Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Vad har internet och det svenska elkraftnätet med astronomi att göra? - Kanske inte så mycket, mer än att datanät blivit en viktig förutsättning för storskaliga astronomiska projekt och att solstormar kan påverka kraftnäten i Sverige och världen. Om detta kunde Torsten Cegrell, professor vid KTH, berätta vid ASTBs och Skånska Ingenjörs-klubbens gemensamma möte på Tekniska museet den 22 nov.
- Uppgifter
Novembers första dag kännetecknades av ett väder som knappast var astronomiskt utan snarare kunde beskrivas med Strindbergstiteln "Inferno". Strindberg och astronomin var i varje fall huvudtemat för kvällen på Lunds stadsbibliotek med Ulf R Johansson som leading star.
Vi fick en spännande inblick i Strindbergs astronomiska teorier - som inte är riktigt lika berömda som hans romaner...
- Uppgifter
LOFAR – Low Frequency Array – är ett radioteleskop för långa våglängder och innebär en ny era för radioastronomin. Prof Hans Olofsson från Onsala rymdobservatorium berättade på septembermötet om detta jättelika europeiska radioteleskop. Det är mekaniskt enkelt men använder i gengäld mycket avancerad signalbehandling.
- Uppgifter
Höstens första möte hölls på Tycho Brahe-observatoriet i ett fullsatt auditorium, ca 60 personer. Mikrobiologen Leif Petersson berättade om hur fantastiskt livet är i mikrokosmos-perspektiv och utvecklade vilka möjligheter till liv han trodde det fanns ute i universum och hur man eventuellt kan kommunicera med det.
- Uppgifter
Den 26 april firade sällskapet 75 år med en särskild jubileumsmiddag i Lund. Ett femtiotal medlemmar mötte upp till en mycket lyckad kväll med god mat och hög stämning. Särskilt inbjudna var vetenskapshistorikerna Johan Kärnfält och Gustav Holmberg som berättade om sitt nystartade projekt för att dokumentera den svenska amatörastronomin.
Därefter presenterades sällskapets speciella hyllning till grundaren, den legendariske professorn, Knut Lundmark. Det är en unik hemsida, www.knutlundmark.se, som dokumenterar Lundmarks gärning som vetenskapsman och popularisator.
Kvällens höjdpunkt var utdelningen av Lundmarkstipendiet på 5000 kr. Den överraskade och glada mottagaren var Charlotte S Helin från Hallands Astronomiska Sällskap, som förutom prispengar fick diplom och blommor. Motiveringen var "för stora ideellt bedrivna populärastronomiska insatser i Knut Lundmarks anda."
- Uppgifter
Den 22 mars höll sällskapet sitt årsmöte, denna gång på vårt eget Tycho Brahe-observatorium. Efter årsmötesförhandlingarna berättade gymnasisterna Albin Walldén och Max Nordin från Värnamo om sitt spännande projekt på observatoriet med studier av nära och avlägsna planeter. Anna Árnadóttir berättade om sitt möte med astronauten Bonnie Dunbar.
- Uppgifter
GAIA är ett ambitiöst europeiskt rymdprojekt, vars syfte är att utföra den största undersökningen av vår galax hittills. Genom att observera hela himlavalvet i fem år kommer rymdsonden GAIA att kunna kartlägga en miljard stjärnor och andra punktliknande ljuskällor på himlen. Den 23 februari berättade David Hobbs från Lunds observatorium om de fantastiska möjligheterna med denna satellit. Platsen var Vattenhallen i Lund.
- Uppgifter
Mötet den 26 januari handlade om osynliga ting. Professor Torbjörn Sjöstrand, expert på teoretisk partikelfysik, berättade om forskningen efter mörk materia. Han fick också tillfälle att tydliggöra varför mörk energi måste existera och pekade på en teoretiskt möjlig koppling mellan dessa.
- Uppgifter
Höstsäsongens sista möte hade temat "Astronomiskt julbord – läckerheter från universum". I en serie korta inslag fick vi en exposé över spännande astronomiska nyheter - alltifrån Knut Lundmark till överljusneutriner.
- Uppgifter
Höstens andra möte hölls för första gången på Tycho Brahe-observatoriet i Oxie. Det blev en "smyginvigning" för den nya föreläsningslokalen. Det fungerade utmärkt, ett 50-tal deltagare hade kommit för att höra kvällens huvudföredragshållare, Johan Warell. Han berättade om de senaste rönen från planeten Merkurius.
- Uppgifter
På tredje höstmötet gästades vi av Susanne Aalto, forskare från Onsala rymdobservatorium. Hon berättade om den senaste forskningen runt kolliderande galaxer i universums utkanter. Susanne gav en livfylld bild av de kosmiska skeendena och avslöjade att hon kommer att vara bland de första som använder världens största radioteleskop, ALMA.
- Uppgifter
Höstens första möte gästade sällskapet Fysicum i Lund, där vi blev bjudna på en spektakulär show med fysikexperiment och lasershow. Under ledning av Per-Olof Zetterberg sparades det inte på de audiovisuella effekterna.
- Uppgifter
När rymdsonden SMART-1 2004 gick in i bana kring månen visade den att Sverige kan genomföra expeditioner till yttre rymden. Då fick konstnären Mikael Genberg sin idé om att ställa ett rött hus på månens yta.
Emil Vinterhav, civilingenjör från LTH, nu chef vid Rymdbolagets avdelning för rymdfarkoster, berättade den 28 april om de spännande planerna.
- Uppgifter
Mikrobiologen Leif Petersson berättade den 24 mars, på sällskapets årsmöte, om den fantastiska värld som öppnar sig när livets egenskaper studeras i detalj.
Årsmötet genomfördes i god ordning med redovisning och godkännande av verksamhet och ekonomi.
- Uppgifter
Den 24 februari besökte Kim Nilsson oss och berättade om "arkeologisk astronomi". Kim, tidigare amatörastronom från Malmö, har arbetat de senaste åren vid ESO som sk Hubble-astronom. Hon berättade om sina studier av avlägsna galaxer med syftet att öka förståelsen av hur galaxer uppstår och utvecklas.
- Uppgifter
Det nya året inleddes den 27 jan med en "astronomisk julgransplundring", dvs ett antal godbitar presenterades i mindre format. På menyn fanns så olika saker som underättelser för rymdfarare och radio-observationer av Andromedagalaxen.
Fotografen Torbjörn Andersson visade utdrag från sin nya fotobok över Malmö, bl a med bilder från Tycho Brahe-observatoriet.
- Uppgifter
Mikael Lerner, forskare verksam vid Chalmers i Göteborg, berättade på decembermötet om det gigantiska teleskopet konstruerat i en naturlig dalsänka i Puerto Rico. Teleskopet används både för traditionell radioastronomi, sökandet efter utomjordiska signaler (SETI) och som dramatisk miljö i spektakulära filmer, t ex James Bond i GoldenEye.
- Uppgifter
Sällskapets sammanträde på Lunds stadsbibliotek den 28 oktober blev en lyckad blandning av astronomi och kultur. Vi fick njuta av nykomponerad astronomimusik, höra om tidsresor på 1800-talet, beskåda världar som ännu ej besökts samt avslutningsvis se delar av den unika Aniarabaletten.
- Uppgifter
Frida Palmér var första kvinna som doktorerade i ämnet astronomi i Sverige. Det skedde i Lund, och det skedde under vår grundares, Knut Lundmarks, tid som professor. Men Frida Palmér ägnade sig inte bara åt astronomi. Under kriget arbetade hon för FRA och sedan som fysiklektor i Halmstad.
Den 23 sept belystes Frida Palmérs liv av tre experter, Charlotte Helin, Gustav Holmberg och Ulf R Johansson.
- Uppgifter
Vad skulle hända med vårt tänkande i mötet med en annan främmande civilisation, med varelser av en helt annan miljö, biologi och kultur? Skulle det vara möjligt att kommunicera med dem och skulle vi förstå varandra? Om de kom hit, vad skulle hända då? Och om vi kommer till en främmande utomjordisk miljö, skulle vi förstå vad vi såg?
David Dunér, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, diskuterade dessa spännande frågor vid sällskapets första höstmöte den 26 augusti.
- Uppgifter
Jens Vellev, lektor i medeltids-arkeologi vid Århus universitet, som kallats ’Danmarks svar på Indiana Jones’, besökte oss den 22 april. Han har nyligen fått tillstånd att öppna Tycho Brahes grav i Prag för att med modern teknik söka svar på bl a orsaken till Tychos död. Med utgångspunkt i arkeologiska och skriftliga källor berättade Jens om nya infallsvinklar till förståelsen av Tycho Brahes liv och gärning.
- Uppgifter
Den 25 feb berättade Uffe Gråe Jørgensen, Köpenhamns universitet, på ett "glimrende" sätt om exoplaneter på sällskapets möte. Det är bara 15 år sedan den första planeten kring en annan stjärna upptäcktes. Helt nyligen har man upptäckt de första potentiellt beboeliga planeterna och inom 10 år vet vi troligen hur många jordliknande planeter som kan finnas i vår galax.
- Uppgifter
Jorden, solen och de stjärnor som vi ser på natthimlen ligger alla i de yttre delarna av vår egen galax, Vintergatan. Men hur kan vi skapa oss en bild av Vintergatan, som vi ju ser ’inifrån’? Nyligen disputerade Anna S. Árnadóttir gav oss svaret på årsmötet den 25 mars.
Dessutom var det årsmötesförhandlingar med redogörelser och styrelseval....
- Uppgifter
Civilingenjör Björn Gimle, Stockholm, berättade den 28 januari om satelliter av olika slag och om observationer av dem. Björn är en av landets främsta experter på ämnet och hade en mängd spännande bilder att visa upp. Tips om lämpliga webb-platser bidrog till att publiken kom hem både med nya kunskaper och ökat intresse!
Kvällen i övrigt ägnades åt rykande aktuella astronomiska nyheter, en presentation av vår nya blogg samt rapport från den ringformiga solförmörkelsen på Maldiverna.
Sida 4 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
