Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Kan en stjärna bara försvinna? Detta är en frågeställning som astronomen Beatriz Villaroel diskuterade på mötet den 28 okt. En stjärna som försvinner är kanske ett bevis på hypotetiska “misslyckade supernovor” existerar — eller helt ny fysik. Men det kan också vara ett tecken på utomjordisk teknologi. På mötet berättade också idehistorikern David Dunér om sitt nya humanistiska projekt Space Humanities.
- Uppgifter
Den 29 sept berättade prof Torbjörn Sjöstrand om den mystiska mörka materien. Många har trott att denna skulle bestå av en enda sorts partikel. Bland alternativa modeller finns den s k "Hidden Valley"-typen, där den mörka materian kan innehålla en rik uppsättning av olika sorters partiklar.
Bengt Rönde visade att man kan fotografera nebulosor, galaxer och stjärnhopar med bara en systemkamera och ett enkelt stativ.
- Uppgifter
Höstens första månadsmöte den 26 aug blev både fysiskt på Tycho Brahe-observatoriet och virtuellt via Zoom. Vi fick en rejäl uppdatering på de stora rymdnyheterna. James Webb-teleskopet ska äntligen skickas upp och Space X jobbar snabbt framåt. Vi fick en koll på nya astroböcker och så visade vår nye medlem Anders Hjelset upp sin fantastiska astrovagn.
- Uppgifter
Solen har nyligen passerat solfläcksminumum och är nu på uppgång igen. För att följa utvecklingen av rymdväder finns flera olika rymdsonder och observatorier på jorden som ger kontinuerliga observationer av solen, ett par av dem nästan nuddar solkoronan. Vi bjöd in solforskaren Peter Wintoft att berätta mer om detta. Hur påverkar utbrott på solytan jorden? Peter noterade bl a om hur ett solutbrott faktiskt nyligen ledde till urkoppling av en transformator i mellansverige.
- Uppgifter
Den 25 mars var det dags för sällskapets årsmöte som hölls via Zoom. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar berättade vår skicklige amatörastronomiske medlem Magnus Larsson om sina observationer av variabla dvärgnovan SS Cygni. Vad ser man och vad är det egentligen som händer med en sådan stjärna?
- Uppgifter
Årets första månadsmöte var den 28 januari och vi träffades via Zoom på coronasäkert avstånd. Det blev en fortsättning på temat avancerade astrobilder och vi fick höra om hur CCD-kameran använts historiskt och om hur den numera användes av avancerade amatörer.
Vi hade bjudit in prof Lennart Lindegren, nyckelperson bakom det unika Gaiasatellit-projektet, och i ett kortföredrag berättade han om det senaste från datasläppet och om de nya upptäckter som möjliggörs.
- Uppgifter
Årets sista möte den 3 december hade formen av ett litet virtuellt julbord med flera goda rätter. Vi fick smakprov på hur amatörastronomi gjordes på 1970-talet och hur det kan göras idag. Vi hade som vanligt bjudit in experter som hjälpte oss att svara på hur Betelgeuse kan variera i ljusstyrka och hur det starka ljussken som observerades nyligen över Sverige kan förklaras.
- Uppgifter
Den 29 okt hade vi ett mera ordinarie månadsmöte – fast på nätet. Professor Dainis Dravins från Lunds observatorium tittade i kristallkulan och spekulerade på det spännande temat "Astronomin om 100 år". Det blev en hisnande resa i framtida astronomiska äventyr. Som vanligt inledde vi mötet med några rykande aktuella nyheter.
- Uppgifter
Pandemin präglar fortfarande samhället – så också våra aktiviteter, vi har fått ställa om, förhoppningsvis tillfälligt, till att träffas via nätet. Hösten har hittills innehållit två digitala onsdagsklubbkvällar. På den första blev det rapporter från sommarens observationer och på den andra fick vi se resultat från "Stjärnförsöket".
- Uppgifter
Vårt tidigare uppskjutna årsmöte hölls nu istället den 23 april i form av ett unikt cybermöte. Omständigheterna gjorde det omöjligt att hålla det traditionsenligt på Tycho Brahe-observatoriet. Tidigare tester hade utfallit väl och allt fungerade enligt planerna. Förutom årsmötesförhandlingar fick vi även höra hur solen mår, senaste rymdfartsnytt och boknytt.
- Uppgifter
Vårens andra månadsmöte gav oss spännande glimtar från olika delar av astronomin. Stockholmsastronomen Dan Kiselman kommenterade i en Skype-intervju de senaste solobservationerna och i ett kortföredrag stod astronomiska nobelpriser på menyn. Latinskolegymnasister redovisade ett avancerat obser vationsprojekt och vi öppnade frågelådan där vi gemensamt försökte svara på kniviga astronomifrågor.
- Uppgifter
Vi inledde det nya decenniet med att inbjuda Anders Nyholm, vår tidigare aktive medlem och v ordförande. Anders disputerade nyligen i Stockholm som expert på supernovor och deras påverkan på sin omgivning. Han berättade om nya upptäckter som visar att en del supernovor föregås av mindre "dödsryckningar", svåra att skilja från äkta supernovor. Hur ser man skillnaden och vilken ny kunskap ger oss detta?
- Uppgifter
Säsongens sista månadsmöte blev en höjdpunkt. Vi hade bjudit in geologen Birger Schmitz. som nyligen uppdagat effekterna av en asteroidkollision för 470 miljoner år sedan. Solsystemet fylldes då med fint damm och mindre ljus från solen nådde jorden. I en dittills varm värld utvecklades plötsligt en istid. Märkligt nog fick det positiva effekter för livet på jorden.
Som vanligt föregicks huvudföredraget av intressanta kortpunkter.
- Uppgifter
Den 7 nov blev det ett astronomiskt smörgåsbord med varierade goda smårätter! På menyn fanns nyheter från astronomin och rymdfarten och en ny omgång fantastiska astrobilder. En koppling gjordes mellan sf-filmen "2001" och exoplaneterna och därefter avslöjade vi hur en känd ASTB-profil blev intresserad av astronomi.
- Uppgifter
På höstens andra månadsmöte låg fokus på observationell astronomi. Vi fick bl a se några spännande amatörastrobilder. Men huvudnumret denna gång var ingen föreläsare – utan det nya 60 cm teleskopet som just installerats på observatoriet i Lund. Hampus Nilsson gav bakgrunden och sedan blev det en förhandsvisning för sällskapet.
- Uppgifter
I år är det ju 50 år sedan den historiska månlandningen. På höstsäsongens första månadsmöte fick vi höra vår egen expert Leif Petersson berätta om händelser och egenheter som banade väg till månen. Varför förlorade Sovjetunionen kapplöpningen till månen? Vi fick också se ett solförmörkelsereportage och höra de senaste astronomi- och rymdfartsnyheterna.
- Uppgifter
Urban Eriksson är den ende i landet som disputerat på hur man lär ut astronomi. I Sverige leder han för närvarande "Stjärnförsöket", ett sätt att med enkla medel få skolungdom att hjälpa till att kartlägga natthimlens kvalitet över hela landet. I föredraget den 2 maj berättade han om de störande ljuskällorna och hur man med "Stjärnförsöket" vill dra uppmärksamheten till dem.
- Uppgifter
Den 28 mars var det dags för sällskapets årsmöte. Styrelsen presenterade sin verksamhet och ekonomi och ansvarsfrihet gavs med acklamation. Efter de formella punkterna fick vi höra vår egen astrohistorieexpert, Ulf R Johansson, kåsera över spännande astronomiska personligheter och händelser i Sverige de senaste hundra åren.
- Uppgifter
Den 26 april kom Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet, och berättade om saker som sprängs i rymden. Exploderande stjärnor letar han dagligen med nya kameran ZTF på gamla P48 teleskopet på Palomar. Krockande neutronstjärnor som vränger rumtiden hoppas han också hitta fler av! Mötet hölls denna gång i Astronomihuset i Lund.
- Uppgifter
Visualiseringscenter C i Norrköping är ledande i att visa världen på nya sätt baserade på verkliga data. Vi bjöd in Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering och centrets chef. Han berättade om det NASA-sponsrade "OpenSpace" som skapar nästa generations miljöer i domteatrar och planetarier. Vi fick också se en unik videofilm och en rapport från den succéartade rymd-uppskjutningen av Falcon Heavy.
- Uppgifter
Många framsteg inom astronomin kommer från skarpare bilder. Men ännu kan man knappast se detaljer på stjärnytor, för detta krävs teleskop som kopplas ihop över kilometerlånga avstånd. Sådana teleskop kommer att möjliggöra bortåt tusen gånger skarpare bilder än Hubble-teleskopets! Professor Dainis Dravins i Lund är expert på området och berättade den 25 januari om den kommande revolutionen.
- Uppgifter
Som en höjdpunkt i sällskapets 80-årsfirande arrangerade vi den 26 oktober en unik rymdkonsert. Vid en efterföljande middag på restaurant Valvet firade sedan sällskapet mera internt jubileet. Till god mat blev det Lundmarknostalgia, videohälsningar, mm. Kvällens höjdpunkt blev utdelningen av Knut Lundmark-priset.
- Uppgifter
Vad händer med jorden vid stora kollisioner? Sanna Alwmark, nyligen disputerad i berggrunds-geologi, gav den 28 sept ett geologiskt perspektiv på himlakroppskollisioner - den mest spektakulära processen i solsystemet.
Kvällen innehöll också unika live-intervjuer om svensk rymdpolitik och så fick vi veta hur det är att vara astronom på sydpolen!
- Uppgifter
Finsk amatörastronomi har sedan länge varit ett föredöme för andra länder. Vi hade denna gång från Finland bjudit in redaktören för Ursas tidskrift "Tähdet ja Avaruus", Marko Pekkola och hans fru Emma Bruus. De berättade om framgångarna och om det nya övervaknings-systemet för himmelsfenomen, "Himlavakten".
Sida 2 av 5