ASTB:arna på andra sidan jordklotet:
Solförmörkelsen syntes trots hotfulla moln
Fler bildbevis på solförmörkelsen kommer från vår medlem Tora Greve, som deltog i vår solförmörkelseexpedition till Port Douglas, Australien.
Allt gick vägen, trots hotfulla moln. För Toras del var det video, fotokamerajobb, mycket plask i simbassängen, kaffe, avec och dataredigering – ungefär samtidigt,
– Skrattade åt videon, den fick med protuberanserna, det gjorde inte fotokameran, mailar Tora, som hälsar alla i ASTB-communityn.
1
Tora laddar upp…
2
.. och det gör även Karl Palm och Erik Johansson.
3
Första kontakten är ett faktum…
4
… månen täcker allt mer av solen…
5
… som trots moln syns bra…
6
.. totaliteten är ett faktum.
7
Även protuberanser syntes bakom molnen när de slickade solranden!
Poincarémanuset får snart ett "hem"
Det skulle inte förvåna ett dugg om det unika Henri Poincaré-manus, som ägdes av Knut Lundmark och som ingick i prof Martin Johnsons legat till W-bloggens ansvarige, kommer att skänkas till matematikernas högkvarter på Djursholm, det av KVA drivna Institut Mittag-Leffler.
Ensamstående planet i vild flykt
Veckans ESO-pressmess berättar att våra astronomer med hjälp av ESO:s Very Large Telescope samt instrumentet Canada-France-Hawaii Telescope har identifierat vad som sannolikt är en planet som rör sig 100 ljusår från oss genom rymden – utan en stjärna att kretsa omkring.
Objektet ovan (klicka på bilden!!!) har fått katalognamnet CFBDSIR2149 och verkar vara en del av en närbelägen ström av unga stjärnor – stjärndriften AB Doradus. Forskarna upptäckte objektet i observationer med Canada France Hawaii Telescope, och utnyttjade sedan ESO:s kraftfulla teleskop VLT för att undersöka dess egenskaper.
Linnékratern – en klassiker.
1909 noterade August Strindberg, som köpt ett teleskop med 150 ggrs förstoring, att han kunde se Linné-kratern på månen. Har jag fel när jag påstår att jag i mina egna tonår, med hjälp av en 76 mm:s refraktor, också kunde se kratern?
Det är klart att den betydande tyskfödde Aten-astronomen Julius Schmidt såg "fel" när han 1864 trodde att Linné-kratern hux flux försvunnit. Andra astronomer kollade saken i långa serier och kunde konstatera, att kratern fanns kvar – Schmidt föll offer för någon sorts optisk illusion. Jag har förgäves letat efter hans månteckning, men inte hittat någon på nätet. Däremot andra teckningar från den tiden.
I dag vet vi att Linné-kratern är 2,22 km i diameter och 550 m djup och utgör ett perfekt exempel på en bullseye-träff av en krockande asteroid för bara några miljoner år sedan.
En ganska exakt liten 3 D-modell av kratern ser ut så här:
Memento mori
Observatorier är inga heliga platser. De bombas under krig (Greenwich. London, Einsteintornet, Potsdam, t ex under 2:a världskriget), de slukas av lågor (Mount Stromlo, Austraiien), vulkaner skakar de stora tuberna på Hawaii och, ja, t o m radioteleskop kapsejsar.
1988 såg Greenbanks 300-fotsantenn ut så här i ena ögonblicket…
.. för att därefter braka ihop under sin egen tyngd.
Du sköna nya värld (1)
Som en uppvärmare inför föredraget på Tekniska museets hörsal i Malmö 22 november (se nedan), då vi får veta allt om hur IT-tekniken föddes, tipsar gamle kompisen Lars Ewers – vd på Arbetet på den tiden tidningen var en välmående affär – om några aktuella IT-definitioner:
Backup Ligga på mage
Bluetooth Hos den som plockat blåbär
Cachminne Håller reda på pengarna
Databas Digitalt baskomp
DVD Det var det….
E-post Långsammare än både A-post och B-post
Fildelning En halv liter var
Gränssnitt Knivslagsmål i Svinesund
Gästbok Bok om bakning av bröd
Hemsida Gavel på huset
Hårddisk Disk som stått över natten…
Hårddiskkrasch ….som man tappat i golvet
Internminne Anekdot från Kumla
Joystick Avlång gurka, förvaras ej i närheten av musen
JPEG Litet golftillbehör
Laptop Mössa på same
Läsplatta Skrivbord
Megahertz En stor biluthyrningsfirma
Microsoft Stoppning till kuddar och täcken
Moden Motsats till ödem
Moderkort Bild på mamma
Musmatta Libresse Ultra
Plattskärm När man suttit på kepsen
Programvara Säljs på TV-shop
Radiolänk Lås som gör att du får ha radion i fred
SD-kort Idolbild på Jimmy Åkesson
Scroll-mus Här ingrep censuren
SMS Som PMS fast efteråt
Surfa Hälla i tvättmedel i tvättmaskinen
Uppgradering Värma termometern
USB Landet som kommer efter USA
Virusskydd Avhållsamhet är bäst
Seriöst talat, det vore dumt att missa KTH-professorn Torsten Cegrells (t v) unika föredrag "Ett grundläggande svenskt bidrag till Internets utveckling" (tid: torsdag 22 november kl.18.00, plats Tekniska museets hörsal, Malmöhusvägen 7, Malmö).
Cegrell berättar om hur han var med och bidrog till Internets utveckling då han som 27-årig ingenjör var anställd på ASEA.
Den officiella historien om hur Internet kom till handlar bara om det amerikanska forskningsprojektet ARPA-nätet i slutet av 1960-talet. Det är bara halva sanningen. Torsten Cegrell, som knäckte koden för hur informationspaketen skulle skickas i näten, har helt glömts bort i historieboken.
Du sköna nya värld (2)
Tack till Lars Olefeldt för detta avslöjande bidrag (hittat på nätet):
