapskommunikatör på Oskar Klein Centre, ett forskningscentrum grundat av Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Han har forskat om svarta hål och Einsteins allmänna relativitetsteori och gav 2024 ut Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden på Albert Bonniers Förlag. Han skriver även regelbundet om fysik och astronomi i populärvetenskapliga tidskrifter och driver podden Rumtiden.
Julia Ravanis, doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, tilldelas även ett stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond. Hon gav 2021 ut Skönheten i kaos, en populärvetenskaplig bok om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga upplevelser. Hon är nu aktuell med Emmys teorem (2024), om Emmy Noether.
Stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond instiftades 1992 och skall tilldelas unga, lovande författare. Stipendiaterna tilldelas 75 000 kronor vardera.
Läs även intervju med Jonas Enander på Rymdstyrelsens webb: Strävan efter att förklara mörkret.
Epicyklernas mysterium
ASTB:aren Andorz Nilsson tipsar o ett par blogg-artiklar om epicykler:
https://diagonalargument.com/2024/12/22/from-kepler-to-ptolemy-1/
https://diagonalargument.com/2024/12/22/from-kepler-to-ptolemy-2/
– Det börjar med det vanliga antagandet att metoden med epicykler vid Copernicus tid
hade urartat pga dålig exakhet så att astronomerna blev tvungna att använda en stor
mäng epicykler vid beräknandet av varje planetbana och att fördelen med Copernicus
system var att antalet epicykler minskade reljält. Men så var det inte, berättar Andorz.
Stjärnpar nära Sagittarius A*
I december i fjor briefades vi av ESO om att en dubbelstjärna hittats i närheten Vintergatans supermassiva svarta hål Sagittarius A*. Forskarteamet bakom hoppas att upptäckten betyder att stjärnor kan överleva i miljöer med extrem gravitation, ja, kanske även planeter kan kan bildas här.