Tidigare månadsmöten
- Uppgifter
Bengt Rönde berättade om ett äventyr i juni 2023 på Teneriffa. En fantastisk stjärnhimmel från 2500 meter höjd, centrum av vintergatan synlig för blotta ögat och spännande astrofotoobjekt som inte kan ses från svensk horisont. Massor av foton av nebulosor, stjärnhopar och Vintergatan utlovas. Han vågade jämföra sin systemkamera med Hubble-teleskopet!
- Uppgifter
Frågan om hur galaxer bildas är ett olöst problem inom astronomin. Oscar Agertz, docent vid Lunds observatorium, gav oss en överblick över hur vi tror galaxer bildas och utvecklas. Vad kan vi lära oss från de mest avlägsna galaxerna tillsammans med detaljerade observationer av stjärnor i Vintergatan? Oscar presenterade nya superdatorsimuleringar som skapar kosmologiska experiment och hur dessa leder oss närmare en teori för galaxers ursprung.
- Uppgifter
Cassiopeiabloggen såg dagens ljus år 2010. Sedan dess har redaktören Ulf R Johansson hunnit med drygt 2000 ASTB-bloggar. Det var dags att summera de största händelserna under åren. Ulf R valde ut och kåserade om sina favoriter.
Mötet var sällskapets årsmöte med sedvanliga årsmötesförhandlingar. Vi fick också rapporter om ett avancerat gymnasieprojekt och ett egentillverkat meteorövervakningssystem.
- Uppgifter
Under de senaste åren har man upptäckt mer än 5000 exoplaneter. Man har gjort stora framsteg även när det gäller att beskriva dem, inte bara när det gäller massa eller radie, utan också deras atmosfärer. Vi bjöd in Bibiana Prinoth, doktorand vid Lunds observatorium, att berätta om de senaste upptäckterna. Det blev också en spännande gymnasieprojektpresentation och det senaste om Webb-teleskopet och vår egen teleskopsatsning ute i Oxie
- Uppgifter
Till årets första månadsmöte bjöd vi in dr Colin Carlile, forskare vid Lunds observatorium och tidigare chef på ESS. Colin berättade om intensitetsinterferometri där målsättningen är att kunna skapa bilder med högre upplösning av stjärnor än vad som är möjligt med dagens teleskop. Vi fick också senaste nytt om den aktuella kometen och om de senaste rymduppskjutningarna. Dessutom en försmak av vår kommande satsning på Tycho Brahe-observatoriet.
- Uppgifter
Årets sista månadsmöte hölls den 1 dec på Tycho Brahe-observatoriet. Det blev ett "astronomiskt julbord" med ett antal goda smårätter på menyn. Tycho och hans nova uppmärksammas på flera sätt. Vi fick rykande rymdnyheter och dessutom nya fina astrobilder. Ett nytt inslag var en finurlig liten astrotävling baserad på att känna igen himmelsobjekt.
- Uppgifter
Kvantmekaniken förutsäger att par av sammanflätade ljuspartiklar har egenskaper som inte kan förklaras med klassiska modeller. Istället hänger deras egenskaper samman på ett sätt som öppnar för nya möjligheter att använda kvantmekanik. Johan Rathsman, teoretisk fysiker, gav den spännande bakgrunden till årets Nobelpris i fysik. Vi fick också höra om ett nytt modellprojekt på Österlen, se färska astrobilder och höra om MARS.
- Uppgifter
- Uppgifter
Upptäckten av exoplaneter får anses vara ett av de största genombrotten astronomin haft, kanske någonsin. Många astronomer forskar nu inom området. En av dem är Linn Eriksson som disputerade i våras på hur exoplaneter uppkommer. Vi bjöd in henne till höstens första månadsmöte! Till detta kom även nyheter från rymden och visningar av fantastiska astrobilder!
- Uppgifter
Iskärnor och trädringar innehåller information om den kosmiska strålningen omkring jorden sedan tusentals år tillbaka. Mätningar visar också tecken på att solstormar kan vara mycket starkare än vi tidigare trodde. Vi bjöd in en ledande forskare inom området, geologen professor Raimund Muscheler, Lunds universitet.
Astrohistoria, gymnasieprojekt och amatörastrobilder stod också på programmet.
- Uppgifter
Vintergatan, en spiralgalax och vårt hem i universum. Hur ser Vintergatan egentligen ut, och hur bildades den? Med hjälp av stjärnor, grundämnen, Gaia och supersimuleringar gav Rebecca Forsberg, doktorand vid LU, oss ett svar.
Mötet var också sällskapets årsmöte. Vi fick rapport om ett avancerat gymnasieprojekt och naturligtvis senaste rymdnytt.
- Uppgifter
Varför är solens korona mycket varmare än solens yta? Detta har varit ett mysterium som solfysikerna hittills gått bet på. Men Parkersonden har passerat mycket nära solen och nu finns det nya data. Vi bjöd in solforskaren docent Henrik Lundstedt för att berätta och och förklara!
Vi fick också höra om Astronomisk Ungdom och om spännande observationer från Antarktis och Tycho Brahe-observatoriet!
- Uppgifter
Årets första sammanträde hölls den 27 jan, denna gång enbart via Zoom. Professor Nils Ryde från astronomiska institutionen i Lund redogjorde för vår nuvarande förståelse för var livets atomer uppkommit i universum, med speciell tonvikt på den forskning som görs på ämnet vid Lunds observatorium.
Vi fick också nya spännande astrobilder från våra medlemmar Bengt Rönde och Ronnie Svensson.
- Uppgifter
Årets första sammanträde blir den 27 januari. Denna gång hålls det enbart via Zoom. Professor Nils Ryde från astronomiska institutionen i Lund kommer att redogöra för vår nuvarande förståelse för var livets atomer uppkommit i universum, med speciell tonvikt på den forskning som görs på ämnet vid Lund Observatorium.
Vi utlovar också några nya spännande astrobilder från våra medlemmar!
- Uppgifter
Årets sista månadsmöte blev ett astronomiskt julbord. Som huvudpunkter fick vi höra om Rymdnod Syd i Lund och vår egen astropedagog berättade om de tio åren med rymdungarna. URSA i Finland fyller 100 år och det blev en live-intervju med dem. Samt förstås senaste rymdnytt. Dessutom som förrätt: auktion på fina astronomiböcker.
- Uppgifter
Kan en stjärna bara försvinna? Detta är en frågeställning som astronomen Beatriz Villaroel diskuterade på mötet den 28 okt. En stjärna som försvinner är kanske ett bevis på hypotetiska “misslyckade supernovor” existerar — eller helt ny fysik. Men det kan också vara ett tecken på utomjordisk teknologi. På mötet berättade också idehistorikern David Dunér om sitt nya humanistiska projekt Space Humanities.
- Uppgifter
Den 29 sept berättade prof Torbjörn Sjöstrand om den mystiska mörka materien. Många har trott att denna skulle bestå av en enda sorts partikel. Bland alternativa modeller finns den s k "Hidden Valley"-typen, där den mörka materian kan innehålla en rik uppsättning av olika sorters partiklar.
Bengt Rönde visade att man kan fotografera nebulosor, galaxer och stjärnhopar med bara en systemkamera och ett enkelt stativ.
- Uppgifter
Höstens första månadsmöte den 26 aug blev både fysiskt på Tycho Brahe-observatoriet och virtuellt via Zoom. Vi fick en rejäl uppdatering på de stora rymdnyheterna. James Webb-teleskopet ska äntligen skickas upp och Space X jobbar snabbt framåt. Vi fick en koll på nya astroböcker och så visade vår nye medlem Anders Hjelset upp sin fantastiska astrovagn.
- Uppgifter
Solen har nyligen passerat solfläcksminumum och är nu på uppgång igen. För att följa utvecklingen av rymdväder finns flera olika rymdsonder och observatorier på jorden som ger kontinuerliga observationer av solen, ett par av dem nästan nuddar solkoronan. Vi bjöd in solforskaren Peter Wintoft att berätta mer om detta. Hur påverkar utbrott på solytan jorden? Peter noterade bl a om hur ett solutbrott faktiskt nyligen ledde till urkoppling av en transformator i mellansverige.
- Uppgifter
Den 25 mars var det dags för sällskapets årsmöte som hölls via Zoom. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar berättade vår skicklige amatörastronomiske medlem Magnus Larsson om sina observationer av variabla dvärgnovan SS Cygni. Vad ser man och vad är det egentligen som händer med en sådan stjärna?
- Uppgifter
Årets första månadsmöte var den 28 januari och vi träffades via Zoom på coronasäkert avstånd. Det blev en fortsättning på temat avancerade astrobilder och vi fick höra om hur CCD-kameran använts historiskt och om hur den numera användes av avancerade amatörer.
Vi hade bjudit in prof Lennart Lindegren, nyckelperson bakom det unika Gaiasatellit-projektet, och i ett kortföredrag berättade han om det senaste från datasläppet och om de nya upptäckter som möjliggörs.
- Uppgifter
Årets sista möte den 3 december hade formen av ett litet virtuellt julbord med flera goda rätter. Vi fick smakprov på hur amatörastronomi gjordes på 1970-talet och hur det kan göras idag. Vi hade som vanligt bjudit in experter som hjälpte oss att svara på hur Betelgeuse kan variera i ljusstyrka och hur det starka ljussken som observerades nyligen över Sverige kan förklaras.
- Uppgifter
Den 29 okt hade vi ett mera ordinarie månadsmöte – fast på nätet. Professor Dainis Dravins från Lunds observatorium tittade i kristallkulan och spekulerade på det spännande temat "Astronomin om 100 år". Det blev en hisnande resa i framtida astronomiska äventyr. Som vanligt inledde vi mötet med några rykande aktuella nyheter.
- Uppgifter
Pandemin präglar fortfarande samhället – så också våra aktiviteter, vi har fått ställa om, förhoppningsvis tillfälligt, till att träffas via nätet. Hösten har hittills innehållit två digitala onsdagsklubbkvällar. På den första blev det rapporter från sommarens observationer och på den andra fick vi se resultat från "Stjärnförsöket".
Sida 1 av 5