Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Den 29 okt hade vi ett mera ordinarie månadsmöte – fast på nätet. Professor Dainis Dravins från Lunds observatorium tittade i kristallkulan och spekulerade på det spännande temat "Astronomin om 100 år". Det blev en hisnande resa i framtida astronomiska äventyr. Som vanligt inledde vi mötet med några rykande aktuella nyheter.
- Uppgifter
Pandemin präglar fortfarande samhället – så också våra aktiviteter, vi har fått ställa om, förhoppningsvis tillfälligt, till att träffas via nätet. Hösten har hittills innehållit två digitala onsdagsklubbkvällar. På den första blev det rapporter från sommarens observationer och på den andra fick vi se resultat från "Stjärnförsöket".
- Uppgifter
Vårt tidigare uppskjutna årsmöte hölls nu istället den 23 april i form av ett unikt cybermöte. Omständigheterna gjorde det omöjligt att hålla det traditionsenligt på Tycho Brahe-observatoriet. Tidigare tester hade utfallit väl och allt fungerade enligt planerna. Förutom årsmötesförhandlingar fick vi även höra hur solen mår, senaste rymdfartsnytt och boknytt.
- Uppgifter
Vårens andra månadsmöte gav oss spännande glimtar från olika delar av astronomin. Stockholmsastronomen Dan Kiselman kommenterade i en Skype-intervju de senaste solobservationerna och i ett kortföredrag stod astronomiska nobelpriser på menyn. Latinskolegymnasister redovisade ett avancerat obser vationsprojekt och vi öppnade frågelådan där vi gemensamt försökte svara på kniviga astronomifrågor.
- Uppgifter
Vi inledde det nya decenniet med att inbjuda Anders Nyholm, vår tidigare aktive medlem och v ordförande. Anders disputerade nyligen i Stockholm som expert på supernovor och deras påverkan på sin omgivning. Han berättade om nya upptäckter som visar att en del supernovor föregås av mindre "dödsryckningar", svåra att skilja från äkta supernovor. Hur ser man skillnaden och vilken ny kunskap ger oss detta?
- Uppgifter
Säsongens sista månadsmöte blev en höjdpunkt. Vi hade bjudit in geologen Birger Schmitz. som nyligen uppdagat effekterna av en asteroidkollision för 470 miljoner år sedan. Solsystemet fylldes då med fint damm och mindre ljus från solen nådde jorden. I en dittills varm värld utvecklades plötsligt en istid. Märkligt nog fick det positiva effekter för livet på jorden.
Som vanligt föregicks huvudföredraget av intressanta kortpunkter.
- Uppgifter
Den 7 nov blev det ett astronomiskt smörgåsbord med varierade goda smårätter! På menyn fanns nyheter från astronomin och rymdfarten och en ny omgång fantastiska astrobilder. En koppling gjordes mellan sf-filmen "2001" och exoplaneterna och därefter avslöjade vi hur en känd ASTB-profil blev intresserad av astronomi.
- Uppgifter
På höstens andra månadsmöte låg fokus på observationell astronomi. Vi fick bl a se några spännande amatörastrobilder. Men huvudnumret denna gång var ingen föreläsare – utan det nya 60 cm teleskopet som just installerats på observatoriet i Lund. Hampus Nilsson gav bakgrunden och sedan blev det en förhandsvisning för sällskapet.
- Uppgifter
I år är det ju 50 år sedan den historiska månlandningen. På höstsäsongens första månadsmöte fick vi höra vår egen expert Leif Petersson berätta om händelser och egenheter som banade väg till månen. Varför förlorade Sovjetunionen kapplöpningen till månen? Vi fick också se ett solförmörkelsereportage och höra de senaste astronomi- och rymdfartsnyheterna.
- Uppgifter
Urban Eriksson är den ende i landet som disputerat på hur man lär ut astronomi. I Sverige leder han för närvarande "Stjärnförsöket", ett sätt att med enkla medel få skolungdom att hjälpa till att kartlägga natthimlens kvalitet över hela landet. I föredraget den 2 maj berättade han om de störande ljuskällorna och hur man med "Stjärnförsöket" vill dra uppmärksamheten till dem.
- Uppgifter
Den 28 mars var det dags för sällskapets årsmöte. Styrelsen presenterade sin verksamhet och ekonomi och ansvarsfrihet gavs med acklamation. Efter de formella punkterna fick vi höra vår egen astrohistorieexpert, Ulf R Johansson, kåsera över spännande astronomiska personligheter och händelser i Sverige de senaste hundra åren.
- Uppgifter
Den 26 april kom Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet, och berättade om saker som sprängs i rymden. Exploderande stjärnor letar han dagligen med nya kameran ZTF på gamla P48 teleskopet på Palomar. Krockande neutronstjärnor som vränger rumtiden hoppas han också hitta fler av! Mötet hölls denna gång i Astronomihuset i Lund.
- Uppgifter
Visualiseringscenter C i Norrköping är ledande i att visa världen på nya sätt baserade på verkliga data. Vi bjöd in Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering och centrets chef. Han berättade om det NASA-sponsrade "OpenSpace" som skapar nästa generations miljöer i domteatrar och planetarier. Vi fick också se en unik videofilm och en rapport från den succéartade rymd-uppskjutningen av Falcon Heavy.
- Uppgifter
Många framsteg inom astronomin kommer från skarpare bilder. Men ännu kan man knappast se detaljer på stjärnytor, för detta krävs teleskop som kopplas ihop över kilometerlånga avstånd. Sådana teleskop kommer att möjliggöra bortåt tusen gånger skarpare bilder än Hubble-teleskopets! Professor Dainis Dravins i Lund är expert på området och berättade den 25 januari om den kommande revolutionen.
- Uppgifter
Som en höjdpunkt i sällskapets 80-årsfirande arrangerade vi den 26 oktober en unik rymdkonsert. Vid en efterföljande middag på restaurant Valvet firade sedan sällskapet mera internt jubileet. Till god mat blev det Lundmarknostalgia, videohälsningar, mm. Kvällens höjdpunkt blev utdelningen av Knut Lundmark-priset.
- Uppgifter
Vad händer med jorden vid stora kollisioner? Sanna Alwmark, nyligen disputerad i berggrunds-geologi, gav den 28 sept ett geologiskt perspektiv på himlakroppskollisioner - den mest spektakulära processen i solsystemet.
Kvällen innehöll också unika live-intervjuer om svensk rymdpolitik och så fick vi veta hur det är att vara astronom på sydpolen!
- Uppgifter
Finsk amatörastronomi har sedan länge varit ett föredöme för andra länder. Vi hade denna gång från Finland bjudit in redaktören för Ursas tidskrift "Tähdet ja Avaruus", Marko Pekkola och hans fru Emma Bruus. De berättade om framgångarna och om det nya övervaknings-systemet för himmelsfenomen, "Himlavakten".
- Uppgifter
Årsmötet var den 30 mars och avlöpte utan några större överraskningar. Kvällens huvudföredrag hölls av vår egen medlem, Lars-Åke Truedsson som, förutom att vara en synnerligen flitig solobservatör, också har fördjupat sig i hur samspelet mellan jorden och solen påverkar vårt klimat. Enligt Lars-Åke kan de nuvarande klimateffekterna till stor del förklaras av naturliga och periodiska förändringar.
- Uppgifter
Den 23 feb bekantade vi oss med en ny gren av astronomin, nämligen den del där man studerar gammastrålning. Hur universum ser ut i denna extremt energirika strålningsform berättade astrofysikern Yvonne Becherini från Linnéuniversitetet. I sin forskning använder hon bl a ett stort Cherenkov-teleskop placerat i Namibia.
Vi hade också en unik Skypeintervju med kollegor från andra sidan jorden!
- Uppgifter
Vi inledde 2017 med att bjuda in astrofysikern Henrik Hartman, Malmö högskola, att berätta om den unika stjärnan Eta Carinae. Det är en instabil jättestjärna, en miljon gånger mer ljusstark än solen och omgiven av något som vi idag ser som en välkänd nebulosa. Vi fick en resa om och kring ett av universums mest fascinerande objekt, med spännande fenomen men också många olösta frågor!
- Uppgifter
Finns det intelligenta varelser på andra planeter i universum? Vilka förutsättningar krävs för att intelligens, kommunikations-förmåga och tekniska civilisationer ska kunna uppstå? Det berättade David Dunér, professor och forskare i kognitiv semiotik, om på vårt sammanträde den 1 dec.
Och vi fick förstås rykande färska nyheter både från sällskapet och från universum i övrigt!
- Uppgifter
Hösten 1956 utkom Harry Martinsons epos Aniara - ett verk som skakade både samtid och eftervärld. Vi uppmärksammade författaren och Aniara på höstens andra träff. Huvudföredraget hölls av Martinson-kännaren, litteraturprofessorn Johan Stenström.
Dessutom blev det spännade astronomiska nyheter, bl a om Gaia-satellitens första resultat.
- Uppgifter
Höstsäsongen är igång och på vårt första möte berättade Peter Linde om det europeiska extremt stora teleskopet (E-ELT). Blir det en ny revolution inom astronomin? På mötet fick vi också fylliga rapporter om sommarens timade och höstens kommande aktiviteter.
- Uppgifter
Till vårens sista möte bjöd vi in prof Leif Lönnblad, teoretisk fysiker från Lunds universitet, som berättade om de nyupptäckta gravitationsvågorna och andra fascinerande sätt att observera universum. Gravitationsvågornas existens öppnar nämligen även upp ett helt nytt fönster för astronomiska observationer av extrema händelser i univer sum.
Sida 2 av 5
- Du är här:
-
Start
-
Aktiviteter
- Tidigare månadsmöten
