Praktkrock i rymden

Hela astronomivärlden fascineras – skräms rentav? –  av det senaste bildmaterialet från HST, Hubbleteleskopet, som  fångat in bilder på något som liknar efterskörden efter en krock i superhastighet mellan två asteroider i den s k Flora-familjen (den som kan ha orsakat dinosaurernas utdöende för 65 miljoner år sen).

— Something awfully curious is happening 100 million miles from Earth in the asteroid belt, noteras på HST:s hemsida.

Som berättar om att upptäckten skedde 6 januari genom det jordbaserade projektet LINEAR (Lincoln Near-Earth Asteroid Research), varpå Hubble-teleskopet riktades in mot kollisionspunkten – och bildbeviset gav sig självt.

Som Nasa framhåller i sitt nyhetsmeddelande härom dan tillhör “asteroid-asteroid-krockar” i realtid något av det mest sällsynta vi kan tänka oss.Bra och uppdaterad info (som vanligt!) på PopAst:s webb. Och naturligtvis på HST/Nasas egna hemsidor

Misstanken att det rör sig om en komet har övergetts av expertisen; den svans vi ser är asteroidrester som föses bakåt genom trycket från solljus och solvind.

Tips: Klicka och dubbelklicka på bilden ovan!

Fynda Lundmarks storverk

Vårt sällskaps grundare Knut Lundmarks storverk Nya himlar kom ut på Nordisk Rotogravyr 1943 – i 500 ex! En i alla avseenden märklig och magnifik bok, en sann klenod i en astronomiintresserads bokhylla. Med makalöst vackra bilder av galaxer.

Fortfarande går boken att komma över. På en nätauktion på Auktionskompaniet.com låg priset härom dan på 600 kr (utrop sanslösa 200 kr!!!), och på Bokbörsen gick priset plötsligt upp från 850 kr till 1500 kr över en förmiddag.

Är det inte fantastiskt att mitt under brinnande krig, hade vi i Sverige råd att satsa på en exklusiv bokproduktion av detta slag?

När ASTB 50-årsjubilerade 1987 hade vi Nya himlar som huvudpriset i ett lotteri. Lycklig vinnare: En viss Gunnar Larsson-Leander.

Grrr….

Krigsförbrytaren Werner von Braun

Genom åren har allt fler  bevis, allt fler dokument, kommit i dagen: Werner von Braun borde ha ställts inför en krigsförbrytarrättegång i Nürnberg.

Alla relevanta fakta finns i Michael J Neufelds till danska översatta bok Werner von Braun – Krigsingeniør og rumfartsgeni.

Vill man spela försvarsadvokat för von Braun är det mest förmildrande vi kan säga om honom att  han inte hade någon del i beslutet att använda slavarbetare i de underjordiska V2-fabrikerna och att han inte hade någon chans att hjälpa fångarna. Men han hade full vetskap om vad som försiggick i dödsfabrikerna, gruvschakten i Dora/Nordhausen –  och naturligtvis granngårds i Peenemünde – , och därför kunde han också ha ställts till svars för förbrytelser mot mänskligheten. Och förneka att han ställde  sina raketer och sitt raketkunnande till Hitlers förfogande, kunde han aldrig göra.

Minst 20 000 krigsfångar/slavarbetare omkom under vidriga omständigheter, som vanligt var det SS som styrde och ställde över slavarbetarnas väl och ve, och V2-raketerna beräknas ha dödat 7200 personer, de flesta britter.

På Youtube kan vi ta del av  en dokumentärfilm i flera delar av Aron Ranen, The Lost von Braun. Jag har tidigare haft mina dubier om denne Ranen,  men här verkar han på mycket handfast mark. Kolla här.

BBC säljer astronomitidskrift?

Vad händer med  Sky at Night, den glassiga tidskriften som BBC ger ut och som har Sir Patrick Moore som beskyddare och överguru?

Astronomikompisen i Stockholm  Carsten Nilsson, som jobbar med att följa nyhetsflödet i mediavärlden,  tipsar om nyheten att BBC Worldwide, Storbritanniens fjärde största tidskriftsförlag med över 50 titlar, kanske måste säljas eller knoppas av. Politiskt har tidskriftsförlaget blivit mycket känsligt och nu ser det ut som att BBC av sin politiska kommitté – the BBC Trust – tvingas sälja förlagsdelen.

The Sky at Night Magazine ges ut av dotterbolget BBC Magazines Bristol – BBC Worldwide är en miljardkoncern i dag, och det som inte gillas av höga lagstiftande lorder, MP:s m fl  är att företaget kopplat ihop en rad tidskrifter med populära BBC-program i tv, vilket konkurrerar ut andra röster i tidskriftsfloran.

Dagens rymdpryl

I vår jakt på prynadssaker och bruksföremål etc – en del nödvändiga, en del helt onödiga – med astronomimotiv i en eller annan form, har vi i dag kommit till en sajt,  där vi ville  läsa om de spännande försöken  att återskapa Lunar Orbiter-bilderna från 60-talet. Samtidigt sprang vi då på en skvätt reklam för olika “köbesaker”.

T ex denna Moon Views-mugg att ha med sig när man är ute och kollar månen och stjärnhimlen. En snäll och harmlös produkt med ett yttre i  keramik och  invändigt linad med stål. Bör kunna hålla chokladen eller kaffekasken varm ett par timmar när man kollar variabler, t ex.

Den moderna “rymdarkeologin” ska vi be att få återkomma till, här finns mycket att rapportera om vad gäller möjligheterna att rädda rådata från gamla magnetband och dessutom köra dem – och uppdatera dem – med hjälp av sedan länge utgången teknik (som mest bevarats av en slump).

Vesta synlig

Småplaneten Vesta, den näst största i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, upptäckt 1807, är nästan synlig för blotta ögat nu i “mittelen” av februari. Som ljusast är himlakroppen på 6,1 magnituder  17-18 februari, då den befinner sig i opposition, och den snurrar ganska raskt genom Lejonets stjärnbild.

Nasa har en rymdsond kallad Dawn på väg till himlakroppen och som förväntas nå dit nästa sommar/höst, alltså 2011.Vestas geologi anses vara en av solsystemets äldsta och enorma kratrar har dokumenterats av både HST och jätteteleskopen på W M Keck Observatory, Hawaii.

Även Ceres kommer att få en rymdkyss av Dawn-sonden.

Strindberg och Nova Persei 1901

Apropå vår (= Hans Bengtssons och min) lilla diskussion tidigare om August Strindberg och dennes eventuella novaobservationer, så är det lika bra att återge in extenso vad han plitade ner i Ockulta dagboken i samband med novan i Perseus 1901.

I denna märkliga dagbok, där Makterna spökade för Strindberg, förekommer ofta anspelningar på stjärnhimlen, vilket kopplades till hans privatliv. Även Blå boken är ju ett eldorado för den som försöker följa Strindbergs “astronomi” eller vad vi ska kalla det. Riktigt kurant tycker jag inte han är alltid.

I Lund hävdade Strindberg en gång i ett samtal med Bengt Lidforss att månens framsida återspeglade Amerika.

— Men det borde ju rent logiskt vara Europa i så fall, invände Lidforss.

— När man ställer upp hypoteser får man inte vara småknusslig, ska Strindberg ha svarat.

På Strindberg-museet i Stockholm finns en tub, som någon astronomikunnig borde kika på och i. Använde vår store författare  den nånsin  för astronomiska observationer? En lämplig miniuppgift för Strindberg-vetarna inför 100-årsminnet 2012 av Strindbergs död.