Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
På tredje höstmötet gästades vi av Susanne Aalto, forskare från Onsala rymdobservatorium. Hon berättade om den senaste forskningen runt kolliderande galaxer i universums utkanter. Susanne gav en livfylld bild av de kosmiska skeendena och avslöjade att hon kommer att vara bland de första som använder världens största radioteleskop, ALMA.
- Uppgifter
Höstens första möte gästade sällskapet Fysicum i Lund, där vi blev bjudna på en spektakulär show med fysikexperiment och lasershow. Under ledning av Per-Olof Zetterberg sparades det inte på de audiovisuella effekterna.
- Uppgifter
När rymdsonden SMART-1 2004 gick in i bana kring månen visade den att Sverige kan genomföra expeditioner till yttre rymden. Då fick konstnären Mikael Genberg sin idé om att ställa ett rött hus på månens yta.
Emil Vinterhav, civilingenjör från LTH, nu chef vid Rymdbolagets avdelning för rymdfarkoster, berättade den 28 april om de spännande planerna.
- Uppgifter
Mikrobiologen Leif Petersson berättade den 24 mars, på sällskapets årsmöte, om den fantastiska värld som öppnar sig när livets egenskaper studeras i detalj.
Årsmötet genomfördes i god ordning med redovisning och godkännande av verksamhet och ekonomi.
- Uppgifter
Den 24 februari besökte Kim Nilsson oss och berättade om "arkeologisk astronomi". Kim, tidigare amatörastronom från Malmö, har arbetat de senaste åren vid ESO som sk Hubble-astronom. Hon berättade om sina studier av avlägsna galaxer med syftet att öka förståelsen av hur galaxer uppstår och utvecklas.
- Uppgifter
Det nya året inleddes den 27 jan med en "astronomisk julgransplundring", dvs ett antal godbitar presenterades i mindre format. På menyn fanns så olika saker som underättelser för rymdfarare och radio-observationer av Andromedagalaxen.
Fotografen Torbjörn Andersson visade utdrag från sin nya fotobok över Malmö, bl a med bilder från Tycho Brahe-observatoriet.
- Uppgifter
Mikael Lerner, forskare verksam vid Chalmers i Göteborg, berättade på decembermötet om det gigantiska teleskopet konstruerat i en naturlig dalsänka i Puerto Rico. Teleskopet används både för traditionell radioastronomi, sökandet efter utomjordiska signaler (SETI) och som dramatisk miljö i spektakulära filmer, t ex James Bond i GoldenEye.
- Uppgifter
Sällskapets sammanträde på Lunds stadsbibliotek den 28 oktober blev en lyckad blandning av astronomi och kultur. Vi fick njuta av nykomponerad astronomimusik, höra om tidsresor på 1800-talet, beskåda världar som ännu ej besökts samt avslutningsvis se delar av den unika Aniarabaletten.
- Uppgifter
Frida Palmér var första kvinna som doktorerade i ämnet astronomi i Sverige. Det skedde i Lund, och det skedde under vår grundares, Knut Lundmarks, tid som professor. Men Frida Palmér ägnade sig inte bara åt astronomi. Under kriget arbetade hon för FRA och sedan som fysiklektor i Halmstad.
Den 23 sept belystes Frida Palmérs liv av tre experter, Charlotte Helin, Gustav Holmberg och Ulf R Johansson.
- Uppgifter
Vad skulle hända med vårt tänkande i mötet med en annan främmande civilisation, med varelser av en helt annan miljö, biologi och kultur? Skulle det vara möjligt att kommunicera med dem och skulle vi förstå varandra? Om de kom hit, vad skulle hända då? Och om vi kommer till en främmande utomjordisk miljö, skulle vi förstå vad vi såg?
David Dunér, docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, diskuterade dessa spännande frågor vid sällskapets första höstmöte den 26 augusti.
- Uppgifter
Jens Vellev, lektor i medeltids-arkeologi vid Århus universitet, som kallats ’Danmarks svar på Indiana Jones’, besökte oss den 22 april. Han har nyligen fått tillstånd att öppna Tycho Brahes grav i Prag för att med modern teknik söka svar på bl a orsaken till Tychos död. Med utgångspunkt i arkeologiska och skriftliga källor berättade Jens om nya infallsvinklar till förståelsen av Tycho Brahes liv och gärning.
- Uppgifter
Den 25 feb berättade Uffe Gråe Jørgensen, Köpenhamns universitet, på ett "glimrende" sätt om exoplaneter på sällskapets möte. Det är bara 15 år sedan den första planeten kring en annan stjärna upptäcktes. Helt nyligen har man upptäckt de första potentiellt beboeliga planeterna och inom 10 år vet vi troligen hur många jordliknande planeter som kan finnas i vår galax.
- Uppgifter
Jorden, solen och de stjärnor som vi ser på natthimlen ligger alla i de yttre delarna av vår egen galax, Vintergatan. Men hur kan vi skapa oss en bild av Vintergatan, som vi ju ser ’inifrån’? Nyligen disputerade Anna S. Árnadóttir gav oss svaret på årsmötet den 25 mars.
Dessutom var det årsmötesförhandlingar med redogörelser och styrelseval....
- Uppgifter
Civilingenjör Björn Gimle, Stockholm, berättade den 28 januari om satelliter av olika slag och om observationer av dem. Björn är en av landets främsta experter på ämnet och hade en mängd spännande bilder att visa upp. Tips om lämpliga webb-platser bidrog till att publiken kom hem både med nya kunskaper och ökat intresse!
Kvällen i övrigt ägnades åt rykande aktuella astronomiska nyheter, en presentation av vår nya blogg samt rapport från den ringformiga solförmörkelsen på Maldiverna.
- Uppgifter
Big Bang var ett begrepp som myntades av astronomen Fred Hoyle med avsikt att nedvärdera teorin om att universum uppstod vid ett bestämt tillfälle. Numera har teorin blivit allmänt accepterad, men innehåller fortfarande obesvarade frågor. Prof Cecilia Jarlskog, teoretisk partikelfysiker med starkt och långvarigt intresse för frågor kring universums uppkomst, gav på årets sista möte den 3 dec en enkel beskrivning av dessa problem och diskuterade möjliga ”lösningar”.
- Uppgifter
TWAN, Världen om natten – vår natur och vårt kulturarv, tillsammans med vår gemensamma stjärnhimmels skönhet – en vision som nyligen belönats med det prestigefyllda Lennart Nilsson-priset. Grundaren av TWAN, fotografen Babak A. Tafreshi, besökte oss den 20 okt och visade, först i Sverige, de fantastiska bilderna som han och och hans kollegor producerat. Vi ger ett smakprov i ett litet bildspel.
- Uppgifter
Den 20 okt var prof Dainis Dravins gäst och föreläste om Framtida europeisk astronomi - de kommande 20 åren. Han berättade inte bara om de närmast liggande projekten som ELT och SKA utan också mera framtida planer på avancerade mark- och rymdbaserade instrument.
Anders Nyholm gav en livfull och unik inblick i ett märkligt människoöde - Astolf Mozart Möller, astronom och tonsättare från Helsingborg
- Uppgifter
Kan vi verkligen återskapa förhållandena som rådde vid universums skapelse? Jodå, vid Large Hadron Collider experimentet på CERN kollideras protoner med så höga energier att vi får en liten, liten storsmäll! Leif Lönnblad, som är professor i teoretisk fysik vid Lunds universitet, berättade vid mötet den 24 september om arbetet med att utveckla modeller för de högenergetiska protonkollisionerna.
- Uppgifter
Den 27 augusti gästades sällskapet av Håkan Svedhem, som är vetenskaplig ledare för rymdsonden Venus Express, som nu gör detaljerade studier från sin omloppsbana runt Venus. Vi fick höra varför Venus, som en gång liknade jorden, har en sådan våldsam och giftig atmosfär och många andra spännande detaljer om resultaten från rymdsonden.
- Uppgifter
Sven Grahn: Esrange – Sveriges tredje rymdbas – mycket mer än raketer
Sveriges rymdbas Esrange invigdes 1966 som en europeisk bas för att sända upp forskningsraketer. Sverige tog över basen 1972 och Rymdbolaget bildades för att sköta basen och hjälpa forskarna att använda basen. Men sedan dess har Esrange utvecklats till en bas för forskning med ballonger, styrning av och kommunikation med satelliter.
I ett arrangemang den28 april 2009 av Skånska Ingenjörsklubben i samverkan med Flygtekniska Föreningen och Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe, fick vi höra ett spännande föredrag av Sven Grahn, välkänd svensk profil inom rymdforskningen.
- Uppgifter
Torsdagen den 26 mars 2009
En reseberättelse om en studieresa till NASA Johnson Space Center i Houston hösten 2008 med Fredrik Hyltén-Cavallius. Resan gav också erfarenhet av vilka naturkrafter som kan härja på vår jord. Mötet är även sällskapets årsmöte. Sällskapets verksamhetsberättelse för år 2008 finns nu tillgänglig. Det senaste Cassiopeiabladet finns här.
- Uppgifter
Drama, musik och astronomi blev en lyckad kombination den 16 april på Malmö stadsbibliotek. Frans Hagerman och hans kvartett framförde först nyskriven astronomiskt inspirerad musik med titlarna Saturnus ringar och Enceladus. Publiken var begeistrad.
Därefter berättade Ulf R Johansson om Galileo och hans epokgörande upptäckter, varefter han kom in på Bertholt Brechts pjäs om Galileo. Skådespelaren Arne Strömgren framförde inlevelsefullt valda delar ur Galileos brev och uppspelningen av delar av radioteaterns uppsättning 1959 av pjäsen ”Galileis liv” med Max von Sydow satte fantasin i rörelse.
- Uppgifter
På årets första sammanträde den 29 jan fick vi höra ett spännade föredrag om Galileo av prof Bengt E Y Svensson med titeln "Spionkikaren som förändrade världen". Han betonade den stora roll som Galileo spelat för framväxten av en modern kosmologi.
- Uppgifter
De är flercelliga, ryggradslösa djur som är cirka en millimeter stora. De finns i nästan alla världens ekosystem. Det unika med dem är att de klarar regelbunden uttorkning och kan förlora nästan allt vatten de har i kroppen. Nu har Ingemar Jönsson vid högskolan i Kristianstad visat att de även klarar rymdens vakuum och kosmiska strålning.
Plats: (obs!) Astronomihuset, Sölvegatan 27, Lund
"Lundmarksalen", bv, till höger från entrén
Sida 5 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
