W-bloggen Deep Sky-frossar:
1. Hubbles “Halsbandsnebulosa”
Det blir mycket Deep Sky-objekt i dagens W-blogg, och varför inte börja med ESA/NASA:s Hubble-teleskop och dess studie av Halsbandsnebulosan, “The Necklace Nebula”?
Det vi ser är en nyligen upptäckt planetarisk nebulosa PN G054.2-03.4, ett resultat av två stjärnor som snurrat runt varandra och som för “bara” 10 000 år sen orsakade det vi ser:
Det ena stjärnan expanderade så mycket att dess atmosfär svalde den andra stjärnan, och sen har stjärnorna växelverkat sins emellan och med det omgivande interstellära stoftet. Vilket i sin tur gett denna märkliga bild.
* Halsbandsnebulosan ligger i stjärnbilden Sagitta/Pilen, cirka 15 000 ljusår bort.
* Hubble’s Wide Field Camera 3-bild är från början av juli i år och är en mosaik av tre bilder i olika ljus.
2. Var är bilden tagen?
Titta på denna galax med omnejd och fundera över rubrikens fråga – är bilden tagen av Keck-teleskopen på Hawaii, Mount Palomar-bamsen, VLT i Chile – eller är det en amatörastronom som dokumenterat denna arkipelag av en ljus och flera ljussvagare galaxer bortom?
Rätt svar förmedlas av Christian Vestergaard, som fått bilden från sin amerikanske kompis, den suveränt astrofotograferande “amatören” Kenneth Crawford.
Fokus är på spiralgalaxen NGC7331 i stjärnbilden Pegasus, cirka 50 miljoner ljusår ut.
På sin hemsida har Ken en rad intressanta noteringar om bildens tillkomst och vad den avslöjar, t ex förekomsten av Vintergatans egna cirrusmoln, “high latitude galactic cirrus”, som ingår i mixen av den interstellära materien utanför det egentliga Vintergatsplanet. Dessa gas- och stoftmoln orsakar förändringar både i färg och ljusstyrkor på föremål som ligger bortom och bakom, ut i den intergalaktiska sfären.
En av de som upptäckte det interstellära mediet och dess förmåga att släcka ner bakomliggande stjärnors och galaxers ljus (extinktionen) var ju vår lundaprofessor och ASTB-medlem i många år, den evigt unge gentlemannen Carl Schalén, så därför känns bilden extra intressant.
Kens bild på hans hemsida ska ni förresten klicka och dubbelklicka på, zooma och surfa runt i. En helt suveränt GRATISföreställning väntar!
3. Ett utropstecken i universum!
Mer galaxer i mina braxor … Märkliga astronomiska bilder har jag sett – men något så här märkligt? En snedställd spiralgalax som störtar rakt in mot en annan spiralgalax vänd mot oss. Resultat: Ett gigantiskt utropstecken i kosmos!
Det vi ser är VV340, A och B, och om några miljoner år kommer de att tränga in i varandra och ställa till det. Ungefär som Vintergatan och Andromedagalaxen.
Avståndet till den pågående trafikolyckan där ute är ungefär 450 miljoner ljusår. Jag tycker att jag redan hör de desperata bromsljuden.
Önskeföreläsare på ASTB
Lucianne M Walkowicz är en annorlunda bekantskap inom astronomin, en ung aktiv exoplanet-forskare inom Kepler-projektet och föreläsare på den annorlunda folkbildarportalen TED.com.
Hennes aktuellaste bidrag?
En kort film om exoplaneterna på temat Finding planets around other stars finns på en video på nätet, tipsar Lars Olefeldt.
En planet svartare än kol
Min bortgångne konstnärskusin Nils Ingwar Nilson lärde mig att det finns olika schatteringar av svart, han visste t ex hur renässansmålarna skapade sotmörkast möjliga färg och han var själv en mästare med färgerna på sin palett. Nisse skulle ha älskat att läsa den senaste nyheten från exoplaneternas sfär, att det upptäckts en exoplanet svartare än kol!
Planeten heter TrES-2b och reflekterar mindre än en procent av sin stjärnas ljus. Något liknande har vi inte sett i vårt eget planet- och månsystem,
Om TrES-2b vet vi i korthet följande:
* Exoplaneten upptäcktes 2006 i sökprojektet Trans-Atlantic Exoplanet Survey eller TrES.
* Himlakroppen har hög temperatur, varför inga reflekterande moln finns.
* Planeten ligger 5 miljoner km från sin stjärna, en närhet som gör att ythettan är olidligt hög, runt 1000 gr C.
* Atmosfären består av ljusabsoberande “kemikalier”, alla välkända, vilket dock inte förklarar den extrema svartheten.
* Huvudstjärnan GSC 03549-02811 ligger 750 ljusår från oss, i stjärnbilden Draken.
Göteborg bjuder in
Astronomdagarna i år äger som jag tidigare berättat om rum i Göteborg, som representerar Sveriges vackra framsida.
Det är Chalmers radioastronomer som håller i tåtarna, och deras info kommer fortlöpande att publiceras här.
Hoppas vi ses, för detta är ett unikt tillfälle för amatörer, proffsastronomer och allmänintresserade att “göra upp”.
Medarrangör är anrika Svenska Astronomiska Sällskapet.
