sing data from NASA's Fermi Gamma-ray Space Telescope and other facilities, an international team of scientists has found the first gamma-ray binary in another galaxy and the most luminous one ever seen. The dual-star system, dubbed LMC P3, contains a massive star and a crushed stellar core that interact to produce a cyclic flood of gamma rays, the highest-energy form of light.
"Fermi has detected only five of these systems in our own galaxy, so finding one so luminous and distant is quite exciting," said lead researcher Robin Corbet at NASA's Goddard Space Flight Center in Greenbelt, Maryland. "Gamma-ray binaries are prized because the gamma-ray output changes significantly during each orbit and sometimes over longer time scales. This variation lets us study many of the emission processes common to other gamma-ray sources in unique detail."
These rare systems contain either a neutron star or a black hole and radiate most of their energy in the form of gamma rays. Remarkably, LMC P3 is the most luminous such system known in gamma rays, X-rays, radio waves and visible light, and it's only the second one discovered with Fermi.
A paper describing the discovery will appear in the Oct. 1 issue of The Astrophysical Journal and is now available online.
LMC P3 lies within the expanding debris of a supernova explosion located in the Large Magellanic Cloud (LMC), a small nearby galaxy about 163,000 light-years away. In 2012, scientists using NASA's Chandra X-ray Observatory found a strong X-ray source within the supernova remnant and showed that it was orbiting a hot, young star many times the sun's mass. The researchers concluded the compact object was either a neutron star or a black hole and classified the system as a high-mass X-ray binary (HMXB).
Read more at: http://phys.org/news/2016-09-fermi-record-breaking-binary-galaxy-door.html#jCp
Aniara (7):
Rapport från "professorernas kväll"
Det har kommit många positiva kommentarer till vår Harry Martinson- och Aniara-kväll i torsdags på Lunds stadsbibliotek, och kanske var det, ja faktiskt, ett av våra ASTB-bästa möten på mycket länge. Det är svårt att gradera när man befinner sig mitt inne i smeten själv, men det roliga för oss var ju med så många nya ansikten i det välfyllda audotoriet- en majoritet kvinnor. Några bestämde sig på plats för att bli medlemmar i ASTB!
Lunds stadsbibliotek och deras alltiallo Magnus Lind är värda en extraapplåd. Biblioteket svarade bl a för ett speciellt Martinson-bord med diverse böcker inklusive Knut Larssons seriealbum om Aniara.
Det finns andra stadsbibliotek i ens närhet, som inte är lika alerta som det i Lund, om jag säger så.
Det var fullspikat i atriumgården, och något hade väl våra PR-kampanjer inför mötet spelat en roll. Obs! Jag ska inte skriva elakt om Akademibokhandeln/Gleerups i fortsättningen, ity bokhandeln gjorde i motsats till t ex Svenska kyrkan och Domkyrkan gärna reklam för Aniara-kvällen. Dessutom fylls lagret av "Aniaror"på!
Att det blev så bra berodde förstås på de närvarande föredragarna, prof Lennart Lindegren presenterade senaste nytt om det astrometriska projektet Gaia, som han levt med större delen av sitt forskarliv, och huvudföredragshållaren, litteraturprofessorn Johan Stenström. När Johan inledde med att berätta om hur Aniara kommit till 1953 efter en kväll, då Harry Martinson tittat på Andromedagalaxen genom sin fältkikare, förstod vi att föredraget skulle bli något exceptionellt. Martinson blev så tagen av sin upplevelse att han gick in och la sig på soffan, där dikterna bara strömmade ut ur honom. Hustrun Ingrid satt bredvid och skrev ner.
De första Aniara-dikterna kom med i samlingen Cikada 1953, och sen följde Aniara hösten 1956.
Ett intressant PS kom från vår astrovän Hans Bengtsson, som berättar följande:
– En liten kuriös detalj, med tanke på att Harry Martinson är på tapeten: Vid mitten av 70-talet bodde jag tillfälligt i Jämshög. Jag gjorde då lumpen i Ronneby, och min syster och hennes man hade ett hus i Jämshög.
– Min svåger hade en kusin som var gift med sonen till den gamle pensionerade rektorn Hugo Eriksson i Jämshög. På så sätt kom det sig att jag och vi andra blev inbjuda till den f.d. rektorn. Han visade sig känna Harry Martinson mycket väl, de var goda vänner. Och i hans bokhylla fanns originalmanuset till Nässlorna blomma!
– Rektorn hade på heder och samvete lovat Martinson att han hade bränt upp manuset … vilket han alltså inte hade gjort. Undrar just var detta manus finns idag.
– Förresten var det just nässelsoppa (!) som vi blev bjudna på!
Kränkningar inom astronomin
CNN rapporterar i dag (1.10) om sexuella kränkningar inom den naturvetenskapliga miljön inklusive astronomin. Ett resultat: Många kvinnor har lämnat forskningen!
Fantastisk kortfilm
Stort tack till Lars Olefeldt, som tipsar oss om denna festliga, positiva animerade film om livets utbredning i vår astronomiska närhet:
Jag lovar ni blir glada till sinnes och så upptäcker ni att det finns robotar OCH robotar. R2D2 kan kasta sig i väggen!
Vi funderar skarpt på att visa filmen på Tycho Brahe-observatoriet som ett inslag på Astronomins Dag och Natt nästa lördag 8 oktober.
Röntgendubbel i LMC
En märklig upptäckt noteras från NASA:s Fermi-sond: Ett röntgenstrålande binärt system i granngalaxen LMC, alltså Stora Magellanska molnet (163 000 ljusår bort).
Inom cirkeln döljer sig röntgenbinären med katalogbeteckningen DEM L241 – dubbeln ligger inuti en supernovarest. Bildkälla: NASA/Fermi
Big Bang vs Steady state
Om man gogglar på "Big Bang cosmology" får man 720 000 träffar. Steady state cosmology genererar drygt 100 000 träffar.
Vattenkaskaderna på Europa
Sensationen med geysrarna eller vad vi ska kalla det på Jupiter-månen Europa, skildras i denna NASA-sponsrade Youtube-film:
Shapleys karriär
Der välrenommerade astronomihistorikern Michael Hoskins har synat Harlow Shapleys första karriärsteg och förspelet till "The Great Debate"!
Rapport här,
Bildgåta
Vi är ju inte främmande för kulturella inslag i W-bloggen, så därför får du nu fundera på denna bildgåta: Från vilket konstverk är globen hämtad – vem är målaren? Och när?
Tack till Christian Vestergaard, som testat mig. Nä, jag gick bet!
Gåtans lösning:
Rätt svar är Johannes Vermeer, oljan bär titeln Astronomen och är från 1608. Hänger på Louvren!
Parentetiskt.
Jag umgicks med Yngve Sebastian, vår fine KvP-tecknare och konstnär. En gång hade han varit i Paris och Louvren och berättade om det för en vän, som undrade:
– Louvren? Blev du full?