Nr 230 2011

Exoplanet roterar kring t-v-å stjärnor!

Science fiction i går – rena rama fakta i dag

Kepler-astronomerna har nu identifierat den första exoplaneten som snurrar runt TVÅ stjärnor, i ett binärt system kallat Kepler 16.

Fenomenet kan studeras i stjärnbilden Cygnus/Svanen, som Kepler-sonden scannar av snyggt och prydligt med jämna mellanrum. Systemet ligger 200 ljusår bort, cirka.

Luke Skywalkers hemplanet Tatooine hade två solar….

… och så här tänker sig  NASA/JPL-Caltech/T. Pyle att Kepler 16b har det i sitt system:

Keper 16b har ungefär Saturnus storlek, den betraktas  som en ickebeboelig kall himlakropp som består till hälften gas, till hälften sten.

Värdstjärnorna är mindre än solen  (massorna 69 respektive 20 procent av solens!), och Kepler 16b tar 229 jorddygn på sig att snurra runt stjärnorna.

Fenomenet är intressant men nån Luke Skywalker kan där inte finnas!

Och naturligtvis är det bara en tidsfråga innan vi upptäcker en exoplanet som snurrar runt TRE stjärnor.

(Tack till Bertl Falk, Lars Olefeldt m fl som tipsat om denna nyhet.)

Apropå Roald Dahl

Mer sf! Det är Arne Strömgren, skådis/regissör, daglig W-bloggskonsument, som noterar att han såg i en tv-serie sen kvällstid för flera år sedan ett avsnitt skrivet av Roald Dahl.

– Jag kommer inte ihåg titeln men det började med en kvinna som höll på att föda ett barn någonstans i Österrike  nära gränsen .. där hennes make var tulltjänsteman. Barnet föddes och överlevde med nöd och näppe- hennes tidigare födslar hade alltid slutat med dödfödsel.

– P g a  detta kallades läkare och präst till hemmet och barnet döptes snabbt till – Adolf.

Citat:

“He must live, Alois,” she cries. “He must, he must… Oh God, be merciful unto him now…”

Lite research visar att novellen om lille Adolf hette A Fine Son och har återgetts i flera samlingar. Första gången den publicerades var i Playboy 1959,

Var det inte till och med så att doktorn var jude? Jag kan minnas fel på den punkten, men det är en av Roald Dahls absoluta skarpaste storisar.

Stjärnsmällen i M 101

Mikael Anderlund et al tog denna bild i går kväll på TBO, med hjälp av Meade-teleskopet.

Supernovan är den ljusa stjärnan söder om galaxkärnan, runt 10:e magnituden.

I huvudet på en kometjägare

Christian Vestergaard har uppsnappat en intervju med kometupptäckaren Gordon J Garradd på mormon-nätsajten Desert News.

Snygg kometkrock

En flott kometstörtning på solen i förrgår, finns redan på Youtube. Tack till Christian Vestergaard för tipset!

Ett elektromagnetiskt Faraday-labb i kosmiskt format

Det händer hela tiden spännande saker ute i galaxvärlden. M 87 är t ex värdgalax för en märklig jetstråle, som kallas HST-1. M87 är en gigantisk ellipsgalax mitt i Virgohopens centrum med ett massivt svart hål och med biljoner stjärnor. Dess centrala jet och dess rörelser har studerats i olika våglängder 2003-2007, en tid när även en spektakulär gamma-flare flammade upp här.

Kinesiska astronomer pratar som rena självklarheter här om en “blazar”, alltså en aktiv galaxkärna  med polariserat ljus, liksom förekomsten av en så kallad  “Faraday rotation” både i och utanför jetstrålen (en effekt av samverkan mellan ljus och övrig elektromagnetism, noterad redan 1845 av det religiösa forskargeniet Michael Faraday).

Trots att de kinesiska radioastronomerna inte är helt nöjda med vad de spektralt nu sett, noterar de att det vi observerar  beror på förekomsten av ett spiralformat magnetfält i M87.

Undrar vad Faraday säger i sin himmel, att det han utforskade i sitt primitiva labb 1845 ser vi i dag utspelas i ett av kosmos största elektromagnetiska labb!

Avståndet till M87 uppskattas till 16,7 Mpc (drygt 50 miljoner ljusår).

Göteborgs-dagarna snart här

All info om Astronomdagarnas “var, när och hur?”  finns här!