Lavatunnlar med takfönster på månen och Mars

När vulkaner är verksamma skapar lavaströmmarna underjordiska gångar,  som så småningom blir – genom lavans avkylning och sammandragning – som tunnlar eller grottor. Lavarör kallas dessa formationer geologiskt, och flera kända fall finns på jorden. Finns de även på våra en gång vulkaniskt verksamma grannar i solsystemet?

Svar ja.

Bildbeviset finns här:

Senaste exemplet kom härom dan från The Lunar Reconnaissance Orbiter, LRO, som fotat ett lavarör i Mare Ingenii på månens bortre sida. Genom lavarörets kollapsade taköppning, dess så kallade  “skylight” – cirka 130 meter i diameter – , kan vi se ner i och ana oss till ett lavarör. Även japanernas SELENE har dokumenterat formationen.

Fenomenet överraskar den  mångeologiska expertisen, som bara känner till några liknande fall på månens framsida.

Dessa underjordiska lavarör är möjliga som månbaser i en framtid, som kan vara hur nära som helst.

Ännu mera spektakulärt är att i dagarna blev det även känt att ett gäng högstadieelever, sevengraders,  i Cottonwood, Californien,  upptäckt något liknande när de med THEMIS-instrumentet studerade bilder från NASA:s Mars-fotograferare nr 1, den kring planeten snurrande Mars Odyssey. Även här kan vi ana oss till ett lavarör och en skylight, ett nerstörtat “takfönster”,  i tunneln (knuten till Pavonis Mons-vulkanen).

Till saken hör att ESA:s Mars Express tidigare varit i området och dokumenterat liknande fenomen.

Arizona State University har ett ambitiöst Mars-projekt för högstadieelever och gymnasister, som hittills lockat 50 000 elever att delta i ganska så avancerad utforskning av vår röda grannplanet. Månne Cottonwood-elevernas lärare är stolt över upptäckten, som nu går som en präriebrand över världen.

Astrorappare!

Bloggens bisittare i västerled, Christian Vestergaard, tipsar:

Armagh Observatory – klassiker, frontkämpe

Det ser gammalt ut och det är gammalt men inte lastgammalt. Anorna är från 1790., men institutionen här jobbar längst fram i en rad forskningsområden i dag. Och denna äldre observatoriedel är bara en del av parken med en rad andra byggnader och pedagogiska saker typ solsystemet i miniatyr.

Armagh Observatory ligger  på Nordirland, rötterna går generationer tillbaka men pilen är riktad fram mot den dagsaktuella astronomin: Ett 25-tal forskare studerar hot topics inom astrofysik. solsystemet, galaktisk astronomi etc etc, även klimatfrågan står på observatoriets dagordning. Ett rikt utbud av seminarier genomförs varje termin.

Observatoriet tillskyndades av en av kyrkans stora profiler, ärkebiskopen Richard Robinson som även anses ha grundat Armaghs bibliotek. En framsyftande upplyst prelat!

Arkitekten hette Francis Johnston och han anses – med rätta – ha haft ett engelskt gods/lantegendom som ideal för bygget, som ändå skiljer sig på avgörande punkter. Han ritade t ex en av det  sena 1700-talets första roterande kupoler (egentligen en uppfinning av Tycho Brahe på Ven), och här gavs också utrymme för en muralcirkel för stjärnpositionsbestämning.

Bland legendariska observatoriechefer återfinns kända namn som Ernst Öpik och J L E Dreyer, den senare en  legendarisk Tycho Brahe-forskare, katalogsammanställare m m. Dreyers egen historik borde “man” någon gång rota mer i – denne Köpenhamnsfödde astronom hade i ungdomen varit assistent hos Lord Rosse och jobbat med lordens bamseteleskop Leviathan. Dreyer gifte sig med en irländska och tvingades p g a bristen på stora instrument på Armagh att syssla med sin NGC och astronomins historia, i vilket bl a ingick hans redigering i 15 mäktiga volymer av Tychos Brahes samlade “värkar” på latin.

Observatoriet har en mycket bra hemsida, en av de bästa jag sett på länge, den är uppdaterad, lättöverskådlig och matig innehållsmässigt.

I september genomförs i Armagh en stor Internationel Meteor Conference, med det mesta av det bästa inom den senaste forskningen, ett fält där amatörobservationer också spelar en stor roll. På programmet bl a den intressanta punkten “extraterrestial meteors”, som handlar om nedslag på månytan, i planetgrannars atmosfärer och meteorobservationer från rymdbaserde instrument.

Snapsvisor med astronomiska motiv (1)

Midsommaren närmar sig med stormsteg,och det är dags att damma av de gamla snapsvisorna igen. Gärna då dem med astronomiska motiv. Kanske till och med skriva en del nya varianter. Har du nån på lager med “astromotiv”?

Första månbasen fredas?

Jag vet inget om statusen i projektet just nu, men amerikanska historiker diskuterade härom året i vilket mån det var möjligt att naturminnes- och kulturminnsfreda Apollo 11:s bas på Tranquility på månen.

UNESCO borde fundera över saken i sitt världsarvs-företagande.

Vofför  heter det på detta viset?

Akademibokhandeln i Malmö är ett skämt. “It´s neither academic, nor a bookstore…”

Bra förslag på nytt namn: Solidar.

Och i Lund har den gamla klassiska Gleerups-skylten över Akademibokhandeln tappar sitt G.

“leerup” – är inte det rentav en freudiansk slips?

Billigt och bra!

Populär Astronomi, vår tidning, vårt hus- och livorgan, vårt allt,  finns nu på Pressbyrån, kanske inte i hela riket men lite varstans i de större metropolerna.

I sommar säljs tidningen för kampanjpriset 49 kr.

Detta är överkomligt och definitivt konkurrenskraftigt visavi glassiga drakar som  Sky and telescope, Sky at Night m fl.

Glöm inte läsa ASTB:aren Peter Hemborgs rapport från hans barn- och skolverksamhet på TBO!