Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Big Bang var ett begrepp som myntades av astronomen Fred Hoyle med avsikt att nedvärdera teorin om att universum uppstod vid ett bestämt tillfälle. Numera har teorin blivit allmänt accepterad, men innehåller fortfarande obesvarade frågor. Prof Cecilia Jarlskog, teoretisk partikelfysiker med starkt och långvarigt intresse för frågor kring universums uppkomst, gav på årets sista möte den 3 dec en enkel beskrivning av dessa problem och diskuterade möjliga ”lösningar”.
- Uppgifter
TWAN, Världen om natten – vår natur och vårt kulturarv, tillsammans med vår gemensamma stjärnhimmels skönhet – en vision som nyligen belönats med det prestigefyllda Lennart Nilsson-priset. Grundaren av TWAN, fotografen Babak A. Tafreshi, besökte oss den 20 okt och visade, först i Sverige, de fantastiska bilderna som han och och hans kollegor producerat. Vi ger ett smakprov i ett litet bildspel.
- Uppgifter
Den 20 okt var prof Dainis Dravins gäst och föreläste om Framtida europeisk astronomi - de kommande 20 åren. Han berättade inte bara om de närmast liggande projekten som ELT och SKA utan också mera framtida planer på avancerade mark- och rymdbaserade instrument.
Anders Nyholm gav en livfull och unik inblick i ett märkligt människoöde - Astolf Mozart Möller, astronom och tonsättare från Helsingborg
- Uppgifter
Kan vi verkligen återskapa förhållandena som rådde vid universums skapelse? Jodå, vid Large Hadron Collider experimentet på CERN kollideras protoner med så höga energier att vi får en liten, liten storsmäll! Leif Lönnblad, som är professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet, berättade vid mötet den 24 september om arbetet med att utveckla modeller för de högenergetiska protonkollisionerna.
- Uppgifter
Den 27 augusti gästades sällskapet av Håkan Svedhem, som är vetenskaplig ledare för rymdsonden Venus Express, som nu gör detaljerade studier från sin omloppsbana runt Venus. Vi fick höra varför Venus, som en gång liknade jorden, har en sådan våldsam och giftig atmosfär och många andra spännande detaljer om resultaten från rymdsonden.
- Uppgifter
Sven Grahn: Esrange – Sveriges tredje rymdbas – mycket mer än raketer
Sveriges rymdbas Esrange invigdes 1966 som en europeisk bas för att sända upp forskningsraketer. Sverige tog över basen 1972 och Rymdbolaget bildades för att sköta basen och hjälpa forskarna att använda basen. Men sedan dess har Esrange utvecklats till en bas för forskning med ballonger, styrning av och kommunikation med satelliter.
I ett arrangemang den28 april 2009 av Skånska Ingenjörsklubben i samverkan med Flygtekniska Föreningen och Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe, fick vi höra ett spännande föredrag av Sven Grahn, välkänd svensk profil inom rymdforskningen.
- Uppgifter
Torsdagen den 26 mars 2009
En reseberättelse om en studieresa till NASA Johnson Space Center i Houston hösten 2008 med Fredrik Hyltén-Cavallius. Resan gav också erfarenhet av vilka naturkrafter som kan härja på vår jord. Mötet är även sällskapets årsmöte. Sällskapets verksamhetsberättelse för år 2008 finns nu tillgänglig. Det senaste Cassiopeiabladet finns här.
- Uppgifter
Drama, musik och astronomi blev en lyckad kombination den 16 april på Malmö stadsbibliotek. Frans Hagerman och hans kvartett framförde först nyskriven astronomiskt inspirerad musik med titlarna Saturnus ringar och Enceladus. Publiken var begeistrad.
Därefter berättade Ulf R Johansson om Galileo och hans epokgörande upptäckter, varefter han kom in på Bertholt Brechts pjäs om Galileo. Skådespelaren Arne Strömgren framförde inlevelsefullt valda delar ur Galileos brev och uppspelningen av delar av radioteaterns uppsättning 1959 av pjäsen ”Galileis liv” med Max von Sydow satte fantasin i rörelse.
- Uppgifter
På årets första sammanträde den 29 jan fick vi höra ett spännade föredrag om Galileo av prof Bengt E Y Svensson med titeln "Spionkikaren som förändrade världen". Han betonade den stora roll som Galileo spelat för framväxten av en modern kosmologi.
- Uppgifter
De är flercelliga, ryggradslösa djur som är cirka en millimeter stora. De finns i nästan alla världens ekosystem. Det unika med dem är att de klarar regelbunden uttorkning och kan förlora nästan allt vatten de har i kroppen. Nu har Ingemar Jönsson vid högskolan i Kristianstad visat att de även klarar rymdens vakuum och kosmiska strålning.
Plats: (obs!) Astronomihuset, Sölvegatan 27, Lund
"Lundmarksalen", bv, till höger från entrén
Sida 5 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
