ulfr

Allt ljus på våra astrometriker

Den legendariske danske astrometrikern Erik Hög har skrivit något som misstänkt liknar en självbiografisk betraktelse på temat A Review of 70 years with astrometry: From meridian circles to Gaia and beyond. Hög tittar både tillbaka, till sitt arbete med flera meridiancirklar i Europa och Gaia-föregångaren Hipparchos-sonden och framåt i tiden, till Gaias:s uppföljare någon gång runt 2045. Detta är David Hobbs baby.

Två lundaastronomer får finna sig i att strålkastarskenet drabbar dem: Naturligtvis Lennart Lindegren, som vigt sitt forskarliv åt Gaia, och nämnde David Hobbs.

2023 togs denna bild (ingår i rapporten) på legenderna Erik Hög och Lennart Lindegren vid meridiancirkeln i Lund.

Rapporten finns här.

ASTB-aktivisterna i farten

ASTB-aktivisterna laddar upp för säsongen. Så smått har den börjat komma igång i takt med att det blir mörkare tidigare och tidigare på kvällarna.

Under ASTB-mötet på Tycho Brahe-observatoriet höll Kjell Westman på att stacka ett par bilder “på distans” inifrån möteslokalen med hjälp av vårt fina Finn-teleskop. Efter kort tid hade vi denna obehandlade stilstudie av M13 att njuta av:

M13 i Herkules stjärnbild är ett ikoniskt himlaobjekt. Klothopen innehåller flera hundratusen stjärnor, är nästan lika gammal som Vintergatan i sin helhet och har en vinkelutbredning på himlavalvet motsvarande drygt halva fullmånen.

Från SAAF-träffen på Ölands södra udde kunde Bengt Rönde glädja facebook-publiken med denna studie av Vintergatan nyligen

Och mer kommer framöver.

Mörkret, du och jag

Från Stockholms horisont meddelas att Jonas Enander släppt boken Mörkret och människan

Jonas tog först en master i fysik vid Fysikum och fortsatte sedan att doktorera vid CoPS-gruppen och Oskar Klein Centre.

– Numera är jag forskningskommunikatör på Oskar Klein Centre på halvtid. Den 28 augusti släppte jag min bok Mörkret och människan.

— Jag frilansar även som vetenskapsjournalist och skriver populärvetenskapliga artiklar för bland annat Forskning & Framsteg. Förutom det driver jag också två podcasts, Rumtiden på svenska och Spacetime Fika på engelska. Jag har gjort flera populärvetenskapliga samarbeten med Sören Holst, som också arbetar på Fysikum, om relativitetsteori och kvantmekanik. De har fått rätt så stor spridning på dels  Rumtiden och dels min youtubekanal. Lyssna gärna på dem! 

Berätta mer om din bok.

— När den första bilden av “skuggan” av ett svart hål släpptes år 2019 av Event Horizon Telescope bestämde jag mig för att börja skriva en bok om svarta hål. Jag visste inte att det skulle ta så lång tid! Jag har rest till teleskop och institut, intervjuat ledande svarta hål-forskare samt grävt i arkiv för att ta reda på hur människans relation till svarta hål har förändrats under åren. Läsaren får följa med på mina resor, bland annat till Maunakea på Hawaii, och lära sig hur svarta hål fungerar. Den sista tredjedelen av boken handlar specifikt om vilken betydelse svarta hål har för oss människor. Det visar sig överraskande nog att de spelar en högst praktisk roll för våra liv här på jorden. Men hur? Den som läser får veta. 

(Ovanstående intervju från en pressrelis från Stockholms Universitet.)

En angelägen bok – tyvärr

Astronomer kan inte ställa sig utanför klimatdebatten, tvärtom, vi är djupt involverade. Och sitter på unik kunskap. Bevisat av boken Climate Change for Astronomers: Causes, consequenses and communication (IOP Publishing Ltd 2024).

Här och var på internet kan vi läsa bitar ur boken. Här kan vi ta t ex följa editorn T A Rectors ingångskapitel med titeln “Why astronomers?”