Peter Nilson-galax med ny supernova
Vår Uppsalaastronom och skönlitteräre författare med rötter i den steniga småländska myllan Peter Nilson kan glädja sig i sin himmel: Åter har en supernova briserat i en av “hans” galaxer.
Peter Nilson jobbade i tre år med Palomar-bilder för att sammanställa UGC, Uppsala General Catalogue of Galaxies i början av 70-talet, och nu har sökprogrammet för supernovor MASTER identifierat en knall i UGC11021: En smäll av typen Ib.
Varje timme, verkar det som, upptäcks supernovor “där ute”. Den senaste är mycket intressant, för den ligger antingen i halon hos UGC 11021 (75 Mpc från oss – 240 miljoner ljusår cirkus) eller i en ljussvag dvärggalax som tillhör denna större spiral, som ligger på kant mot oss.
Typen anses alltså vara Ib, en stjärnsmäll där den massiva stjärnan genom t ex stjärnvindar förlorat sitt yttre lager av väte, vilket kan kluras ut på spektroskopisk väg.
Tips: Klicka/dubbelklicka på bilden ovan.
MASTER är akronym för Mobile Astronomy System of Telescope Robots och har till sitt förfogande en hel länk av ryska teleskop. Tunka-instrumentet tillhör universitetet i Irkutsk och ligger på en bergsknalle nära Bajkal-sjön.
Ytterligare fakta:
* Supernovans avstånd till galaxens centrum – 22 kpc (70 000 ljusår)
* Stjärnsmällens avstånd till galaxens plan – 7 kpc (23 000j ljusår).
Peter Nilson, ja. Kollegan Bertil Falk har avhandlat denne annorlunda och tvärkulturelle vetenskapare och humanist i sin kommande bok om svensk science fiction förr och nu. Jag ska inte föregripa Bertils analyser, bara sätta på bloggpränt att Bertil anser att Peter Nilson (1937-1998) var en alldeles utmärkt författare av science fiction, särskilt då sf besläktad med magisk realism.
– Hans genombrott kom med romanen Arken (Norstedts 1982) och skulle i sitt författarskap återkomma till genren med Rymdväktaren (1995) och Nyaga (1996).
– John-Henri Holmberg menar att Peter Nilsons verk saknar motstycke i svensk litteratur som “teknologiskt och naturvetenskapligt inriktad science fiction”. Hur sant som helst.
Sir Isaac Roberts teleskop
Jodå, Science Museum i London har raskt hört av sig av apropå Sir Isaac Roberts teleskop (se förrförra W-bloggen) och i ett mail berättas sakläget av museimedarbetaren Rory Cook:
Att Sir Isaacs berömda dubbelteleskop, en reflektor och en refraktor, finns på museet – i dess observatorium på taket till huvudbyggnaden.
* Reflektorn är på 20 tum, refraktorn 7 tum.
* Den senare fungerade, genialt nog, både som motvikt och som ledtub/guideteleskop till reflektorn, vars specialitet blev astrofotografier med 4-tumsplåtar.
Tyvärr är teleskopen på Science Museum inte tillgängliga för allmänheten, noterar Mr Cook.
När man kollar närmare visar det sig att detta historiska dubbelteleskop i själva verket var en av teleskopmakaren Sir Howard Grubbs “stapelvaror” runt 1885; även astronomen Sir William Huggins använde sig t ex av dubbelsystemet.
Specola på pallen!
Det blir mycket teleskop och observatorier i dagens utgåva av W-bloggen. Christian Vestergaard spär på med denna bild från La Specola, observatoriehögborgen i Padua, Italien. I kvarteret hyses ett av Italiens modernaste astrofysiska centrum, vilket kanske inte riktigt framgår av bilden (foto: E Giro).
Man kan alltid diskutera vilka astronomiska kåkar som är vackrast. Jag har fortfarande Gustave Eiffels stilrena kupol på Nice-observatoriet som etta på min lista, men Padua kommer garanterat på pallen. Jag förutsätter att här bedrivs nån sorts museal verksamhet i dag – dagens Padua-astronomer har egna toppmoderna fasciliteter en tio mil utanför stan.
Utstötta stjärnor
Det gick en film på 50-talet som hette Den grymma verkligheten. Den hade inte med astronomi att göra men borde kanske ha haft det, för nu har jag ännu en gång läst om stjärnor som stötts ut ur gemenskapen.
Forskare har hittat två stjärnor som ursprungligen tillhörde den unga klotformiga stjärnhopen med katalogbeteckningen Westerlund 2. Stjärnorna kallade WR20aa och WR20c har en gång fötts i stjärnhopens centrala delar, men sen har andra tunga och elaka stjärnglufsar slungat i väg dem så att de nu ligger 110-150 ljusår från hopens mitt.
Westerlund 2 anses ligga ca 26 000 ljusår från oss.
Gösta Gahms Nordenmark-föreläsning…
… på Astronomdagarna i Göteborg (29 sept) har det spännande temat “JORD VATTEN LUFT ELD – Länken till kosmos”.
Vår synnerlige vän inom svensk astronomi “Gahmen”, professor emeritus i dag, gör en lång resa i astronomins historia och dess utveckling och lovar svara på Ödesfrågan: Kommer det att bli ljust eller mörkt om natten i framtiden?
Svenska Astronomiska Sällskapet, som Gösta Gahm ledde som ordförande i många år, står värd för Nordenmarkföreläsningen, som ges på svenska och är öppen för allmänheten.
All info om Astronomdagarnas “var, när och hur?” finns här!
