ulfr

50 år sen SETI startade

8 april 1960 inledde legenden Frank Drake med ett 25-meters  radioteleskop i Green Bank, West Virginia, USA,  riktat mot Tau Ceti och Epsilon Eridani,  jakten på utomjordiska civilationer. SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) såg dagens ljus denna dag, och sen dess har massor av SETI-projekt genomförts. Även den stora allmänheten kopplades in i jakten via sina hemmadatorer.

Så här långt har tystnaden talat, vilket inte hindrar att lite varstans i världen  kommer detta jubileum att firas. En av de basala frågorna handlar vad jag förstår om intelligenser därute verkligen arbetar över radiospektrumet. De  kanske föredrar att kommunisera och säga hejsansvejsan via fiberoptik? T ex.

Tills vidare utförs en hel del spännande grundforskning inom det Californien-baserade SETI:s ram, rapporter publiceras, seminarier genomförs, forskningsprojekt planeras etc etc.  Bl a leder 80-årige professor Drake själv det astrobiologiskt inriktade Carl Sagan Center for the Study of Life in the Universe.

En som är flitigt verksam i samband med jubileet, i alla fall i den anglosaxiska världen, är den kände populärvetaren, kosmologen,  fysikteoretikern  m m,  professorn Paul Davies, som precis kommit med boken The Eerie Slience – Are we alone in ther Uiverse? i vilken han synar argumenten för och emot SETI på nytt.

Varför är det så tyst? Lyssnar vi på fel saker? Missar vi signaler i det galaktiska bruset? Jag tycker mer och mer att debatten lutar åt att Frank Drakes teori om att det kryllar av intelligenser där ute inte stämmer.

Boken kommer väl på svenska vad det lider.

Astronaut-beröm till Ahrvid

Malmös minsta bokmässa har nu arrangerats  i en sex-sju år med yours truly och Bertil Falk som värdar, och för några år sedan hade vi sf-författaren Ahrvid Engholm som hedersgäst. Bertil Falks förlag Zen Zat gav ju ut hans uppmärksammade  novellsamling Mord på månen, som innehåller massor av kluriga (och roliga) deckargåtor – god hjälp i puzzellösandet har den astronomikunnige läsaren som känner till lite om månens annorlunda tyngdkraft, drabantens frånvaro av atmosfär m m.

Boken har tryckts i en andra upplaga och går fortfarande att skaffa genom Zen Zat – för 120 kr plus, som Bertil noterar, “världens dyraste porto”.

På Zen Zats hemsida ligger en kulig rapport från Ahrvid:

– När jag nyligen var och hörde ett föredrag av astronauten Christer Fuglesang passade jag på att överlämna ett ex av min bok Mord på månen (med dedikation, och jag lade in min E-adress). Och nyss fick jag nedanstående trevliga brev!

“Hej Ahrvid,

Tack för din bok, som jag nu hunnit läsa med stor förnöjelse. Jag tycker det var jättebra historier i en mycket sannolik  framtidsmiljö. Lärorik fysik blandad med kul miljö. Hoppas du skriver mer.

Bästa hälsningar,

Christer”

Vad som händer med bokmässan i år? Svaret är att antingen blir det en sommarmässa hemma hos Bertil Falk i Västra Alstad, i hans trädgård, ELLER  en höstmässa som vanligt hemma  hos Ulf R, i “Star City” Malmö. Vi får se var vi landar.

Venus och Merkurius

Det påstods ju att Copernicus aldrig fick se Merkurius, men vi andra har  chans nu i slutet av mars och början av april  då Venus och Merkurius kommer nära varandra på kvällshimlen. Är vädergudarna på humör, kan vi inte  missa träffen.

Den som väntar på något riktigt spektakulärt får vänta till år 2133, då Venus rentav  ockulterar Merkurius.

Fenomenet är sällsynt, planetockultationer av andra planeter och dito passager över varandra är lätt räknade. Närmast händer det 2065 att Venus kan ses passera framför Jupiters skiva. 1 december 40396 e Kr kan vi se en unik Uranus/Neptunus-passage. Så håll ut!

Astronomer i politiken

Astronomer i  riksdagen är en bristvara, men det har inte alltid varit så. Lundaastronomen Gösta Lyngå  satt i riksdagen som miljöpartist på 80-talet och levde verkligen upp till de högt ställda förväntningarna på en folkvald. Han  var flitig motionär, överhuvud taget flitig i talarstolen – ett föredöme, kort och gott.

Gösta Lyngå är förresten motionär på många vis. När han fortfarande bodde i Lund, deltog han gärna i Lundaloppet på 10 km, och jag såg i Sydsvenskan för några månader sen att Gösta, som sen länge bor i Australien med sin familj, tänkte ge sig själv som 80-årspresent ett mandomsprov – att bestiga Kilimanjaro! Det lär inte vara första gången.

Mer om stjärnor i politiken:

Visste du att vi har haft en statsminister som varit astronom? Helt rätt, jag tänker på Hjalmar Branting, den socialdemokratiske pionjären, som studerade astronomi i Uppsala och som gjorde observationer uppe på gamla obsis mitt i Stockholm. Han var även en av medstiftarna till Svenska Astronomiska Sällskapet. På frågan om han ville vara med, svarade han glatt i ett brev: “Med förtjusning!”

Familjen Branting bodde nära Observatoriebacken i Stockholm och redan som gymnasist kom unge Hjalmar att arbeta med meridiancirkeln och utföra en del räknearbeten. Hans första observation skedde 20 oktober 1874 – Hjalmar Branting observerade då sin första meridianpassage, Gamma i Örnen.

Richard Berg , konstnären. skrev i en artikel i Social-Demokraten 1910 så här: “Brantings första kärlek var stjärnhimmeln. Stjärnhimmeln, som gjort så många till mystisk drömmare, gjorde skolpojken Branting till rationell tänkare.”

På 1800-talet satt även astronomen Nils Haqvin Selander i riksdagen, både före representationsreformen  (prästeståndet) och efter (första kammaren). Som ung astronom deltog Selander i Friedrich Wilhelm von  Struves gradmätning i norra Sverige, ett projekt som gick ut på att noggrant  bestämma jordklotets storlek och form. Struves meridianbåge genom Norrbotten bestod av sju mätpunkter, som markerades på olika sätt – fyra av dessa (bl a i Kiruna) har lyfts upp till världarv i dag och har blivit klart annorlunda turistfällor.

(G)astronomi: Från nattamacka till frukost!

Nattamackorna i all ära, men nu gäller det frukosten.

Den sprillans nya boken over there The Astronaut´s Cookbook, med NASA-experter vid spisen,  berättar om vad rymdfararna ätit under tidigare färder, hur menyerna ser ut i dag och vad som väntar på matbordet bortom kröken.

När jag skriver detta ska jag just ge mig i kast med min frukost, och “Breakfast Foods” är därför ett intressant kapitel – hur börja dagen på rymdfärjan Jorden? På nätet bjuds på gratisläsning av just frukostkapitlet.

Mycket tekniska sidoapparater behövs för att pressa maten, få fram mat i vakuum och dehydrinera vår föda, men en hamburgerpress verkar inte omöjlig att skaffa. Claes Ohlson har en för 169 kr.

Bacon-stänger gör man så här: Stek baconet tills det får gyllene färg, lägg det varma baconet i hamburgerpressen, ös på med tryck (1000 lb i tio sekunder), ta ut baconet och låt det svalna.

– Det du inte själv äter ger du till Fido, lyder ett tips i boken.

I “Äggröra á la Rymdfärja” vispar vi ihop några ägg med äggvita från ett ägg, tillsätter lättmjölk, mjölkpulver, torkad ost/riven ost, salt, smör utan salt, rör runt och låter röran  få stelna  på ett vanligt upphettat stekjärn.

Bon Appetit, rymdfarare!