Flott äreräddning av vår egen professor:
Lundmark var först att bevisa universums expansion
Detta är extremt angenämt för oss inom ASTB, till och med en smula postumt smickrande för Knut Lundmark och absolut inte fel:
Att Knut Lundmark, vårt sällskaps grundare för 75 år sen, sent omsider – 10 oktober i år – äreräddats i en insändare i Nature:
Knut Lundmark var sannolikt den allra förste att konkret bevisa universums expansion, 1924 – tre år före George Lemaitres beräkningar (se tidigare W-bloggar), fem år innan Edwin Hubble tog åt sig äran.
Vi har berört ämnet lite halvdant tidigare, men nu finns det anledning att gå på djupet.
♦ ♦ ♦ Genom NASA/IPAC/Extragalactic Database of Galaxy Distances, Pasadena, har Ian Steer kunnat slå fast:
"- – – measurements by a Swedish astronomer, Knut Lundmark, were much more advanced than formerly appreciated. Lundmark was the first person to find observational evidence for expansion, in 1924 – – – Lundmark’s extragalactic distance estimates were far more accurate than Hubble’s, consistent with an expansion rate (Hubble constant) that was within 1% of the best measurements today. "
♦ ♦ ♦ Skälet till att Lundmarks mätningar inte godkändes rakt över var att hans metod byggde på galaxernas skenbara diametrar "cross-checked with one unproven distance to the Andromeda galaxy, which was derived from a type Ia supernova observed in 1885 and mistaken for a normal nova (W. Huggins and W. F. Denning Nature 32, 465–466; 1885)".
♦ ♦ ♦ Medan Lundmark var nästan helt rätt på det var Hubbles egen uppskattning av "Hubble-konstanten" 1929 fel uppåt väggarna. Ian Steer sammanfattar:
♦ ♦ ♦ " Lundmark established observational evidence that the Universe is expanding. Lemaître established theoretical evidence. Hubble established observational proof. "
♦ ♦ ♦ Lundmark uppmätte radialhastigheterna för 44 galaxer gentemot deras förmodade avstånd, han utgick från att M31 (Andromedagalaxen) låg på 200 000 pc och jämförde därefter galaxernas skenbara storlekar och ljusstyrkor med M31. Som den försiktige general han alltid var fann han förhållandet mellan rödförskjutning och avstånd "not a very definite one". Men iaf!
(Denna Nature-insändare upptäcktes av bibliotekarien Eva Jurlander på astronomiska institutionen i Lund, så tack till henne, och tack till Anders Nyholm som förmedlade tipset till W-bloggen.)
I en annan rapport publicerad 1925, står denna förgripliga och historiska sammanfattning av Lundmark:
"A rather definite correlation is shown between apparent dimensions and radial velocity, in the sense that the smaller and presumably more distant spirals have the higher space-velocity."
En israelisk astronom vid namn Giora Shaviv synade hela komplexet i fjor och – sorry, det blir mer på engelska (jag törs inte översätta!) – och noterade:
► "Lundmark gave a table of distances and velocities of spiral nebula. He based his distances on a hypothetical parallax derived from total magnitude and apparent diameter under the assumption that the apparent angular dimensions and the total magnitude of the spiral nebula are only dependent on the distance which means they are standard candles. Lundmark claimed that An inspection of the table (of distances and velocities) will show that a computation of R (the radius of curvature of the universe)
from the individual values of V (the velocity) it will give inconsistent values for the radius of curvature.
However, no details were given.
► Next, Lundmark calculated that: Plotting the radial velocities against these relative distances, we find that there may be a relation between the two quantities, although not very definite one. If this phenomenon were due to the curvature of space-time, we could derive the mean linear distance or determine the scale of our relative distance.
We took Lundmark’s data for the 43 spiral nebulae at face value, ignored the data for the Globular Clusters and assumed the existence of a linear relation, and calculated the Hubble constant to be 71.2 ± 55.6km/sec per M pc, a values extremely close to present day accepted value(!) but with a large uncertainty.
► Lundmark, on the other hand, obtained much larger numbers and consequently argued that the simplified formula is not justified in this case. Lundmark erred by lumping the globular clusters and the spiral nebula though he admitted that this lumping certainly is open to objection.
► Lundmark’s method gave much larger distances for the nebulae and consequently smaller Hubble constant. Evidently, Lundmark had a blind date with destiny and missed it."
På nätet ser jag att storheter som en kritisk Allan Sandage ("Lundmark´s shot in the foot"), och en till Lundmark positiv Sidney van der Berg m fl har synat historien tidigare.
Lundmark var snubblande nära gåtans lösning, den saken verkar klar.
PS till Strindberg-kvällen
Bland de närvarande på Strindberg-kvällen på Lunds stadsbibliotek i torsdags var Sven Tollin, den eminente teatermedarbetaren och Stridberg-kännaren (med på vårt Lundmark-seminarium 2007).
Sven var härom dan och hälsade på legenden Gunnar Ollén, 99 år gammal. Gunnar var den förste ordföranden i Strindberg-sällskapet 1945 och stod Knut Lundmark mycket nära i dennes Strindberg-syn.
Jag glömde förstås i torsdags berätta att jag faktiskt träffat folk som träffat Strindberg. T ex Allan Bergstrand, översättaren (Shakespeare, Molière m fl), som avslöjade att han i ungdomen bara MÅSTE få träffa och säga goddag till Strindberg. Han skrev brev till "Ågyst", fick inget svar, klädde upp sig snyggt och prydligt och i hög hatt och tog sig upp i Blå tornet. Ringde på, Efter en stund hörde han steg inifrån. Strindberg öppnade springan i brevlådan, spanade in ynglingen med sina intensiva ögon och sa de förlösande orden:
– Behåll hatten på och gå er väg!!!
Till sist bara ett tack till Peter Linde, som gjorde ett så snygg bildspel för att lätta upp timmen om Strindberg och astronomin.
Astroturista på Kanarieholmarna – och i Abisko
Är du less på mulna stjärnkvällar och börjar lida av en allmänt krypande höstdepression? Då har Christian Vestergaard hittat det ultimata alternativet:
En astrosemester på La Palma, Kanarieöarna! Högt och långt från irriterande stadsljus, med god logistik för livets nödvändigheter.
Astropalma heter hemsidan som berättar om Tacande-observatoriet, dess instrument (sol på dagarna, natthimmelns delikatesser på den mörka dygnsdelen) dit nybörjare och väl insatta kan ta sig och för en summa Euros få observera med kvalificerade teleskop, kameror, filter m m. Hela det så kallade kittet.
Å andra sidan kan vi också som många amerikaner älskar att göra, norrskensturista i Abisko. Även denna "astronomiska turistfälla har noterats av W-bloggens sidekick CV.
Rubrik i SvD:
"Forskare har mätt allt stjärnljus i universums historia"
Astronomer har lyckats göra den mest detaljerade kartläggningen av universums stjärnljus. Genom ett teleskop som mäter gammastrålning har man lyckats fastställa den totala mängden ljus från alla stjärnor som någonsin har lyst.
– Optiskt och ultraviolett ljus från stjärnor fortsätter att färdas genom universum även efter att stjärnorna slutat existera, säger Marco Ajello vid Stanforduniversitet som leder forskningen.
Ljuset från utdöda stjärnor skapar ett fossilt kraftfält som tillsammans med alla nu levande stjärnor tillsammans utgör det som kallas för extragalctic background light (EBL). Detta är den totala summan av stjärnljus i kosmos.
Teleskopet som använts observerar gamma-strålar från hela världshimlen med en frekvens av en gång var tredje timme. I fyra år har forskarna samlat data. Detta gör att man nu kunnat skapa den mest detaljerade kartan av universum någonsin i form av dessa energier.
(Tack till Christian Vestergaard som uppfångat ovanstående i SvD som i sin tur uppfångat NASA-pressmesset. som bygger på Fermi-observationer i gammaområdet)
Krock mellan rubrik och bild
Det lär ha varit The Guardian, ja gamla präktiga liberala The Guardian, som omedvetet hade denna rubrik och bild i tidningen en gång för lääänge sen.
Som gammal murvel vet jag hur lätt det kan bli fel i en avis, men jag tror faktiskt att Sir Fred skrattade rätt gott åt den omedvetna krocken. Det var säkert inte illa men´t.
