En proffsig ockultation!

Det är inte bara vi amatörastronomer som går i väntans tider – jag tänker förstås på Roma-ockultationen 8 juli. Proffsastronomerna sysslar på sin kant med ett mycket spännande projekt:

Att mäta några av de  70 000 kända +100 km KBO:na,  objekten i Kuiper-bältet, med hjälp av stjärnor som ockulteras, förmörkas.  Förändringen i  en stjärnas ljusstyrka hjälper oss mäta ett KBO:s storlek,  dess temperatur, eventuellt förekommande atmosfär med mera.

Skolexemplet ges av KBO 55636, som i oktober i fjor ockulterade en stjärna. En rad observatorier i världen var inkopplade på ockultationen – en hel vetenskap bara att beräkna banan över stjärnan! -, som fastnade på plåtarna bl a hos några   Hawaii-teleskop. Ockultationen varade i cirka 10 sekunder, och genom att mäta hastigheten på Kuiper-objektets skugga kom forskarna fram till att dess storlek rör sig om 143 kilometer (plusminus 5 km)

Därefter kunde de beräkna objektets albedo, som är ett mått på ytans reflektion av solljuset och som berättar om ytans beskaffenhet, och här kommer vi till den stora överraskningen:

Albedot är så högt att ytan bara kan bestå av en myckenhet is och snö. Forskarna hade förväntat sig en mörk, smutsig  yta. I rapporten, publicerad i Nature, talas om att “the dynamical age implies either that KBO 55636 has an active resurfacing mechanism, or that fresh water-ice in the outer Solar System can persist for gigayear timescales”.

Jag gillar uttrycket “gigayear”!

Den övergripande teorin om att många av Kuiper-bältets himlakroppar är resultat av en större planetkollision för cirka en miljard år sedan – en smäll med en inblandad isig småplanet som ett av offren – anses ha styrkts.

Forskarteamet bakom ockultationen leddes av  professor James Elliot vid klassiska MIT, Michigan Institute of Technology. Elliot  har i fem år studerat “sitt” KBO, och nästa mål för honom är att studera liknande KBO-ockultationer med hjälp av SOFIA (Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy),  NASA:s helt unika,  ombyggda BOEING-jumbo med ett infrarött teleskop  i flygplanets bakre delar.

PS.  KBO 55636 har en app magnitud runt 19.

Mango och Tango separerar 3 augusti

– PRISMA tuffar på där ute i sin omloppsbana, berättar Krister Sjölander i sin Prisma-blogg i dag.

Den svenska satelliten har nu börjat navigera efter stjärnor i stället för solen.

3 augusti är det meningen att “mor” och “dotter” ska separeras; Mango och Tango ska sen formationsflyga och visa vad de och därmed den huvudsakligen svenska Prisma-tekniken duger till.

Snapsvisor med astronomiska motiv (2)

Dagens vers med titeln  E = mc2 vann faktisk snapsvise-SM 2006, är skriven på melodin till Skånska slott och herresäten och har två författare: Rolf Malmöström, Ängelholm, Jan Carlestam, Örkelljunga.

Så här går den:

När Einstein studerade massan och ljuset
så ljusnade plötsligt problemet med ruset:
Ett glas med en hel massa Renat uti
förvandlas i kroppen till ren energi.

I juryn satt bl a Horace Engdahl, och juryns  motivering löd:
“Visan överbrygger (obs medvetet stavfel) klyftan mellan naturvetenskap och konst och visar att allting icke är relativt, som Einstein trodde, utan att det i tillvaron finns något absolut.”

Turistfällor för ET

Om vi säger att jag är en ung ET, är nyfiken och vill kolla in jordbornas intresse och utforskning för astronomin och rymdfarten genom historien, vilka är det ABSOLUTA “måsten” ur historisk synvinkel? En rimlig  guidtur borde ta ET till följande platser:

1. Tycho Brahes Hven-lämningar.

Självklar startpunkt för att visa hur långt jordborna kom med obeväpnat öga.

2. Greenwich-observatoriet, London.

Mest för att visa hur astronomi och marina handels- och världsherravälde-intressen (jakten på longituden) en gång gick hand i hand.

3. Lord Rosses teleskop

På Birr Castle på Gröna Ön  lär Lord Rosse bygga Leviathan, tidens (1840-talet) största teleskop med vilken han bl a fick syn på de första spiralgalaxerna.

4. Mount Wilson

Med Hooker-teleskopet kunde den nya världsbilden slås fast. Edwin Hubble fastslog universums expansion med hjälp av  bilder tagna med 2,5-metersreflektorn.

5. Einstein-tornet i Berlin, Potsdam

Här försökte Einsteins kolleger på 1920-talet fastslå den gravitionella rödförskjutningen. Men instrumenten och tekniken var ändå för grova och inexakta.

6. Peenemünde

Inte för krigets skull utan för rymdfartens och rymdutforskningens skull. Med V2:an ville tyska solforskare studera solens ultravioletta koronautstrålning, men Hitler förbjöd. Varje raket skulle fälla bomber över London.

7. Jodrell Bank

För att här utfördes några av de främsta radioastronomiska observationerna redan på 50-talet.

Har ET tur kan han/hon få ett fikasnack med teleskopets skapare,  Sir ACB Lovell, 97.

8. Vatikan-observatoriet, Rom

Ja, varför inte? De katolska astronomerna kan ju berätta om dagens forskning och om kyrkans förföljelse av Galileo Galilei och varför Giordano Bruno brändes på bål.

9. Niels Bohrs grav, Assistens kirkegård

På denna rara kyrkogård i Köpenhamn fick Bohr, den moderna atomteorins skapare, sin sista vila.

10. Helgoland

Här satt Werner Heisenberg en vacker morgon 1925  och “kom på” den moderna kvantfysiken.

Annons 2050 (apropå förra bloggen)

Uthyres: Lavarör på månen med takfönster.

Svar till NASA.