Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Årsmötet var den 30 mars och avlöpte utan några större överraskningar. Kvällens huvudföredrag hölls av vår egen medlem, Lars-Åke Truedsson som, förutom att vara en synnerligen flitig solobservatör, också har fördjupat sig i hur samspelet mellan jorden och solen påverkar vårt klimat. Enligt Lars-Åke kan de nuvarande klimateffekterna till stor del förklaras av naturliga och periodiska förändringar.
- Uppgifter
Den 23 feb bekantade vi oss med en ny gren av astronomin, nämligen den del där man studerar gammastrålning. Hur universum ser ut i denna extremt energirika strålningsform berättade astrofysikern Yvonne Becherini från Linnéuniversitetet. I sin forskning använder hon bl a ett stort Cherenkov-teleskop placerat i Namibia.
Vi hade också en unik Skypeintervju med kollegor från andra sidan jorden!
- Uppgifter
Vi inledde 2017 med att bjuda in astrofysikern Henrik Hartman, Malmö högskola, att berätta om den unika stjärnan Eta Carinae. Det är en instabil jättestjärna, en miljon gånger mer ljusstark än solen och omgiven av något som vi idag ser som en välkänd nebulosa. Vi fick en resa om och kring ett av universums mest fascinerande objekt, med spännande fenomen men också många olösta frågor!
- Uppgifter
Finns det intelligenta varelser på andra planeter i universum? Vilka förutsättningar krävs för att intelligens, kommunikations-förmåga och tekniska civilisationer ska kunna uppstå? Det berättade David Dunér, professor och forskare i kognitiv semiotik, om på vårt sammanträde den 1 dec.
Och vi fick förstås rykande färska nyheter både från sällskapet och från universum i övrigt!
- Uppgifter
Hösten 1956 utkom Harry Martinsons epos Aniara - ett verk som skakade både samtid och eftervärld. Vi uppmärksammade författaren och Aniara på höstens andra träff. Huvudföredraget hölls av Martinson-kännaren, litteraturprofessorn Johan Stenström.
Dessutom blev det spännade astronomiska nyheter, bl a om Gaia-satellitens första resultat.
- Uppgifter
Höstsäsongen är igång och på vårt första möte berättade Peter Linde om det europeiska extremt stora teleskopet (E-ELT). Blir det en ny revolution inom astronomin? På mötet fick vi också fylliga rapporter om sommarens timade och höstens kommande aktiviteter.
- Uppgifter
Till vårens sista möte bjöd vi in prof Leif Lönnblad, teoretisk fysiker från Lunds universitet, som berättade om de nyupptäckta gravitationsvågorna och andra fascinerande sätt att observera universum. Gravitationsvågornas existens öppnar nämligen även upp ett helt nytt fönster för astronomiska observationer av extrema händelser i univer sum.
- Uppgifter
Den 31 mars hade sällskapet årsmöte på Tycho Brahe-observatoriet. Förutom årsmötesförhandlingarna fick vi en rapport från solförmörkelsen i Indonesien och en redogörelse för ett förslag till ett naturumområde nära TBO. Dessutom berättade Peter Hemborg om sin unika donation, med många års klippsamlande från rymd och astronomi. Vi avslutade med lite ögongodis i videoform.
- Uppgifter
Till årets första sammanträde den 28 jan hade vi inbjudit prof David Dunér från Pufendorf-institutet, men tyvärr blev han förhindrad att komma. I stället hoppade ordföranden Peter Linde in för att på samma tema ge kvällens huvudföredrag. Vi fick också bilder från Pluto och icke minst en fin presentation av studentföreningen ALVAS verksamhet.
- Uppgifter
I början av förra seklet hittades ett unikt föremål på havsbotten nära grekiska ön Antikythera. Forskningen pekar på att detta varit ett avancerat instrument, en analog dator avsedd att förutsäga händelser på himlen. Experten Ingvar Pehrson besökte oss och berättade mer om denna märkliga och spännande antika uppfinning. Vi fick också höra om senaste astronomiska nytt och om astronomisatsningar på sociala media.
- Uppgifter
Dagens kosmologi har många spekulativa inslag kring universums födelse i stora smällen, om det finns andra universa än vårt, mm. På höstens tredje möte blev prof em Bengt E Y Svensson vår gäst. Bengt är professor i teoretisk fysik med kosmologi som specialintresse. Hans föredrag hade den spännande titeln "Kosmologin idag – vetenskap och spekulation".
- Uppgifter
Den 27 augusti inledde vi höstsäsongen på Tekniska museet med ett föredrag av Anders Nyholm, vår tidigare styrelsemedlem som nu doktorerar i Stockholm. Vad krävs för att en stjärna ska smälla av på detta sätt och vilka processer äger rum i en supernova? Anders gav många av svaren.
- Uppgifter
På höstens andra möte fick vi besök av Hampus Nilsson från Lunds observatorium. Han forskar i laboratorieastrofysik. Med hjälp av praktiska experiment förklarade Hampus spektralanalys. Extremt noggranna mätningar i laboratoriet möjliggör förståelse av detaljer i stjärnors och galaxers egenskaper. På mötet fick vi också nyheter om månförmörkelse, Science Safari och mycket annat.
- Uppgifter
Årsmötet hölls traditionsenligt på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev alltså årsmötes-förhandlingar, med redogörelser för verksam-heten, styrelseval, etc. Därefter var allt ljus på Orionnebulosan! Vi fick vackra bilder, historien bakom M42 och astronomen Bertil Pettersson berättade om sin katalog på unga stjärnor.
- Uppgifter
Är det möjligt att resa till Mars? Ett en del tror det och arbetar aktivt för att nå dit. Martina Johansson tog chansen när det holländska företaget Mars One gav möjligheten att bli en del av rymdfartens största pionjäräventyr sedan månlandningen.
Den 26 februari fick vi höra Martina berätta själv om äventyret och hur det gått. Dessutom var det gott om både förenings- och astronomiska nyheter.
- Uppgifter
I augusti i fjor, efter tio års färd i solsystemet, nådde den europeiska rymdfarkosten Rosetta äntligen sitt mål: kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Tre månader senare genomfördes den första mjuklandningen på en komet någonsin. På årets första möte berättade Gabriella Stenberg Wieser, forskare på IRF i Kiruna, om den spännande resan.
- Uppgifter
Den 4 dec fick vi höra litteratur-vetenskapsdoktoranden Daniel Helsing berätta om legenden Carl Sagan. Daniel berättade bl a om hur Sagan i TV-serien gick tillväga för att förmedla modern vetenskap till en allmän publik. På kvällens program stod även Rosetta, bibliotekspresentation, prisutdelning och bokrecension.
- Uppgifter
Denna gång fick vi en unik inblick i Gaia-projektet. Gaia är en astrometrisk satellit som nu påbörjat sina observationer i rymden. Professor Lennart Lindegren från astronomiska institutionen i Lund är en av de ledande vetenskapsmännen bakom projektet och berättade vad som hittills gjorts efter uppskjutningen.
- Uppgifter
Mötet den 25 september handlade om resor till stjärnorna. Är det bara science fiction eller finns det en realistisk möjlighet att genomföra en sådan resa? Sciencefiction-gurun Bertil Falk berättade om fantastiska rymdskepp från litteraturen och sällskapets ordförande Peter Linde gav oss en del hårda fakta om tekniska problem och lösningar. Varför alls göra resan och vilka resurser krävs?
- Uppgifter
Höstens första möte hölls på Tycho Brahe-observatoriet och ägnades åt amatörastronomi. Christer Kjellner, AstroSwedens grundare, berättade om filosofin bakom företaget och hur det utvecklats. AstroSweden är är störst på astronomisk utrustning i Sverige.
Vår egen Peter Larsson visade hur man gör magnifika solbilder och vi fick nyheter om Rosetta och om vår nya boksamling. Håkan Barregård rapporterade från sitt besök på Ölands stjärnträff.
- Uppgifter
Kvällens huvudföredrag handlade om solstormar och dess effekter. Det var Peter Wintoft från Institutet för rymdfysik i Lund som gav oss en spännande inblick i dessa fenomen, som är speciellt aktuella just nu när solen befinner sig i en aktiv fas.
- Uppgifter
Årsmötet hölls som vanligt på Tycho Brahe-observatoriet och kvällens föredragshållare var Leif Petersson som visade upp delar av sin astronomiska frimärkssamling och gav en underhållande beskrivning av deras bakgrund.
Några avgick ur styrelsen som å andra sidan fick ett par nya tillskott.
- Uppgifter
På sällskapets 400:e sammanträde genom tiderna berättade docent Marie Dacke om forskningen kring dyngbaggars navigering efter stjärnhimlen. Hon har visat att dyngbaggar håller rak kurs i nattmörkret tack vare Vintergatans ljusa band på himlen. På mötet fick vi också en återblick från sällskapets och astronomins historia.
- Uppgifter
Den 30 jan fick sällskapets medlemmar stifta bekantskap med en helt ny vetensskap, astrogeobiologin. Professor Birger Schmitz gästade oss och gav en lysande exposé i ämnet. Schmitz berättade bl a om den revolutionerande teknik han utvecklat för att kunna identifiera meteoriter och mikrometeoriter nerfallna på jorden genom historien.
Sida 3 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
