Spitzer avslöjar dubbelstjärnor i vardande

Av alla rymdteleskop, som jobbar 24 timmar om dygnet, glömmer vi gärna bort Spitzer Space Telescope, en av NASA:s många “missions” som levererar bilder i infrarött i strid ström. För några veckor sen dök denna  bildkarta upp på sex dubbelstjärnsystem i vardande.

Hur trånga dubbelstjärnor bildas finns det säkert en och annan teori kring, men enligt NASA:s pressmess har det bl a med asymmetrier i de ursprungliga kollapsande gas- och stoftmolnen  att göra, alltså de molekylmoln som genom gravitationens verkan så småningom bildar dessa närbelägna stjärnpar.

Att stjärnbildning pågår förstås av de grönfärgade jetstrålarna (= våglängd 4,5 micron) från molnen.

De två översta bilderna fr v visar på dubbelstjärnor som redan skapats.

Toppforskare erkänner: Jag hade FEL!!!

Hoppsan! Livet är fullt av överraskningar. Den som läser ett av de senaste ex:en av The New York Review of Books springer på en artikel av fysiklegenden Freeman Dyson, som recenserar sin kollega (och trätobroder), inte mindre legendomspunne  Nobelpristagaren 1979 Steven Weinberg.

I samband med ett fysikexperiment för ett antal år sedan erkänner Dyson i dag att han själv hade fel, att Weinberg hade rätt! Vilket inte betyder att Dyson  2010  köper allt  Weinberg numera säger om andra saker. Men i alla fall. Hur ofta händer det är en forskare erkänner att han hade “otur” när han tänkte en gång i tiden?

Boken av Steven Weinberg som recenseras bär titeln Lake Views: This World and the Universe och innehåller essäer om historia, politik och naturvetenskap i ungefär lika delar.

Yorks “dubbelobsis” klart annorlunda

Nej, alla som tror att jag varit på alla de observatorier jag skriver om här på bloggen, har nog missförstått min ambition. Har jag varit där skriver jag det.  Jag är mest ute för att snoka in arkitekturen och hur man kan bygga ett observatorium utan att det ALLTID bara handlar om en kupol. Det finns kanske nån liten ytterligare kvalitet i huset/husen, som lyfter huset med  ett teleskop inuti? Nån liten extra markör som förklarar husets ändamål? Nån liten extra arkitektonisk knorr?

Jag surfar  glatt omkring i Google-världen  och hittar ibland  riktiga fynd – som detta dubbelobsis från Canada, York-universitetets byggnader. York ligger i Toronto och kupolerna innehåller dels en Schmidt-Cassegrain (Meade) 40 cm , dels en 60 cm Cassegrain-reflektor plus en rad andra mindre bärbara teleskop.

Här förekommer, vad jag  förstår, en del forskning, amatörastronomer har så gott som fritt fram och då och då är den stora allmänheten också välkommen.

Att kunna gå in under kupolbyggnaderna är en ganska trevlig arkitektonisk innovation – trots den tråkiga betongen.

Hysch-hysch – tills vidare….

Allt är inte idyll inom vår kära vetenskap. En och annan exoplanetforskare har reagerat mot att en del vetenskapliga data från NASA:s Kepler-farkost inte direkt blir tillgängliga för alla utom för den inre Kepler-kretsen. Det handlar bl a om de 400 ljusaste planetkandidaterna, som nu ska kollas och dubbelkollas från jordbaserade teleskop denna sommar. Först därefter är det fritt fram.

Kepler-forskarna vill inte att data ska kunna misstolkas av andra forskare, att man kanske ger upphov till “false positives” när det gäller fyndet av eventuellt jordlika exoplaneter. Ibland har vetenskaparna haft för bråttom i sina slutsatser.

Debattvågorna svallar fram och tillbaka, den vetenskapliga öppenheten är inte absolut,  men på en punkt får man som världsmedborgare kanske ändå hålla med de Kepler-ansvariga:

– Om och när vi säger att vi hittat en jordlik planet runt en stjärna som påminner om solen, kan ni lita på att det är just så.